Denna uppsats ämnar undersöka vilka kulturskillnader som finns i svensk-danska affärsrelationer och hur dessa kan hanteras. Ämnet är aktuellt av många orsaker, bland annat har företagssamheten över nationsgränsen ökat allt mer, inte minst på grund av Öresundsbron.För att uppfylla syftet till uppsatsen har sju personer från både Sverige och Danmark intervjuats. Dessa personer har alla erfarenhet av svensk-danska affärsrelationer. För att lättare kunna urskilja och förstå skillnaderna mellan ländernas affärskulturer har Hofstedes fem kulturdimensioner använts. Den egna studien har kompletterats med en liknande studie gjord av Alvesson, Henriksson och Lind samt en nyligen utgiven rapport i ämnet från Svenska Exportrådet.Resultatet av uppsatsens empiriska undersökning är att även om Sverige och Danmark har många likheter så finns vissa skillnader i affärskulturerna.

Bakgrund: Under 2000-talet har många av klubbarna i både Svenska Hockeyligan och Allsvenskan i fotboll haft ekonomiska problem. Flertalet elitidrottsklubbar har gått från att tidigare vara ideella föreningar till att idag, genom bolagiseringar, drivas som elitidrottsföretag. Ett verktyg som idag används för att utveckla företags verksamheter i flera vitt skilda branscher är riskkapital där riskkapitalister eller riskkapitalbolag köper in sig i företaget. Elitidrottsföretagen påverkas dock av regelverk som potentiellt sett begränsar elitidrottsföretagens möjligheter att använda riskkapital.Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera om elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey kan utveckla sin verksamhet med riskkapital.Metod: Studien har en kvalitativ ansats där intervjuer har genomförts med representanter från tio elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey.Resultat: Studien visar att elitidrottsklubbar inom svensk fotboll och ishockey bör kunna använda sig av riskkapital för att utveckla sin verksamhet. Gällande regelverk, 51-procentsregeln, hämmar dock klubbarna i användningen av riskkapital, då riskkapitalistens möjlighet till kontroll över sin investering begränsas.

I denna studie undersöks hur romer som tigger framställs i svensk dagspress. Med hjälp av en kritiskdiskursanalys har artiklar från olika tidningar analyserats för att upptäcka vilka stereotyper som framställsi den svenska dagspressen. Empirin baseras på 21 artiklar från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheteroch Svenska Dagbladet. Utifrån en socialkonstruktionistisk utgångspunkt har vi valt teorierna?stereotyping? och andrafiering.

Den tilltagande globaliseringen ställer nya krav på juridiken och nationella beteenden ersätts av gemensamma tillvägagångssätt. Internationella regelverk i form av UniP och PECL aktualiserar frågan om vilken betydelse dylika regelverk har för svensk nationell rätt. Den situation som behandlas i uppsatsen är den då två parter har ingått förhandlingar men avtal av olika anledningar inte slutits. Syftet med uppsatsen är att redogöra för det prekontraktuella ansvaret inom svensk rätt samt enligt bestämmelserna i de internationella regelverken UniP och PECL. Detta i avsikt att med utgångspunkt i tre rättsfall, göra en jämförande analys och söka utröna likheter och skillnader avseende ansvaret i situationer då parter förhandlat men avtal inte kommit till stånd.

Högkvarteret beslutade 2004 att interoperabilitet med Natos metoder har högsta prioritet i Försvarsmakten. Därför är underrättelsemetoden Intelligence Preparation of the Battlespace (IPB) vägledande för svensk underrättelsetjänsts framtagande av beslutsunderlag. Försvarsmaktens underrättelsehandbok betraktar dock IPB som en inte ?i alla avseenden tydlig? metod. Eftersom krigföring inom mark-, luft- och den maritima arenan karaktäriseras av olika faktorer, vilka ej framgår i IPB, existerar här ett problemområde.

Syftet med vår undersökning är att studera inställningen hos elever i årskurs 9 när det gäller läsningen av skönlitteratur och framförallt klassisk litteratur och hur deras läsning påverkas av presentationen av den litterära kontexten i ett klassiskt verk. Analysen genomfördes i två steg eftersom presentationen av litteraturen som eleverna skulle läsa låg på två olika nivåer. Vi ville ta reda på hur skillnaden av läsupplevelsen var när en klass fick omfattande information om författaren och verket. Den andra klassen fick enbart ta del av texten och först efter genomförandet av enkäterna och intervjuerna fick de en presentation av författaren, verket och tiden då det skrevs. Vi genomförde en kvalitativ och kvantitativ undersökning baserade på enkäter och intervjuer.

I detta arbete behandlar vi frågor rörande matematiklärare och tysta elever i deras klassrum. Undersökningen har fokus i grundskolans tidigare år. Vår studie är en empirisk undersökning där vi söker svar på vilka attityder och strategier lärarna har i arbetet med de tysta eleverna. Vi har använt en del äldre litteratur om tysta elever eftersom forskningsområdet som sammanfattat behandlar både matematik och tysta barn inte är väl utforskat. Övrig didaktisk litteratur har vi sedan kopplat till lärarens arbete med de tysta eleverna. Utifrån vår undersökning, samt tidigare forskning och litteratur, kommer vi att ta upp flera aspekter som påverkar tysta elevers lärandesituation inom matematiken.

Uppsatsens syfte är att verifiera alternativt falsifiera hypotesen: Svensk logistikledning av förband,ingående i internationella operationer, kan genomföras på ett likartat sätt oberoende av omoperationen leds av FN eller NATO. Detta har gjorts med den rationalistiska organisationsteorinsom den bärande teorin.I uppsatsen besvaras delfrågorna-På vilket sätt påverkar eventuella skillnader i logistikledningsprinciper i FN respektive NATO,svensk logistikledning?-I vilken utsträckning påverkar gällande styrdokument Försvarsmaktens utformning avlogistikledning vid internationella operationer?Dessutom analyseras begreppet logistikledning genom att svara på frågan: Vad är logistikledning?.

Rörfonation och traditionell svensk röstbehandling är två av de vanligaste behandlingsalternativen inom svensk röstlogopedi idag. Som forskare är det viktigt att kontinuerligt utvärdera de behandlingar som erbjuds för att göra vården mer kvalitativ och kostnadseffektiv. Finns det skillnader i behandlingseffekt mellan dessa två röstbehandlingar? Är skillnaderna så tydliga att det går att fastslå att den ena behandlingen är att föredra framför den andra?Med analyser av ett patientmaterial, före och efter behandling, i form av akustisk analys, perceptuella bedömningar av en grupp erfarna logopeder samt patienternas självskattningar syftar föreliggande uppsats till att besvara vad behandlingsformerna har för effekt inom dessa områden.Patientmaterialet bestod av totalt 28 patienter varav 23 fullföljde behandling. Tolv av dessa erhöll behandling med rörfonation medan resterande elva patienter erhöll traditionell svensk röstbehandling..

Sammanfattning:Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur slöjdlärare ser på den kreativa processen i slöjdämnet, den så kallade slöjdprocessen, vilken funktion den kan fylla och hur den kan lyftas fram i undervisningen. För att söka svar på dessa frågor har jag intervjuat fem verksamma slöjdlärare om deras syn på processen och vilka metoder de tillämpar i sin undervisning. En genomgång av litteratur i ämnet visar att elever har svårt att förstå vad som är syftet med slöjdundervisningen. Ämnet anses inte ha betydelse varken för framtida arbetsliv eller fortsatta studier. Jag menar i den här studien att slöjdämnet, förvaltat på rätt sätt, kan ha stor relevans för både framtida studier, arbetsliv och inte minst elevernas utvecklande av självkännedom.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka kommunikationskanaler som lämpar sig för att nå ungdomar som kan tänka sig att delta i poesievenemang. Detta uppdrag har jag fått av Culturen, som vill starta ett evenemang inom poesi. Vid sidan av detta vill jag ta reda på ungdomars kultur- och medievanor. Min metod är kvalitativa intervjuer med sex ungdomar med syftet att undersöka deras vanor och attityder kring litteratur och poesi, kulturevenemang i allmänhet och Culturens framtida poesievenemang. Dessutom behandlas medievanor och kommunikationskanaler.     Bland mina informanter är intresset för litteratur, poesi och annan kultur stort och de är alla positiva till Culturens framtida kultursatsning inom poesi.

Följande kandidatuppsats i personalvetenskap syftar till att undersöka vilka förutsättningar fördelaktighet anställda i en svensk grossistverksamhet har vid förändringsarbete. För att uppnåsyftet har dessa forskningsfrågor använts: ?Hur ser anställda i en grossistverksamhet pådelaktighet i förändringsarbete??, Hur ser de organisatoriska förutsättningarna för delaktigheti förändringsarbete ut för anställda i en svensk grossistverksamhet? samt ?Vilka försvårandeomständigheter och förhållningssätt för delaktighet finns hos anställda igrossistverksamheten??. För att besvara frågorna har teori om organisationsformer,delaktighet i organisationsförändringar och livsmål använts. Teorin har kompletterats ochproblematiserats genom tidigare forskning av bland annat Geraldine O?Brien och WilliamPasmore & Mary Fagans.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare funderar kring och arbetar med genus samt se hur detta återspeglas i den litteratur de erbjuder eleverna. Vi intervjuade sju förskollärare och som komplement gjordes en inventering av avdelningarnas barnböcker. Vi kom fram till att det, i likhet med vad tidigare forskning säger, varierar stort mellan lärarnas engagemang i frågan och att det inte finns någon tydlig koppling mellan deras tankar kring genus och deras val av böcker. Bara i ett fall syntes en tydlig koppling mellan en medveten genuspedaogik och bokbeståndet..

Uppsatsen har till syfte att beskriva och analysera vilken funktion förvaltningsrevisionen fyller i aktiemarknadsbolag som tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning, samt ge förslag på hur förvaltningsrevisionen bör förändras i dessa bolag. Uppsatsen är till största del deduktiv då den tar sin utgångspunkt i teorier. Vidare grundas uppsatsen på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med revisorer och institutionella ägare. Den teoretiska referensramen utgörs av en egen analysmodell som tar sin utgångspunkt i agent- och principalteorin samt förtroendeteori och institutionell teori. Revisorernas och de institutionella ägarnas svar har beskrivits och analyserats utifrån fyra områden, nämligen förvaltningsrevisionens innehåll, behovet av förvaltningsrevision, den svenska bolagskodens påverkan på förvaltningsrevisionen och förvaltningsrevisionens framtid.

De teoretiska grundstenarna för en framgångsrik ledning beror bl.a. på koordinationen mellan svensk forskning inom det ledningsvetenskapliga området och Försvarsmaktens doktrinära utveckling.Inom den ledningsvetenskapliga forskningen pågår utveckling av en teoretisk modell, den dynamiska OODA-loopen, syftande till att ta fram utåt- och inåtriktade funktioner inom ledning. Försvarsmakten genomför f.n. en utveckling av den Militärstrategiska doktrinen till att bli mer användbar och koordinerad i takt med en förändrad omvärld.Studiens syfte är att kartlägga om den doktrinära utvecklingen följt med forskningen inom ledningsvetenskapen och skapa en ökad förståelse samt medvetenhet för vad som krävs av den Militärstrategiska doktrinen för att uppnå en framgångsrik ledning.Resultatet visar på en positiv utveckling inom ett antal områden; miljön där militära effekter ska uppnås och underliggande beskrivningar som behandlar intentionen och förståelsen för själva uppdraget. Vidare visar studien på behovet av fortsatt doktrinär utveckling av området ledning i nära samarbete med svensk forskningen inom området..