Sök:

Sökresultat:

6032 Uppsatser om Svensk miljöpolitik - Sida 13 av 403

Du Àr vad dina förÀldrar lÀste? : En komparativ publikstudie om nyhetskonsumtion, politiskt intresse och arvet frÄn förÀldrarna

Den hĂ€r uppsatsen försöker genom djupintervjuer med Ă„tta respondenter att förstĂ„ om det finns nĂ„gra skillnader i nyhetsintresse och -konsumtion samt politiskt intresse och engagemang, mellan personer som vĂ€xte upp i ett hem med och utan dagstidning. Om det uppkommer skillnader som inte gĂ„r att koppla till om man vuxit upp med eller utan dagstidning Ă€mnar den hĂ€r uppsatsen ocksĂ„ ge svar pĂ„ vad de skillnaderna dĂ„ kan bero pĂ„ och utbildning finns med som möjlig variabel. Detta görs för att förstĂ„ om mediearv pĂ„verkar individers intresse och engagemang för nyheter och politik med en ansats i att nyhets- och politiskt intresse ligger till grund för en demokrati. Den teoretiska ramen bestĂ„r av teorin om kunskapsklyftor samt tidigare forskning om att internet kan överbrygga dem. Även kommersialisering av medier samt samband mellan dagstidningslĂ€sning och demokratiskt engagemang gĂ„s igenom för att belysa olika personers olika utgĂ„ngspunkter. Studien kommer fram till att de mest nyhetsintresserade och politiskt engagerade vĂ€xte upp med dagstidning i hemmet och att den minst nyhetsintresserade och minst politiskt engagerade vĂ€xte upp utan dagstidning i hemmet.

Lita pÄ vÄrt goda omdöme.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med kÀnguruvÄrd inom svensk neonatalvÄrd

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med kÀnguruvÄrd inom svensk neonatalvÄrd. Tidigare forskning Àr sparsamt beskriven och inga studier Àr publicerade som rör svensk omvÄrdnad utifrÄn denna metod. Semi-strukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor genomfördes pÄ en neonatalavdelning i södra Sverige. Textmaterialet analyserades, efter att ha skrivits ut ordagrant, enligt en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier; att befrÀmja anknytning, att uppleva inspiration och att uppleva begrÀnsning.

Inflation: Ger kointegration bÀttre prognoser?

Titel: Inflation: Ger kointegration bĂ€ttre prognoser Ämne/Kurs: NEK691, Examensarbete C, 10 poĂ€ng Författare: Kristofer MĂ„nsson Handledare: Thomas Elger Nyckelord: Inflationsprognoser, indirekt metod, kvantitetsteori, kointegration Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka om eventuell kointegration mellan inflation och penningmĂ€ngd ger bĂ€ttre inflationsprognoser. Metod: Jag anvĂ€nder mig av svensk kvartalsdata för inflation och penningmĂ€ngd (mĂ€tt som M0 och M3) mellan 1993:1 och 2005:4, för att se om modeller med en felkorrigeringsterm ger bĂ€ttre prognoser Ă€n VAR-modeller, AR-modeller och RW-modeller. Jag prognostiserar med indirekt metod och anvĂ€nder tre olika prognoshorisonter, t+1, t+4 och t+8. Slutsats: Kointegration ger inte bĂ€ttre prognoser oavsett prognoshorisont. För t+1 Ă€r AR-modellen bĂ€st och för t+4 och t+8 Ă€r VAR-modellerna bĂ€st.

Svensk elitfotboll och idrottspsykologi : Hinder och möjligheter för tillÀmpad verksamhet

Syftet med studien var att kartlÀgga svenska elitfotbollstrÀnares erfarenhet och kunskap av idrottspsykologi och idrottspsykologisk rÄdgivning samt att med hjÀlp av bÄde trÀnare och en idrottspsykologisk rÄdgivare identifiera eventuella hinder och möjligheter för idrottspsykologins intrÀde till svensk elitfotboll. Tidigare forskning inom omrÄdet Àr begrÀnsad dÄ endast en studie undersökt liknande omrÄde (Pain & Harwood, 2004). Metodologiskt anvÀndes bÄde enkÀtundersökning (n = 28, M = 45) och uppföljande intervjuer (n = 5) för att besvara de tvÄ syftena. Resultaten visade att trÀnare hade relativt god erfarenhet och kunskap inom de prestationsinriktade arbetsomrÄdena. Vidare fanns en stor öppenhet mot idrottspsykologisk rÄdgivning förutsatt att personkemin stÀmde mellan parterna samt att samarbetet skulle fortgÄ kontinuerligt under hela Äret.

Latinamerika i svensk bibliografi 1980

Latinamerika i svensk bibliografi 1980 Àr en fortsÀttning av Miguel Benitos tidigare arbeten och tre specialarbeten med samma namn [Sic!]. Det Àr en förteckning över i Sverige utgivna böcker, tidskrifter och tidskriftsartiklar som behandlar Latinamerika. Materialet Àr uppdelat geografiskt med latinamerika som helhet, regionsvis och efter sÀrskilda lÀnder. I sÀrskilda avdelningar förtecknas skönlitteratur med litteraturhistoria samt barnlitteratur..

Svensk kod för bolagsstyrning : intern kontroll i fokus

Avsikten med föreliggande arbete Àr att undersöka hur företag har pÄverkats av, och hur de upplever, "Svensk kod för bolagsstyrnings" reglering av den interna kontrollen med avseende pÄ den finansiella rapporteringen. Vi har utifrÄn en kvalitativ ansats genomfört semi-strukturerade intervjuer med fyra sakkunniga för att samla in data. Vi har kommit i kontakt med vÄra respondenter genom ett bekvÀmlighetsurval. VÄr undersökning bygger Àven pÄ studier av befintligt material i form av litteratur,databaser och tidsskrifter samt information pÄ Internet. VÄr slutsats Àr att majoriteten av företagen har haft, och har fortfarande, en kritisk instÀllning till Svensk kod för bolagsstyrning.

Försvarsmaktens exportstöd - gökunge eller möjlighet?

Försvarsmaktens uppgift att stödja svensk försvarsindustri i deras exportanstrÀngningar avkrigsmateriel styrs av Riksdag och regering pÄ ett mindre detaljerat sÀtt Àn vad man kanske kanförvÀnta sig. Detta faktum gör det intressant att undersöka hur den politiska styrningen tolkasav dem som skall omsÀtta styrningen till praktiskt handlande och om de ser nÄgra problem medstyrningen. Centrala aktörer i denna uppsats Àr Regeringskansliet, Försvarsmakten, FörsvaretsMaterielverk och svensk försvarsindustri.Uppsatsen utgÄr frÄn formuleringen stödja svensk försvarsindustri genom exportfrÀmjandeverksamhet inom ramen för gÀllande riktlinjer för svensk krigsmaterielexport som Àr hÀmtad urFörsvarsmakten instruktion.Uppsatsens teorianknytning Àr hÀmtad inom omrÄdet Public Policy. Undersökningen har ettinduktivt angreppssÀtt och metoden som anvÀnds Àr den kvalitativa.Resultatet visar att tolkningen av statsmakternas styrning skiljer sig pÄ ett sÄdant sÀtt mellanaktörerna att slutsatsen Àr att skillnaderna i tolkningen beror pÄ valt styrningssÀtt ? ramstyrning..

BefÀlspraktik pÄ utlandsregistrerade handelsfartyg : En kvalitativ studie om intresse och problematik kring fartygsförlagd utbildning pÄ utlandsregistrerade handelsfartyg i svensk regi

Den pÄgÄende utflaggningen av den svenska handelsflottan har orsakat problem för svenska sjöbefÀlsstudenter att erhÄlla tillrÀckligt med fartygsförlagd utbildning pÄ grund av ett minskat antal svenskflaggade fartyg.Genom en inledande kvalitativ intervjustudie undersökte vi intresse och eventuell problematik kring möjligheten att förlÀgga fartygspraktik pÄ utlandsregistrerade fartyg i svensk regi.Vi fann att rederierna var intresserade av svenska befÀlselever pÄ fartyg med viss svensk besÀttning, eftersom eleverna dÄ sÄgs som en rekryteringstillgÄng. Flaggstatens bestÀmmelser kunde, beroende pÄ land, vara ett hinder för svensk elevverksamhet. Elevkostnaden i sig var inget större hinder för rederierna att tillhandahÄlla praktik. Ett uteblivet sjöfartsstöd gjorde dock att kostnaden, i grund och botten, ÀndÄ var den enskilt största anledningen till problematiken kring befÀlspraktik pÄ utlandsregistrerat tonnage..

"Den mÀrkligaste böjelsen - att inte ha nÄgon" Paradoxer och villkor i sikurser om asexualitet i svensk dags/kvÀllspress

I arbetet undersöker jag de diskurser som asexualitet - utifrÄn en kontext som menas pÄtala och kritisera heteronormativa antaganden - intrÀder i. Genom en stÀndigt nÀrvarande disciplinering görs asexualitet till ett föremÄl för tal, och dÀrmed föremÄl för diskurser. UtifrÄn villkor och antaganden om var och hur ?rÀtt? tal formuleras görs asexualitet till ett motsÀgelsefullt element att ordna in i framförandet av identitet. Asexualitet förhandlas i materialet gentemot exempelvis medicinska, psykologiska och sociala effekter. Genom fortlöpande diskursiva erkÀnnanden och misskÀnnanden konstrueras ?de asexuella? som autentiska individer med en konstant och stabil livshistoria.

Holodomor i Sverige. Hur Sovjetunionen och h?ndelserna kring Holodomor fram- st?llts i svenska l?rob?cker f?r gymnasiet fr?n 1950-talet och fram?t

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Orientalism i svensk media - "Vi" och "de andra" i svensk mediediskurs i samband med terrorattentaten i Madrid 2004 och London 2005

Detta Àr en undersökning som tar upp hur en orientalistisk mediediskurs med ett polariserat synsÀtt kan ta sig uttryck i svensk medierapportering i samband med terrorattentaten i Madrid den 11 mars 2004 och London den 7 juli 2005. Det empiriska materialet Àr hÀmtat frÄn tvÄ av Sveriges ledande dagstidningar, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi utgÄr ifrÄn Edward Saids postkoloniala teori om orientalism, som menar att vÀsterlÀndsk media angÄende muslimer och islam genomsyras av ett synsÀtt som betonar VÀst som "vi" och den muslimska vÀrlden som "de andra". Undersökningen ger exempel pÄ hur en diskurs som kan anses inspirerad av orientalism kan ta sig uttryck inom svensk medierapportering..

Svensk Form : En studie om hur föreningen Svensk Form styrs i bakgrund av regeringens uppdrag och föreningens mÄl

Swedish design is known all over the world and is seen in national as well as in international arenas. There is only one design organization in Sweden that has the task to represent Swedish design in public. The organization is Swedish Form and it is the oldest design organization in the world. It has a huge influence in our society, within design and form. In the end of 1990 the association received its first government assignment, which still continues.

Etnicitet och sexuell lÀggning: Om attityder till mÀn med dubbel minoritetsstatus

Tidigare forskning har visat pÄ negativa attityder mot homosexuella och till viss grad mot invandrare. MÀn har mer negativa attityder Àn kvinnor mot homosexuella mÀn. Studiens syfte var att undersöka om det föreligger en skillnad i attityd beroende pÄ om en homosexuell man har en svensk eller utlÀndsk bakgrund. Deltagare var 157 studenter i en medelstor svensk stad. En fiktiv personbeskrivning utformades dÀr etnicitet och sexuell lÀggning varierades för att fÄ fyra enkÀtversioner.

Politik i TV-rutan : En kvalitativ innehÄllsanalys av presidentvalfilmer frÄn 2012

I denna uppsats utförs en kvalitativ innehÄllsanalys av presidentvalfilmer frÄn valet 2012. Syftet Àr att fÄ en förstÄelse kring hur de tvÄ partierna anvÀnder sig av tv-reklam som marknadsföring och hur de kommunicerar till nuvarande och potentiella vÀljare med hjÀlp av reklamfilmer. Med utgÄngspunkt i teorin om semiotik, retorik, politisk kommunikation och negativ politisk reklam sÄ analyseras de semiotiska och retoriska verktyg som anvÀnds i valfilmerna. Resultaten Àr liknande varandra och bÄde Demokraterna och Republikanerna har valt att anvÀnda sig av negativ reklam dÀr de smutskaster motstÄndaren och dÀr de anvÀnder sig av pathos som den mest genomgÄende appellformen i filmerna. Generellt sett sÄ skiljer sig inte de tvÄ olika partiernas sÀtt att kommunicera.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->