Sökresultat:
4988 Uppsatser om Svensk mödravćrd - Sida 54 av 333
BegrÀnsad vÀlfÀrd. : Barnbidrag- och bidragsförskottsreformerna frÄn 1937.
Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.
Den Kriminelle : Rationalisering, kausalitet, motiv och moral i före detta kriminellas berÀ?ttelser
Under flera decennier har svensk media fascinerats av politiska skandaler. VÄra svenska politiker har blivit hÄrt kritiserade och varje steg de tagit har blivit granskat. Jag har studerat fyra stycken svenska politiker som har skapat skandaler enligt svensk media. Den hÀr uppsatsens syfte var att undersöka vilka strategier dessa fyra politiker anvÀnt sig av för att försvara sig sjÀlva eller sin politik. Detta Àr intressant ur ett retoriskt perspektiv dÄ jag studerat hur dessa politiker agerat för att Äteruppta förtroendet hos svenska folket.
Stöd eller börda? : Fallstudie av Svensk kod för bolagsstyrning i BioGaia
Ett antal bolagsskandaler i början av 2000-talet i exempelvis Enron och Parmalat försÀmrade allmÀnhetens förtroende för styrelser och bolagsledningar. I och med oegentligheterna i bland annat Skandia pÄverkades Àven de svenska börsbolagen negativt. I ett försök att stÀrka bolagens förtroende tillsatte regeringen en förtroendekommission med uppgift att se över vilka ÄtgÀrder som kunde vara lÀmpliga. Som ett resultat av detta togs Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) fram.Koden utgör sjÀlvreglering inom det svenska nÀringslivet och bygger pÄ principen följ eller förklara. Det innebÀr att man kan anses följa Koden som helhet trots att man avviker frÄn enstaka regler i den, förutsatt att man förklarar varför man avviker frÄn regeln.
Vem ska laga dina tÀnder?
Polska tandlÀkare i Sverige och svenska tandlÀkare i England. GrÀnserna i Europa öppnas alltmer. I den hÀr artikelserien om framtidens tandvÄrd berÀttar en polsk tandlÀkare om sin flytt till Sverige. Du möter en tandlÀkarstudent som blivit av med sin tandlÀkarskrÀck och en klinikchef som inte tycker att han Àr sÀrskilt bra. Vi börjar pÄ lÄgpriskliniken City Dental, som satt igÄng debatten..
Den svenska vapenexporten i nyhetspressen : En studie i pressopinion
Denna studies fokus Àr att ge insyn i bilden av den svenska vapenexporten sÄ som den framstÀlls i press. Detta innebÀr hur vapenexporten diskuteras och presenteras i svensk nyhetspress. Finns det exempelvis nÄgon skillnad hur i tidskrifter, lokala tidningar eller rikstÀckande tidningar beskriver den svenska vapenexporten? Finns det skillnader i Äsikter hos nyhetspress med borgerliga eller socialistiska Äsikter i jÀmförelse med de politiskt obundna tidningarna och tidskrifterna. Varför skrivs det om svensk vapenexport och vilka Àmnen samt aspekter tas upp? Samt i fallen nÀr det protesteras mot vapenexporten, vem Àr det som det egentligen protesteras emot? Dessa Àr nÄgra av frÄgorna som denna studie strÀvar efter att besvara.I resultatet i denna studie ses en negativ bild av den svenska vapenexporten som rÄder i alla former av nyhetspress.
BerÀkning av skadestÄnd för sakskada : En undersökning av vÀrderingsmetoder
NÀr en sakskada har uppstÄtt i form av totalskada och det föreligger grund för skadestÄndsansvar, aktualiseras frÄgan om skadestÄndets storlek i form av egendomens vÀrde enligt 5 kap. 7 § 1 st. skadestÄndslagen. VÀrdeberÀkningen grundas i tre olika vÀrderingsmetoder; dagsvÀrdeprincipen, försÀljningsvÀrdeprincipen och bruksvÀrdeprincipen. Vid tillÀmpningen av dessa metoder Àr det av betydelse att beakta de bakomliggande syftena med skadestÄnd.
Etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden - En kvalitativ studie om drivkrafterna och beslutprocessen kring ett namnbyte
Syftet med denna studie Àr att undersöka och belysa upplevelser av etnisk diskriminering bland andra generationens invandrare med akademisk bakgrund, vilka genom namnbyte frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande namn, tror sig öka sina möjligheter pÄ arbetsmarkna-den. FrÄgorna jag har valt för att uppnÄ syftet Àr: Hur har den tankeprocess kring etnisk dis-kriminering pÄ arbetsmarknaden sett ut som föranlett ett namnbyte frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande? Vilka förestÀllningar om etnisk diskriminering pÄ arbetsmarknaden har de som bytt namn? Har namnbytet frÄn ett utlÀndskt till ett mer svenskliknande namn infriat individens förvÀntningar pÄ arbetsmarknaden? Metoden jag anvÀnder för att illustrera syftet Àr av en kvalitativ ansats dÀr det empiriska materialet bestÄr av fyra intervjuer med andra gene-rationens invandrare med akademisk bakgrund. I studiens teoretiska del har jag vetenskaplig litteratur som grund för att vidare kunna i resultatanalysen diskutera de olika faktorer som be-lyser problemstÀllningen. Min slutsats av denna studie Àr att förestÀllningar om den andra gruppen, har hÀmmat, bÄde den större gruppen och den lilla individen.
Catullus i svensk sprÄkdrÀkt - en studie i översÀttning
This paper is a study of a translation into Swedish of the poems of Catullus edited by the poet Gunnar Harding och the latinist Tore Janson (2007)..
Punktskatter pÄ alkohol och tobak, sÀrskilt vid privatinförsel och distansförsÀljning
Punktskatter Àr ett omdiskuterat omrÄde, trots det Àr det fÄ som vet vad det Àr. I den hÀr uppsatsen tar jag upp vad punktskatter Àr för nÄgonting och varför de finns. Punktskatt pÄ alkohol och tobak Àr harmoniserat inom EU och dÀrför kommer sÄvÀl svensk lagstiftning som EU-rÀttslig lagstiftning behandlas. Slutligen kommer problemen med punkskatter via privatinförsel och distansförsÀljning behandlas..
200 hamburgare = minus 34 kilo : En kritisk diskursanalys av den kroppsliga hÀlsans konstruktion i svensk skriven nyhetsmedia
Den hÀr studien Àr en kritisk diskursanalys av Àmnet kroppslig hÀlsa i skriftlig media. Syftet med studien Àr att undersöka hur fenomenet kroppslig hÀlsa framstÀlls i skriftlig media genom sprÄket och dess anvÀndning. Analysmodellen vi anvÀnt oss av Àr formulerad av Norman Fairclough och det datamaterial vi anvÀnt oss av Àr av empirisk karaktÀr och insamlat frÄn svensk skriven media i form av bÄde rikstÀckande press och lokalpress. I studien finns Àven ett avsnitt dÀr vi presenterar tidigare forskning inom Àmnet hÀlsa och diskursanalys. Forskningen presenteras genom fem teman: biopolitik, livsstil, individens ansvar, klass och könsskillnad utifrÄn ett hÀlsoperspektiv samt experthjÀlp.
Marknadens mekanismer kontra en utökad tillÀmpning av § 36 2 st. avtalslagen vid reglering av avtalsförhÄllanden mellan kommersiella avtalsparter.
Problemformulering: Behövs det en utökad tillÀmpning av § 36 Avtalslagen nÀr det gÀller avtalsförhÄllanden mellan företag eller skall marknadsmekanismerna antas fungera och tillÄtas reglera förhÄllandena mellan kommersiella avtalsparter? Syfte: Uppsatsen syfte Àr att undersöka om det finns incitament för samhÀllet att reglera avtalsförhÄllanden mellan stora och mindre företag mer Àn vad som Àr fallet idag Metod: Jag kommer att studera ekonomisk spelteori och tolka rÀttskÀllor för att se om man kan finna gemensamma beröringspunkter nÀr det gÀller intresset av att skydda den svagare parten i ett avtalsförhÄllande. AvgrÀnsning: Jag begrÀnsar min undersökning till svensk lagstiftning, doktrin och praxis nÀr det gÀller jÀmkning av ojÀmlika avtalsförhÄllanden. Spelteorin begrÀnsas till de mest grundlÀggande begreppen Resultat: Svensk lagstiftning Àr tillrÀcklig, en skÀrpt lagstiftning skulle resultera i att svenskt nÀringsliv skulle fÄ konkurrensnackdelar av att mÄsta verka under mer ogynnsamma förhÄllanden Àn sina internationella konkurrenter. I en ekonomiskt globaliserad vÀrld mÄste alla aktörer anpassa sig efter konkurrenterna.
Avfallsdeponier Sverige och EG-rÀtten
Medlemskapet i EU och införandet av miljöbalken var de tvÄ stora hÀndelser
som kom att prÀgla utvecklingen av svensk miljörÀtt under 1990-talet.
Arbetet med anpassning till gemenskapsrÀtten och utvecklingen av den
svenska miljölagstiftningen pÄgÄr fortfarande. Syftet med denna uppsats har
varit att se vad som idag Àr gÀllande rÀtt för avfallsdeponier i Sverige
samt huruvida de svenska reglerna uppfyller vÄra gemenskapsrÀttsliga
förpliktelser. Studien omfattade inte bara de lagar, förordningar och
gemenskapsakter som direkt reglerar deponeringsverksamhet utan Àven
intilliggande rÀttsakter med indirekt betydelse. Arbetet genomfördes genom
analys av bÄde nationella och gemenskapsrÀttsliga regler pÄ omrÄdet.
NyanlÀnda elevers erfarenheter i en svensk skola : En kvalitativ studie
NyanlÀnda elevers erfarenheter i en svensk skola ? en kvalitativ studie Newly Arrived Students' Experiences in a Swedish School - a Qualitative StudyDen senaste tiden har antalet flyktingar frÄn Syrien och Irak ökat drastiskt i Sverige pÄ grund av oroligheterna som förekommer i dessa lÀnder. Detta bidrar till att den svenska skolan har fÄtt ta emot mÄnga nyanlÀnda elever. Syftet med denna studie Àr att undersöka och beskriva de nyanlÀnda elevernas erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Mer detaljerat beskrivs de nyanlÀnda elevernas upplevelser av mötet med det svenska sprÄket, undervisningen samt mottagandet i den svenska skolan.
NyanlÀnda elevers flersprÄkighet : i engelska och moderna sprÄk
Den hÀr uppsatsen stÀller frÄgan om sprÄkutvecklingen hos nyanlÀnda elever gynnas eller inte gynnas av att lÀsa engelska och moderna sprÄk samtidigt som de Àr nybörjare i svenska. FrÄgan besvaras utifrÄn Skolverkets allmÀnna rÄd, Skolinspektionens granskningsrapporter, kursplanerna för engelska och moderna sprÄk och forskning som stödjer kursplanerna. Forskningen visar att man kan lÀra sig flera sprÄk samtidigt, men resultatet visar pÄ flera hinder i skolan för att elevernas sprÄkutveckling ska gynnas av undervisningen i engelska och moderna sprÄk. För det första fÄr de nyanlÀnda eleverna vÀnta med att börja studera andra Àmnen Àn svenska vilket ger dem en sen start i sprÄkÀmnena engelska och moderna sprÄk, vilket betyder att innehÄllsnivÄn Àr för hög för elever som Àr nybörjare. För det andra krÀvs det kunskaper i svenska för att kunna följa undervisningen i dessa Àmnen, vilket ger de nyanlÀnda eleverna en dubbel uppgift: att lÀra sig ett nytt sprÄk pÄ ett nytt sprÄk.
Det kreativa (i) rummet : En underso?kning om digital teknik och bildundervisning
Digital teknik utgör ett obligatoriskt inslag i svensk undervisning, sÄvÀl praktiskt som i rÄdande kursplaner. Följande uppsats behandlar hur digital teknik tillÀmpas i bildundervisningen pÄ nÄgra grund- och gymnasieskolor, samt vad som pÄverkar tillÀmpningen. Vidare beskrivs Àven nÄrga lÀrares upplevda relation till anammandet av digital teknik i bildudnervisning..