Enron, WorldCom och Skandia, mygel och bÄg, lögnaktiga företagsledare och skadat förtroende har banat vÀg för en ny syn pÄ företagande, intern kontroll och internrevision. Svensk kod för bolagsstyrning tillkom i Sverige och Sarbanes-Oxley Act i USA för att ÄterstÀlla förtroendet för den finansiella rapporteringen och förbÀttra styrningen av bolagen. För att uppnÄ trygghet och förtroende i en organisation och mellan aktörer behöver varje organisatorisk nivÄ ha ett instrument för att garantera en objektiv bedömning av verksamheten, finansiella rapporter och sitt ansvarsomrÄde. AktieÀgarna har till sin hjÀlp de externa revisorerna, verkstÀllande direktören har ekonomichefen och styrelsen har internrevisorerna. NÀr girighet och vinstmaximering stÄr över all hÀnsyn i företag blir det mer och mer viktigt med en vÀl fungerande bolagsstyrning.

Uppsatsen syftar först till att identifiera den instÀllning som de auktoriserade revisorerna har till Svensk kod för bolagsstyrning och vilka förtroendeskapande ÄtgÀrder de auktoriserade revisorerna arbetar med. Uppsatsen syftar vidare till att visa att dessa faktorer pÄverkar revisorernas uppfattning om förtroendet för professionen. DÄ vi studerar ett fenomen har vi haft ett fenomenologistiskt perspektiv. För att kunna uppfylla studiens syfte har ett antal respondenter intervjuats om instÀllning, förtroendet för professionen och förtroende-skapande ÄtgÀrder. VÄr undersökning visar att revisorer med en positiv instÀllning till Svensk kod för bolagsstyrning samt att de revisorer som uppfyller kraven och arbetar med rÀtt ÄtgÀrder har en uppfattning om att ett förtroendegap mellan professionen och marknaden inte existerar..

Problem:       Ekonomiska företagsskandaler runt om i vÀrlden har lett till att mÄnga lÀnder har infört sÄ kallade bolagskoder för bolagsstyrning för att fÄ en bÀttre styrning i bolag och för att öka förtroendet till investerare. I Sverige har en bolagsstyrningskod funnits sen Är 2005 och gÀllt för större börsnoterade bolag. Svensk Kod för Bolagsstyrning har nu reviderats och har börjat gÀlla för mindre börsnoterade bolag frÄn och med 1 juli 2008. En studie har utförts för att ta reda pÄ hur tre av dessa mindre börsnoterade bolag ser pÄ införandet av bolagskoden och hur de tror att dem kommer pÄverkas av den.Syfte:            Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur tre mindre svenska börsnoterade bolag ser pÄ införandet av den svenska bolagskoden och hur de tror att de kommer att pÄverkas av regelverket. Vi har ocksÄ valt att belysa vad andra insatta personer i Àmnet har att sÀga om bolagskoden för att fÄ en helhetsbild av Àmnet.  Metod:       Insamlingen av empirisk data har skett genom en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat bÄde insatta personer pÄ omrÄdet och de berörda företagen.

Undersökningen syftar till att beskriva och analysera hur de sex största revisionsbyrĂ„erna i SverigepĂ„verkats av svensk kod för bolagsstyrning. Problemformuleringen Ă€r tredelad och avser att besvarafrĂ„gor om hur revisionsbyrĂ„erna anpassat sig efter koden, hur de anskaffat kompetens om den, samtmedarbetarnas Ă„sikter om den.För att kunna besvara problemformuleringen har en abduktiv ansats anvĂ€nts och en kvalitativstudie genomförts. Empirin har samlats in genom intervjuer med en medarbetare per revisionsbyrĂ„. Ilitteraturdelen beskrivs och refereras svensk kod för bolagsstyrning. För att lĂ€saren skall kunna fĂ„ enökad förstĂ„else om kodens syfte och tillĂ€mpning har en intervju med Kodgruppens ordförande ErikÅsbrink genomförts.

Bolagsstyrning handlar om hur bolag som inte leds av sina Àgare ska drivas med Àgarnas intresse frÀmst. MÄnga regelsamlingar har uppkommit under de senaste decennierna, regelsamlingar som syftar till att minska de intressekonflikter som kan uppkomma mellan företagsledare och Àgare. FrÄn och med 1 juli 2005 tillÀmpas Svensk kod för bolagsstyrning av aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen med ett marknadsvÀrde över tre miljarder kronor. De flesta bolag har varit positiva till Svensk kod för bolagsstyrning och det har dÀrför kommit en revidering av bolagskoden, vilken kommer att tillÀmpas pÄ de mindre börsnoterade bolagen frÄn och med den 1 juli 2008. Studier har visat att bolag kommer att rÄdfrÄga sina revisorer vid implementeringen av den reviderade bolagskoden och vi har dÀrför valt att i vÄr studie fÄnga upp revisorns syn pÄ den reviderade bolagskoden.

Uppsatsen redogör för ett revisionsutskotts arbetsuppgifter, redogörför revisionsutskottens arbete i företag noterade pÄ stockholmsbörsens A-lista samt att analysera om revisionsutskotten i frÄga arbetar enligt svensk kod för bolagsstyrning och dÀrmed bidrar till bÀttre corporate governance.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och analysera den företagsinterna implementeringsprocessen rörande Svensk kod för bolagsstyrning i nÄgra företag, diskutera instÀllningen till Koden och dess sjÀlvregleringsprincip, samt söka samband mellan dessa bestÄndsdelar och hur vÀl företagen följer bestÀmmelserna.Metod: VÄr kvalitativa undersökning baseras pÄ en tidigare utförd kvantitativ studie, varefter vi har anvÀnt oss av fallstudier.Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensramen innefattar corporate governance, agentteorin, intressentteorin samt olika organisatoriska förÀndringsteorier, vilka samtliga kopplas till Svensk kod för bolagsstyrning. Empiri: Det empiriska materialet Àr en sammanstÀllning av telefonintervjuer med sakkunniga respondenter med varierade befattningar pÄ sex noterade bolag, vilka har varit involverade i den företagsinterna implementeringen av Koden.Slutsatser: Det finns varierande sÀtt att implementera Svensk kod för bolagsstyrning inom ett företag, men vÄra fallföretag har visat sig anvÀnda snarlika metoder. Vidare har vi inte funnit nÄgra utmÀrkande skillnader mellan deras instÀllning till Koden, dess sjÀlvreglerande funktion samt sanktioner kopplade till denna. Bortsett frÄn att de företag som till viss del anvÀnt sig av extern hjÀlp har visat sig vara goda kodföljare, har vi inte kunnat pÄvisa nÄgra direkta kopplingar mellan fallföretagens arbetsmetoder, instÀllning i olika avseenden samt hur vÀl de följt Koden..

Denna uppsats bygger pÄ fyra grundstenar; Svensk kod för bolagsstyrning, Combined Code on Corporate Governance, riktlinjer frÄn OECD, EU:s rekommendationer. För att skapa förstÄelse för dessa olika regelverk samt möjliggöra en analys, har teorin om Agent och Principal, samt den om Corporate Governance anvÀnts. Förutom studier av regelverk har diverse intervjuer genomförts med svenska och engelska börsnoterade företag som lyder under bolagskoderna, samt Àven intervjuer med revisionsföretag. Dessa har fungerat som informationskÀllor, referensramar, och underlag för analys och slutsatser. Det ges Àven sammanfattningar av Svensk kod för bolagsstyrning, samt för Combined Code on Corporate Governance, en redogörelse för riktlinjerna publicerade av OECD och EU:s rekommendationer.

The debate about questions concerning corporate governance has intensified in Sweden the last decade. From July 1th 2008, the Swedish Code for Corporate Governance was extended to comprise all Swedish companies listed on the OMX Nordic Exchange Stockholm. Our aim with this master thesis is to examine the effect of the Revised Code on Swedish corporate governance and in particular its contribution to creating value or costs. We do this through a qualitative study of 22 interviews with representatives for different interests. With our study, we have found that the Revised Code in several areas has had considerable influence on Swedish corporate governance.

Bakgrund: MÄnga företagsskandaler har drabbat ett flertal lÀnder runt om i vÀrlden och det Àr en av orsakerna till att mÄnga lÀnder har skapat koder för bolagsstyrning. Sverige Àr inte heller förskonat frÄn skandaler och uppmÀrksamheten kring bolagsstyrningsfrÄgor har intensifierats pÄ senare tid. Kodgruppen, en grupp tillsatt av regeringen, skapade Svensk Kod för Bolagsstyrning som trÀdde i kraft den 1 juli 2005. Koden har bl a som syfte att ge riktlinjer för bolagets rapportering till kapitalmarknad och Àgare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att granska 50 bolagsstyrningsrapporter och i dem ta fram de vanligaste avvikelserna frÄn Koden och de mest frekventa förklaringarna till dessa. Vidare undersöks graden av tydlighet i informationen i bolagsstyrningsrapporterna avseende Kodens tillÀmpning hos de berörda företagen.

Uppsatsen har till syfte att beskriva och analysera vilken funktion förvaltningsrevisionen fyller i aktiemarknadsbolag som tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning, samt ge förslag pÄ hur förvaltningsrevisionen bör förÀndras i dessa bolag. Uppsatsen Àr till största del deduktiv dÄ den tar sin utgÄngspunkt i teorier. Vidare grundas uppsatsen pÄ en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med revisorer och institutionella Àgare. Den teoretiska referensramen utgörs av en egen analysmodell som tar sin utgÄngspunkt i agent- och principalteorin samt förtroendeteori och institutionell teori. Revisorernas och de institutionella Àgarnas svar har beskrivits och analyserats utifrÄn fyra omrÄden, nÀmligen förvaltningsrevisionens innehÄll, behovet av förvaltningsrevision, den svenska bolagskodens pÄverkan pÄ förvaltningsrevisionen och förvaltningsrevisionens framtid.

Historiskt sett har begreppet corporate governance, med svensk term bolagsstyrning, endast haft sekundÀr betydelse inom det ekonomiska omrÄdet. Under de senaste Ären har dock bolagsstyrning utvecklats till ett av nÀringslivets viktigaste fokus. För den breda massan Àr det frÀmst redovisningsskandalerna under början av 2000-talet som bidragit till den allmÀnna diskussionen. Corporate governance handlar dock till stor del om att styra bolag sÄ att de uppfyller Àgarnas krav pÄ avkastning och dÀrigenom bidrar till samhÀllsekonomisk effektivitet och tillvÀxt, dvs. en utgÄngspunkt utöver kriminella handlingar och bedrÀgligt beteende.

Syftet med vÄr uppsats har varit att granska hur svensk kod för bolagsstyrning, koden, pÄverkar de olika maktgrupperna i den svenska Àgarmodellen. Vi vill i vÄr studie studera om koden kommer att pÄverka den maktstruktur som idag kÀnnetecknar Sverige med starka och inflytelserika Àgare.Vi anvÀnder en av oss utvecklad analysmodell som vi kallar Kodnyttan. Denna modell ska hjÀlpa oss att mÀta vad svensk kod för bolagsstyrning har för pÄverkan pÄ de olika maktgrupperna. UtifrÄn denna kan vi se hur de olika maktgruppernas intressen tillgodoses, dels frÄn de olika delarna i koden samt koden som helhet.I vÄr analys har vi kommit fram till att inte nÄgon av de tre grupperna pÄverkas av kodens införande. Ett av kodens syfte Àr att skapa en vÀl avvÀgd maktbalans mellan de olika bolagsorganen, Àgare, styrelse och verkstÀllande ledning.

Syftet med vÄr studie Àr att ange och diskutera ett antal effekter för det interna arbetet i ett antal börsnoterade företag som följer koden. VÄr undersökning Àr gjord utifrÄn en deduktiv ansats. För datainsamlingen har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Koden Àr generellt sett uppskattad bland företagen, dÀr den framför allt bidrar till en ökad transparens. Kodens frÀmsta nackdel Àr att den kan uppfattas som byrÄkratisk och bidrar till merarbete.

Inledning: Bolagsskandaler runt om i vÀrlden har bidragit till ett strÀngare sÀtt att reglera hur bolagen styrs. Enron och WorldCom Àr tvÄ nordamerikanska bolag som varit bidragande orsak till den amerikanska lagstiftningen Sarbanes Oxley Act, SOX, vilken reglerar bolagsstyrningen i USA. Efter detta har den moderna vÀrlden valt attinföra nÄgon sorts normbildning kring Àmnet bolagsstyrning. Sverige har följt utvecklingen genom att under 2005 införa Svensk kod för bolagsstyrning pÄ börsbolag med ett börsvÀrde över 3 miljarder kronor. Under andra halvÄret 2008 kommer Koden att utvidgas för att omfatta ett större antal börsnoterade bolag i Sverige med börsvÀrden under 3 miljarder kronor.Syfte: Syftet Àr att undersöka vad representanter för de bolag som ej Ànnu omfattas av Svensk kod för bolagsstyrning samt vad revisorer anser om planerna pÄ att införa Koden för börsnoterade bolag med ett börsvÀrde under tre miljarder svenska kronor.