Denna studie observerar kodväxlingen hos tre gymnasielärare i engelska. Syftet med studien är att genom klassrumsobservationer undersöka hur engelsklärares kodväxling kan se ut i en svensk gymnasieskola. Studien undersöker också möjliga orsaker till lärarnas kodväxling. I denna undersökning går det att finna kopplingar mellan frekvensen av lärares kodväxling och det som sker i klassrummet. Enligt resultatet sker majoriteten av lärarnas kodväxling när de försöker hjälpa eleverna i deras enskilda arbete.

En granskning har gjorts av bolagsstyrningsrapporterna från 28 bolag noterade på Stockholmsbörsen. Vid datainsamling har både kvantitativ och kvalitativ metod använts. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt då utgångspunkten är i teorin. Forskningsansatsen är deskriptiv då vårt syfte är att beskriva och analysera den information som lämnas av börsbolagen i bolagsstyrningsrapporterna. Referensramen inkluderar en beskrivning av aktiebolagets grundproblem, corporate governance, internationell och svensk utveckling av bolagskoder.

Det faktum att Sverige blir allt mer internationaliserat och samhället mer mångkulturellt väckte ett intresse av att skriva om bröstarvingars arvsrätt ur ett såväl nationellt som internationellt perspektiv, där resultatet avsågs ställas i relation till svensk IP-rätt om ordre public. Idag tar alla barn lika lott enligt 2 kap. 1 § ÄB. Principen om istadarätt inträder om arvlåtarens barn avlider innan honom eller henne, då arvlåtarens barnbarn ärver istället. Bröstarvingar har alltid en rätt till hälften av sin arvslott enligt laglottsskyddet i 7 kap.

Denna studie handlar om mångkulturell vägledning på Komvux i Umeå. Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur vägledarna respektive utlandsfödda studenter upplever mångkulturell vägledning. Vi vill även undersöka vägledarnas arbetssätt i mångkulturell vägledning samt vad dessa vägledare anser om sina mångkulturella kompetenser och hur den kan utvecklas.Undersökningen är byggt på den kvalitativa arbetsmetoden som grunder sig på intervjuer med tre verksamma studie- och yrkesvägledare på Viva vägledning samt tre utlandsfödda studenter på Komvux.Vi har utgått ifrån de teorier som vi har lärt oss under utbildningens gång. Denna teori kan handla exempelvis om kultur, bakgrund, levnadsberättelser, mångkulturell vägledning, kreativa arbetssätt samt studie- och yrkesval.I resultatet har det framkommit av de intervjuade studie- och yrkesvägledare respektive utlandsfödda studenter att begreppet mångkulturell vägledning definieras som ett förhållningssätt. Med menas det hur människor förhåller sig till varandra i ett vägledningssamtal där specifika och kreativa arbetssätt utövas för att kunna underlätta informationsutdelningen.

Arbetet är en studie om hur lärarna på en högstadieskola i en skånsk kommun anpassar sin historieundervisning för de elever med en annan kulturell bakgrund. Vi har valt att titta närmare på detta ämne eftersom det står i skolans styrdokument att varje lärare skall sträva efter att eleverna ska förvärva ett historiemedvetande. Vi har valt att undersöka hur historiemedvetande och historiekultur ser ut i skolan och om detta är anpassat till elever med icke-svensk historiekultur. Om inte eleverna från en annan historiekultur får sin historia tillgodosedd i historieundervisningen finns risken att deras historiemedvetande inte fördjupas. Vår tanke är att genom att intervjua lärare på vår intervjuskola som undervisar i historia och fråga dessa vad historiemedvetande betyder för dem, undersöka vad de gör för att tillgodose sina elever som har en icke-svensk historiekultur i sin historieundervisning.

The aim of this paper is to investigate what part film music plays in the creation of stereo-types in the production of Swedish cinema, in the 1990s and early 2000s. This period of Swedish cinema was largely defined through the visualization of life in the smaller provinces of the country. The results were reached through the analyzing of four important works of this era, representing different provinces and genres. The examined movies have shown frequent use of extreme characters and a somewhat hostile environment in search of an interesting story. The music is used in ways of describing class differences amongst the inhabitants and to set the gen-eral mood of the concerned provinces: an agent often working in the unconscious of the viewer in order to affect the final results..

Forskning visar att naturmiljöer har positiva hälsoeffekter. Gröna rehabiliteringsverksamheter använder sig av natur och trädgård men de har ingen enhetlig utformning. I studien intervjuades samtliga psykologer (n=6) som arbetade eller nyligen hade arbetat med psykisk ohälsa inom svensk grön rehabiliteringsverksamhet. Syftet var att undersöka deras roller inom och erfarenheter av att arbeta med grön rehabilitering. Intervjuerna analyserades enligt tematisk analys.

Som No-lärare vill jag kunna utnyttja den facklitteratur för barn som finns tillgänglig för skolorna, och behöver därför finna redskap för att kunna avgöra vad som är bra och användbar litteratur i undervisningssammanhang. För att få svar på om facklitteratur för barn är ett bra läromedel i NO-undervisningen har jag undersökt hur området vatten beskrivs i fyra faktaböcker. I min bakgrund har jag försökt klara upp vem läsaren är - utifrån skolans värdegrund - samt vad bra ämneskunskaper och ett bra språk innebär - utifrån lärandeprocesser och utifrån hur en text ska se ut för att gynna läsförståelsen. I värdegrunden har jag framför allt tittat på genus, kultur och etnicitet. Avslutningsvis har jag gjort en beskrivning av vad kursplanerna säger att elever ska kunna om vatten efter femte skolåret samt en beskrivning av vanliga elevföreställningar inför olika fenomen kopplade till vatten.

Efter uppdagandet av oegentligheterna i exempelvis Skandia och Systembolaget har förtroendet för bolagsstyrningen i Sverige minskat. Till följd av detta sattes 2003 en kodgrupp samman för att komma tillrätta med förtroendeproblemet för svenskt näringsliv, vilket resulterade i att ramverket Svensk kod för bolagsstyrning presenterades i slutet av 2004. Syftet med detta ramverk är framförallt att förbättra bolagsstyrningen och därmed stärka förtroendet för svenska företag. Förtroende är en viktig faktor vid investeringar i företag, speciellt för institutionella investerare då de förvaltar betydande kapital. Då fondsparandet hos allmänheten ökat, har fondbolagens förvaltare fått en betydande roll då de investerar stora delar av den svenska befolkningens sparmedel. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida investeringsprocessen skiljer sig mellan olika fondbolag beroende på storlek och hur de tar hänsyn till om bolagen de investerar i följer Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare undersöks vad som inger förtroende och hur detta förtroende byggs upp i de bolag fondförvaltare investerar i.

Från och med halvårsskiftet 2008 kommer samtliga börsnoterade företag i Sverige att omfattas av Svensk Kod för Bolagsstyrning (?Koden?). Syftet med uppsatsen är att undersöka hur styrelserna i börsbolag som ännu ej omfattas ser på effekterna av detta. Mer specifikt innebär detta hur man har uppfattat Koden och motiven bakom, vilka förväntningar det har på arbetssätt samt om man ser ett värde med den. För att göra detta genomfördes en enkätundersökning som gick ut till styrelseordföranden på Stockholmsbörsens Small Cap-lista.

Undersökningens syfte var att undersöka hur tre tvåspråkiga pedagogerna på en mångkulturell förskola arbetar och resonerar kring tvåspråkighet och kulturmöten. Genom halvstrukturerade intervjuer skedde informationsinsamlingen som sedan sammanfattades och analyserades.Aktuell forskning visar att tvåspråkiga barn regelbundet behöver få höra och tala både sitt modersmål och t.ex. svenska för att kunna utveckla likvärdiga ordförråd (Salameh, 2004, Rontu 2005 & Tuomela, 2001). Trots denna forskning, direktiv i läroplanen för förskolan som kräver att pedagoger i förskolan utvecklar barnens modersmål samt en inställning bland de intervjuade pedagogerna (i studien i detta examensarbete) att flerspråkighet är något positivt talar vanligen inte pedagogerna barnens modersmål i förskolan. Istället arbetar man efter en språkmetod utvecklad av Veli Tuomela som ska leda till en utveckling av barnens svenska.Slutsatser som går att dra efter studien är att det betraktas som svårt att arbeta med mer än ett tema i förskoleverksamheten och att organisationen kring modersmålspedagogerna försvårar ett samarbete mellan dessa och de ordinarie pedagogerna på förskolan.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns grundläggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhållningssätt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. Jämförelsen fokuserar på lärare med respektive utan formell musiklärarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen där de med respektive utan examen representerats av två personer var. Den teoretiska utgångspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det är mer som förbinder än som skiljer de fyra pedagogerna åt.

Syftet med detta arbete är att ta reda på vad några lärare och elever anser om bruket av slöja i skolan. För att ta reda på detta har undersökningar i form av intervjuer och enkäter gjorts på tre olika grundskolor. Två av skolorna har hög andel elever med annan bakgrund än svensk och den tredje skolan har en väldigt liten andel elever med utländsk bakgrund. Resultatet av undersökningarna visade sig vara som väntat, i de skolor där större andel elever med annan bakgrund än svensk var representerade fanns det mer tolerans och förståelse för slöjan. Under mina intervjuer hade jag frågor om hur både lärare och elever ser på elever som bär slöja.

Vid närmare undersökning upptäckte jag ett fält som inte tidigare hade utforskats. Forskning kring förhandlingar mellan olika nationaliteter med olika kulturer är utbredd men väldigt lite finns kring förhandlingar mellan samma nationalitet fast med olika kulturer. Inget fanns kring förhandlingar mellan arbetarkulturen och tjänstemannakulturen inom Sverige vilket fick mig att skriva denna pilotstudie om just detta. Med en reviderad version av Raymond Cohens teori om förhandlingar och kultur som ramverk lyckades jag med hjälp av samtalsintervjuer, enkäter och egna observationer ifrån förhandlingar visa på vissa kulturella skillnader. Det skulle visa sig att arbetarkulturen var kollektivistiskt orienterad medan tjänstemannakulturen var mer individualistiskt orienterad vilket har en rad konsekvenser för förhandlingarna dem emellan.

Detta är en textanalys av svensk kriminalfilm. Den här studien undersöker hur våld skildras i svensk kri-minalfilm, hur våldet motiveras och vilka skillnader det finns mellan kvinnor och mäns motiv, och om våldskaraktärerna innehar stereotypa könsrelaterade egenskaper. Studien görs utifrån ett genusperspektiv med inslag av teorin om intersektionealisering. Textanalysen görs genom analys av nyckelscener i filmen, det vill säga våldsscener, scener där karaktären agerar i enlighet med Bems (1974) maskulina eller femi-nina egenskaper, och scener där karaktären agerar könsstereotypt. Filmerna som analyseras ärHypnotisören (Hansson, Possne, Ohlsson & Hallström, 2012), Snabba cash II (Wikström, Nicastro & Najafi, 2012), Irene Huss - Tatuerad torso (Fälemark, Råberg & Asphaug, 2007) och Solstorm (Rehnberg & Lindblom, 2007).