Utifrån syftet att belysa historiekulturens betydelse för individens känsla för delaktighet i det svenska klassrummet har arbetet tagit form. Med fokus på eleven har en kvalitativ studie gjorts genom att elever och lärare från en högstadieskola i västra Skåne intervjuats. Intervjuerna ämnade ge ett resultat som kunde svara på den övergripande forskningsfrågan: Hur ställer sig historien som berättas i skolan mot elevernas egna upplevda tillhörigheter? Tillsammans med en teoretisk dykning ner i identitet, upplevda tillhörigheter, interkulturell pedagogik och hur det står i förhållande till den svenska historiekulturen kunde den besvaras. Studien visade att många elever, oberoende av härkomst, upplevde att den egna historien inte berördes tillräckligt i undervisningen. Utefter de teorier som presenteras om identitet, där den egna bakgrunden är en del, så ställer sig detta resultat dåligt gentemot historieundervisningen. Vad som ses som en naturlig progression från denna undersökning är hur den svenska historieundervisningens traditionella innehåll kan utmanas och förändras.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på hur unga människor framställer sin online identitet genom Facebook. Samt vilken betydelse informationen, som individerna delar med sig av på Facebook, har för själva identitetsskapandet. De frågeställningar som jag har utgått ifrån är: ?Hur framställer unga människor sin online identitet genom Facebook?? och ?Vilken betydelse får informationen som individerna delar med sig av på Facebook för deras identitetsskapande?? För att bäst kunna besvara dessa frågeställningar valde jag personlig semi­strukturerad intervju som huvudmetod samt att genomföra en onlineobservation för att få inspiration och skapa mig en uppfattning om informanterna. De utvalda teorier som jag har kopplat ihop med den insamlade empirin återfinns i litteraturen Mediekultur, mediesamhälle av Jostein Gripsrud, Jaget och maskerna av Ervin Goffman, Modernitet och självidentitet av Anthony Giddens samt A networked self av Zizi Papacharissi.

The aim of this thesis is to investigate how the indexing of fiction for adults looks like in the public libraries that don?t buy indexed records for fiction from Bibliotekstjänst (BTJ). The questions that I want these libraries to answer is: - Public libraries that index fiction for adults themselves: 1. What tools do they use when indexing?, 2.

Svensk dramadialog under tre sekel a?r ett projekt framtaget vid Uppsala universitet och inneha?ller en dramakorpus av 45 pja?ser fra?n 1725?2000. Syftet med den ha?r underso?kningen a?r att underso?ka utvecklingen av tilltal i fyra pja?ser med utga?ngspunkt i fyra dramer ur Svensk dramadialog under tre sekel. Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i tilltalen du och Ni men andra tilltal som exempelvis titlar, fo?rekommer.

Denna uppsats handlar om hur nyanlända elever integreras i det svenska skolsystemet. Syftet med studien är att analysera dessa elevers möte med den svenska skolan samt hur de skapar sina identiteter utifrån utsagor om sin skolsituation i förberedelseklass. Undersökningen består av kvalitativa intervjuer med åtta nyanlända elever som nyligen introducerats i den svenska grundskolan samt antingen går i förberedelseklass eller nyligen har slussats vidare från den. Resultatet visar att elevernas identiteter skapas av en rad referenspunkter, varav de mest framträdande är placeringen i förberedelseklass, språket samt relationerna till de ordinarie klassernas elever. Här bildas ett hierarkiskt system mellan eleverna där "vi", "förberedelseklasseleverna" står lägst i rang medan "dem", "svenskarna" står högst.

AbstraktTitel: Halal eller haramFörfattare: Fatima VeladzicHandledare: Åke TilanderUtbildning: Religionsdidaktik C, 30 hp Antal sidor: 25Sökord: Koran, haditherna, slöja, hijab, kultur identitet, kultur och kulturmötenBakgrund: Koranen och haditherna samt förklaring av olika hijab hjälpte mig att hitta de religiösa skällen till slöjanvändning.Syfte: Syfte med denna studie är att genom kvalitativa fenomenografiska intervjuer undersöka en grupp bosniska muslimska kvinnors erfarenheter kring hijab. Det är intressant att se om det är religionen, identitet, traditionen eller kultur som avgör bärande av slöjan.Metod: Kvalitativ fenomenografisk metod användes i studierna. Det var en halvstrukturerad intervjuguide med två övergripande frågor. Sju informanter intervjuades i olika åldrar men med bosnisk bakgrund. Insamlingen av data har skett både med telefon och med mötes intervjuer på plats där jag har utgått från två frågor: Varför bär/ inte bär du slöja?Teori: Studiens teoretiska utgångspunkter är identitet, tradition, kultur och kulturmöten.

Uppsatsen behandlar explorativt en svensk modell för informationsoperationer, avseende ledning ochplanering, vilken skall kunna verka från nationellt försvar till deltagande i multinationell krishantering.Syftet med uppsatsen är att bringa kunskap om var Sverige står i dagsläget avseende synen påinformationsoperationer som metod, samt ta fram en modell för ledning och planering som passar vårtsätt att leda och planera.I uppsatsen har en utvecklad kvalitativ metod använts. Metoden har inneburit kvalitativ analys av texteroch intervjumaterial. Det vetenskapliga tillvägagångssättet har bestått av analys, framtagande avhypotes, faktainsamling, bearbetning med kvalitativ analys och komparation samt syntes.Uppsatsen redogör för nuvarande amerikansk och svensk syn på informationsoperationer. Jämför om detfinns några avgörande skillnader mellan dessa båda synsätt. Därefter sker en prövning av hypotes somresulterar i en modell, vilken avslutningsvis exemplifieras..

Det har vuxit fram en ny identitet inom resekulturen, flashpackern, som har sitt ursprung i backpackerkulturen. Denna identitet skiljer sig dock från den traditionella backpackern på olika plan. Jag antog mig att följa flashpackern jorden runt vilket resulterade i en fältstudie.Syftet med denna undersökning är att diskutera identitetsförändringar inom resekultur, som sker när samhällets struktur förändras och en ny kontext uppstår.Uppsatsen inleds med en bakgrundsdel vars syfte är att ge en förståelse till terminologin. Här förklaras hur termen backpacker samt flashpacker och även eurocentrism och en nationell aspekt på backpacking. Den andra delen syftar till att ge en teoretisk förklaring till den förändrade samhällsstrukturen och en förändring i kontext som sker i Europa och Nordamerika.

Det blir allt vanligare med teknik såsom mobiltelefoner som pratar med människor och vardagen blir allt mer lik en verklighet som tidigare endast existerat i fiktion. Tekniken talar med hjälp av så kallade röstgränssnitt, system som låter datorer tolka och/eller förmedla information genom tal. Uppsatsen ifrågasätter strävan efter att göra dessa gränssnitts röster mänskliga och undersöker hur tekniken kan ges en egen individualitet. Undersökningen grundas i tidigare forskning som behandlar hur människor bemöter röstgränssnitt. Genom en filmanalys med utgångspunkt i identitet och relationer undersöks hur relationen människa-maskin gestaltas i fiktion.

Alla människor har behovet att känna tillhörighet. I interaktionen med omgivningen byggs vår identitet och sociala ramar skapas. Som en naturlig del i vuxentillvaron finns arbetet, och det sociala sammanhang arbetslivet ger oss. Vi får utlopp för våra kunskaper och känner oss behövda. Arbetslivet ger oss också tidsramar och trygghetsskapande rutiner.

Med syftet av undersöka hur väl IKEAs marknadsföring, värderingar och identitet stämmer överens med studenters uppfattning om företaget har en fallstudie gjorts. Empiri har inhämtats genom en kvalitativ enkätundersökning, intervjuer, IKEAs material och tidigare studier och har sedan analyserats med hjälp av teorier främst rörande Employer Branding och Företagsidentitet. Resultatet från undersökningen visar att uppfattad, kommunicerad och faktisk identitet stämmer väl överens gällande IKEAs önskvärda målgrupp. Dock har en mer kritisk inställning framkommit hos studenter som inte anses passa in i IKEAs målgrupp..

Mat är essentiellt och starkt förknippat med vårt fysiska jag och således en central del av vår identitet. ?Man tager vad man haver? har i och med livsmedelsbutikernas globala utbud fått en helt ny innebörd och vi ställs dagligen inför åtskilliga matval. Dagens valmöjligheter skapar förutsättning för människor att forma sin egen matidentitet och vi lägger större vikt vid identitetsskapande idag jämfört med tidigare. Syftet med studien är att belysa hur matval kan skapa identitet.

I följande arbete har en ekonometrisk undersökning av svensk verkstadsindustri genomförts. Åtta bolag, registrerade på Stockholmsbörsen, och tillhörande verkstadsindustrin har valts ut. Dessa är Volvo AB, Sandvik, ABB, Alfa Laval, Assa Abloy, SKF, Scania och Atlas Copco. Bolagens genomsnittliga avkastning utgör den beroende variabeln i undersökningen. De förklarande variablerna har valts med hänsyn tagen till fakta presenterad i bolagens årsrapporter samt ekonomisk relevans.

Studien innehåller en undersökning av hur NCC bedriver sitt systematiska arbetsmiljöarbete i förhållande till lagstiftningen på området. I studien har en av NCCs arbetsplatser besökts och arbetsmiljön har på den arbetsplatsen granskats i förhållande till gällande lag. Intervjuer och enkätundersökningar har utförts i samverkan med utvalda aktörer. Resultatet av studien visar att NCCs arbetsmiljöarbete i stort utförs i enlighet med Svenska lagar och föreskrifter men viss förbättringspotential har också identifierats..

Syftet med detta arbete har huvudsakligen varit att tydliggöra vilken utmaning miljökvalitetsnormer innebär för det svenska förvaltningssystemet; det är en regelteknik som står i stark kontrast mot hur vi traditionellt reglerat miljökvalitet. Detta arbete ger en översikt över miljökvalitetsnormer som rättsligt styrmedel för att uppnå en bättre miljökvalitet. I och med Sveriges medlemsskap i EU har vi åtagit oss att införa miljökvalitetsnormer i svensk lagstiftning. Därför valde jag i detta arbete att fokusera på både miljökvalitetsnormer i svensk rätt och miljökvalitetsnormer i ett EU-rättsligt perspektiv. Arbetets undersökande del utfördes med traditionell juridisk metod.