Vår problemformulering kretsar kring miljö och trängsel i städerna där spårvagnen fått igen en viktig roll.Syftet har varit att undersöka investeringar i spårvagnstrafiken i svenska städer.Vi har använt oss av textanalys för att få fram information som inte kan hittas på annat sätt informantintervjuer för att få fram det som inte kom fram i texterna och se hur man arbetar med frågorna i verkligheten för att visa resultatet för uppsatsen på ett lämpligt sätt.Resultatet av vår undersökning visar att man i Sverige har man först byggt upp spårvagnsnätet, sedan lade man ned under en period i mitten av 1900-talet och sedan har man under senaste tjugoåren börjat bygga spårväg på nytt. Medan de flesta av städerna lade ned spårvagnstrafiken gick Göteborg och Norrköping mot strömmen och valde att fortsätta att investera i spårvagnstrafik. Under slutet av 1900-talet började man bygga upp nya spårvagnslinjer i större svenska städer. Spårvagnsutbyggnaden i Göteborg har skett parallellt med bostadsbyggandet i mitten av 1900-talet men bussen kom att konkurrera med spårvagnen allt mer som kollektivt färdmedel. Linjenäten planerades på långsiktigt för att kunna konverteras till antingen buss eller spårvagn alternativt tunnelbana.

Arbetet är en studie för att försöka klargöra hurvida man kan säkra fingeravtryck med hjälp av enkla beprövade metoder samt nya och icke beprövade metoder. Dessa metoder är Kolpulvermetoden, Järnpulvermetoden samt den mindre prövade metoden med flytande kolpulver på porösa material såsom kartong och papper. För att kunna ge en förklaring till hur fingeravtryck säkras och lagras är det viktigt att gå in på bakgrunden till de biologiska faktorerna. De historiska faktorerna för hur fingeravtryck uppmärksammades under mitten av 1800-talet som en unik identifieringsmetod och hur man idag säkrar fingeravtryck och identifierar med hjälp av dessa. Bilder förekommande i arbetet, påvisar huvudsatserna, om hurvida ett fingeravtryck är oföränderligt och är ej likt något annat fingeravtryck.

This essay is about the Swedish working woman in the early 1930s. The empirical data consists mainly of Arbetarkvinnornas Tidning (AKT), a Swedish Communist magazine which was launched in December 1929. A qualitative discourse method has been used. Texts, articles, letters to the editor and reports about social conditions in Sweden and Soviet during the years 1929-1932 has been examined. Soviet women models and ideal types are compared with the image of the Swedish working woman.

Denna uppsats behandlar ämnet kriskommunikation. Olika kriskommunikationsteorier presenteras och tillämpas i fallet med oljejätten BPs oljekatastrof i Mexikanska golfen, våren 2010. Pressmeddelanden från företaget analyseras för att urskilja strategier utifrån teorin image repair och även svensk morgonpress granskas för att se hur väl BPs kriskommunikation återspeglas i nyhetsrapporteringen. Teorin image repair som vi använder oss av i vår studie är utformad av William L. Benoit.

Hiphop är en genre och en subkultur som är relativt ny på den svenska scenen. Syftet med vår uppsats är att studera hur hiphopdiskursen ser ut i svensk dagspress och diskutera samt kartlägga de återkommande teman som kategoriserar den. Vår frågeställning är som följer;Hur skildras svensk hiphop i svensk dagspress? För att ta reda på detta, har vi undersökt texter vi hittat i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, eftersom dessa två tidningar är främst representativa för vad som idag är svensk dagspress. Artiklarna har vi hittat på Internet, och vi valde dessa utifrån ett strategiskt urval baserat på ett antal variabler som har betydelse för vår undersökning.

I och med att nyckelharpan blivit allt populärare, har den spridit sig över Sverige och även utanför landets gränser. Som nyckelharpsspelman och lärare på nyckelharpa, väcktes ett intresse för att undersöka hur nyckelharpans spridning ser ut under 2000-talet. Syftet är att få vetskap om hur och till vilka nyckelharpan spridit sig och vilka nya användningsområden den kommit att få. Undersökningen genomfördes som litteraturstudier med jämförelser av litteratur nära knutet till ämnesområdet. Resultatet av undersökningen visar att nyckelharpans spridning under 2000-talet främst skett genom olika medier där Internet spelat en framträdande roll. Den globala spridningen är betydande med nya utövare, främst i USA men även i flera Västeuropeiska länder.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Syftet med denna studie är att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur två förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen använder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frågeställningar är: Hur organiseras den pedagogiska miljön på två olika förskoleavdelningar? Hur använder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och på vilka sätt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra då barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan på de båda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

Sexual harassment is something that has existed for several decades, and are something that still occurs today in many places around our society. In the fall of 2017, a movement called the Metoo-movement, started and spread across the whole world, which made an impact on many countries ? particularly Sweden. Serval women from different occupational groups started to share their stories to the media, about sexual harassment that they gone thru, in order to show that the perpetuators are just ordinary men in their industry, which is something that media previous misconception provided about. The first stories that reached the Swedish residents were from the Swedish film- and theater industry, and were also one of the most known and visible first call-out groups. They shared 703 different stories about sexual harassment to one of Sweden's leading newspapers, Svenska Dagbladet, in november of 2017.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förändringar sedan början av 1970-talet har påverkat en enskild lärares yrkesliv. Frågeställningarna lyder som följer; Vilka förändringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förändringar påverkat en enskild lärares yrkesliv? För att uppnå mitt syfte och besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en muntlig källa och av flera skriftliga källor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen Nära gränsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. Förändringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

AbstractDenna C-uppsats i journalistik heter Författare från den afrikanska kontinenten i pressen ? framställning under 2012 och 2013 och är skriven av Jonas Carlsson. Det har funnits en debatt inom media om hur kulturutövare från Afrika framställs i media. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur författare från den afrikanska kontinenten framställs i svensk dagspress på dess nätupplagor, alltså vilka diskurser finns det kring dessa författare? Frågeställningarna är:Hur framställs författare från den afrikanska kontinenten i den svenska dagspressens nätupplagor 2012-2013?På vilket sätt får författare från den afrikanska kontinenten komma till tals i artiklarna?Hur framträder dikotomin vi/dom i artiklarna och hur leder detta i så fall till utestängning/integrering av författarna? En huvudsaklig teori är postkolonial teori som behandlar hur synen på folk från Afrika har sett ut före, under och efter kolonialtiden.

Jag vill genom denna uppsats ta reda på vilka likheter och olikheter som finns mellan Lars Levi Læstadius och Peter Wieselgren. Dessa två präster levde på 1800-talet, de var oerhört hängivna av att vilja bekämpa brännvinet som förstörde och skapade ett sånt elände för människorna.Både Læstadius och Wieselgren ansåg att alkoholmissbruket måste angripas från roten för det var den som framförallt orsakade allt lidande hos människorna.Læstadius ansåg att det moraliska fördärvet var orsaken till alla laster och för att komma åt det hela, så måste det lyftas upp på en högre front nämligen den kristna tron som ger människan större livskvalitet.Wieselgren ansåg att spritmissbruket och okunnigheten hos människorna var orsaken till allt lidande, och att ett moralisk socialt saneringsarbete behövdes, för att komma åt det onda. Han tog kyrkorådet till hjälp och det infördes bland annat sträng kyrkotukt. Hjälpte inte förmaningarna, så blev den försumlige inkallad till kyrkorådet.Læstadius och Wieselgrens livsuppgift blev att föra en kamp mot detta missbruk. De blev båda hatade, mordhotade och det väcktes åtal mot dem, men de lät sig inte skrämmas till tystnad, vare sig av överhet eller andra.

Jag har undersökt kyrkans situation i Sverige på 1950-talet, då en förändring skedde med kyrkan. Finns det några samstämmigheter och eventuella avvikelser mellan tillänglig statistik över utträden och viktiga händelser/skeenden under 1950-talet? Mitt syfte med arbetet är att studera Svenska kyrkans nedgång på 1950-talet genom att jämföra tillgänglig statistik med det faktiska historiska skeendet. Det började med att Ingmar Hedenius publicerade sin kritiska bok ?Tro och vetande? 1949.

Syftet med studien är att sammanställa information kring genetiska metoders roll i svensk hunduppfödning. Studien innehåller ett historiskt perspektiv på dagens genetiska pool, hälsotillståndet hos svenska rashundar, genetiska sjukdomar bland hundar, samt i vilken utsträckning vi kan påverka hundens hälsotillstånd och mentala tillstånd. Det finns olika typer av urvalsmetoder som används i hunduppfödning såsom markörbaserat test, mutationbaserat test samt traditionell fenotypbaserad avel. Studien har för avsikt att inkludera flera perspektiv då genetiska tester och hundavel påverkas av ett flertal aktörer, såsom Svenska Jordbruksverket, Svenska Kennelklubben, hunduppfödare, rasklubbar och laboratorier. Beroende på hur man tolkar Jordbruksverkets föreskrifter från 2008, kan Jordbruksverket och Svenska Kennelklubben vara på kollisionskurs.

Uppsatsen jämför och diskuterar hur svenska hushålls bostadsutgifter har utvecklats i relation till deras disponibla inkomst och/eller totala utgifter. Detta görs från 1980-talet till 2000-talet. Den undersöker också hur skillnader mellan olika hushålls bostadsutgifter som andel av disponibel inkomst varierar beroende på vilken inkomstdecil, geografisk region som hushållet tillhör, vilket år det skaffat sin bostad samt vilken upplåtelseform det handlar om. Avslutningsvis diskuteras om det finns en risk för ett prisras på den svenska bostadsmarknaden..