Uppsatsen behandlar frågan om det är möjligt att införa en ordning där anonyma vittnen tillåts som bevismedel i svensk rätt. Med anonyma vittnen menas att den tilltalade aldrig får kännedom om vittnets identitet. Detta har länge ansett strida mot Europakonventionens krav på rättvis rättegång samt den grundläggande rättigheten om partsinsyn. Attityden har dock förändrats ute i Europa och Europadomstolen har ändrat sin ståndpunkt. Ett flertal länder, bland annat vårt grannland Norge, har infört en ordning där anonyma vittnen tillåts som bevismedel.

I februari 2007 redovisade ansvarskommittén sitt slutbetänkande för regeringen. I sitt slutbetänkande föreslår ansvarskommittén en omstrukturering där 6-9 regionkommuner kommer att ersätta dagens 21 landsting, samtidigt kommer 6-9 län, sammanfallande med de föreslagna regionkommunerna, att ersätta dagens 21 län. Den föreslagna omstruktureringen har fått regionaliseringsdebatten att åter blossa upp i Sverige. I debatten är det tydligt att känslorna för den egna regionen varierar mellan olika regioner, då vissa regioner vurmar mer och andra mindre för den egna regionen. Vad beror detta på? Handlar det om regional identitet eller avsaknaden av densamma? Dessa frågor ligger till grund för denna uppsats med syfte att undersöka hur region och regional identitet konstrueras och rekonstrueras i tidningsmedia.

Hur ska SFI-eleverna snabbast möjligast kunna lära sig svenska? Det ärmånga intresserade av att få veta. Det debatteras frekvent i media och ett flertalforskare studerar svenska som andraspråk i termer av investment (uttryckerelevernas satsning i form av språkinlärning och satsningen påverkas såväl avderas egen insats som av det omgivande samhällets), integration, segregationoch social identitet nu.Studiens syfte är att beskriva tre SFI-lärares uppfattningar om vilka faktorersom påverkar SFI-studerandes svenskinlärning. Frågeställningen är följande:Hur ser lärare på språkinlärning, social identitet, investment och integration,samt eventuella samband däremellan? En kvalitativ intervjustudie genomfördes.Tre SFI-lärare anställda på komvux i en medelstor svensk stad har intervjuats.Det teoretiska ramverket för tolkning av materialet är ett försök tillhermeneutisk ansats inspirerad av kritisk teori, som möjliggör en interaktivprocess mellan intervjumaterial och teori.

Under 1995 togs ett riksdagsbeslut om att skapa en stödform som möjliggjorde för partier med mandat i riksdagen att med Sida-finansierade projektmedel verka för att bygga upp partisystem i Östeuropa och i utvecklingsländer genom så kallade partianknutna organisationer (PAO). Dessa organisationer skall enligt ett regeringsbeslut från 1998 också arbeta med att särskilt uppmärksamma kvinnor i sina projekt. Jämställdhet har sedan mitten av 1990-talet varit ett av huvudmålen för svenskt bistånd och på senare år har jämställdhet kommit att utgöra en betydelsefull markör för svensk nationell identitet.I uppsatsen studeras hur svenska nationella identiteter konstrueras i PAO:s biståndsarbete för jämställdhet, och med att särskilt uppmärksamma kvinnor. Syftet fokuserar på hur dessa föreställningar, sammanlänkade med idéer om kön och ?ras?, etableras och upprätthålls inom PAO-biståndet.

European identity is a topic constantly debated around Europe. There are many takes on whether there is a European identity and what the European identity consists of. In the European Union the Commission has worked towards developing a common European identity since the middle of the 1970?s. The development of a European identity is an important part in the commission?s quest to tie the union and its people closer together.

Vad har hänt i den offentliga debatten kring svensk utrikes- och säkerhetspolitik? Utifrån teorin ommassmedias betydelse för offentlig debatt, textgranskas kommentarer och debattartiklar och intervjuasföreträdare för massmedia för att få svaret på detta. Avsikten är att presentera vad och hur svensk politiskdagspress väljer att debattera svensk utrikes- och säkerhetspolitik samt varför just detta innehåll debatteras.Undersökningen visar att massmedia vill vara med och sätta den säkerhetspolitiska dagordningen, menatt detta inte är enkelt inom detta traditionstyngda politikområde. Den svenska säkerhetspolitiska debattendomineras helt och hållet av frågorna kring Sveriges neutralitet och alliansfrihet, där det råder en mycketuttrycklig historisk motsättning mellan opinion och regeringsparti. En slutsats är att den politiska oenighetenom Sveriges framtida säkerhetspolitik är bestående och så länge ingenting påtagligt inträffar som förändrardenna situation, så kommer media få svårt att dra i gång en diskussion som på allvar engagerar beslutsfattareoch medborgare..

Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar pratar om identitet, status och utanförskap ställt i relation till fritid och idrott som identitetsskapande arenor. För att besvara detta syfte utgick vi från följande frågeställningar; Hur pratar ungdomar om identitet, status och utanförskap? På vilket sätt påverkar fritid och idrott ungdomars identitetsskapande? Vad får utanförskap och status för inverkan på ett identitetsskapande?Metod: Studien utformades abduktivt och baserades på en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med ungdomar över 15 år och själva urvalet baserades på en blandning av kvot- och snöbollsurval. Själva studien utgick från tre centrala begrepp (identitet, status och utanförskap) som diskuterades och ställdes i relation till varandra.

SyfteVårt syfte är att få ökad förståelse för den problematik som kan finnas för ett globalt konsultföretag att nå fram med sin identitet till en lokal marknad. Våra frågeställningar är:1. Vilken identitet har Capgemini?2. Vilken image av Capgemini har potentiella kunder på en lokal marknad?3.

Studiens syfte är att försöka ta reda på hur man kan arbeta med unga män i riskzonen att utveckla en kriminell identitet och därmed försöka låta verksamheten K.A.M.P vara ett exempel på detta arbete. Våra frågeställningar är: Vilka metoder i verksamheten K.A.M.P leder ungdomarna bort från kriminell identitet? Varför riktar sig verksamheten K.A.M.P endast till unga män? På vilket sätt påverkas och förändras ungdomarnas identitet av verksamheten K.A.M.Ps inriktning?Genom kvalitativ ansats i form sex intervjuer med ledare och ungdomar har vi försökt att ta reda på vilka metoder som verksamheten bygger på samt hur deltagarna upplever att det är att vara med. I vår studie har vi varit intresserade av att se om deltagarna i verksamheten har genomgått någon förändring i sin identitet. Vi har därför använt oss utav begreppet maskulinitet för att försöka ta reda på denna förändring.

Den här uppsatsen handlar om nodal governance som teori och analysverktyg. Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt nodal governance är användbart i analysen av en svensk förvaltningskontext där främst offentliga aktörer samverkar och vilka teoretiska och metodologiska problem det eventuellt för med sig. Teorin har applicerats på en fallstudie som analyserar ett fall; svensk terrorismbekämpning.Analysen har visat att visat på teoretiska utvecklingsmöjligheter för nodal governance. Dessutom har förslag till förfining av analysverktyget kunnat presenteras. Studien har visat på möjligheterna och begränsningarna för nodal governance att beskriva och förklara den komplexa förvaltningsmiljö terrorismbekämpning organiseras i..

En uppsats som behandlar obehörig vinst och dess tillämpning i svensk rätt idag. Från att ha  varit ett kritiserat institut i den svenska juridiken har den de senaste åren fått mer genomslag och en mer accepterad status..

Syftet med uppsatsen är att undersöka om fotbollssupportrar tillämpar sitt supporterskap som ett sätt att finna mening med sitt liv, samt undersöka om denna känsla av mening appliceras på deras vardag som ett nav vilket de bygger sitt liv. Mitt material bygger på intervjuer som jag genomfört med sex fotbollssupportrar, vilka stödjer olika lag i Sverige. Mitt material har analyserats främst med Peter Berger, Brigitte Berger och Hansfried Kellners The Homeless Mind där de menar att i kölvattnet av moderniseringen och sekularisering upplever människan en avsaknad av identitet och en psykologisk hemlöshet som människan försöker undvika genom att hitta nya sätt att hitta mening och syfte i livet. Fredrik Schougs Intima Samhällsvisioner och Christian Engstrands Religion och Fotboll har också varit användbara i min studie. Alla mina deltagare visar tecken på att de använder supporterskapet för att finna en gemenskap, en identitet och ett existentiellt alternativ i livet.

Syftet med detta arbete är att belysa neopaganers religiositet i en relevant samhällskontext där religion blivit något personligt och nästintill tabubelagt. Med en fenomenologisk forskningsansats har fem neopaganers upplevelser studerats ifråga om hur de i dagens Sverige skapar och upprätthåller sina religiösa identiteter. I ljuset av Geertzs resonemang om religion som ett kulturellt system av meningsfulla symboler har jag beskrivit neopaganernas livsvärldar och med hjälp av Jenkins teori kring social identitet som förklaringsmodell har jag analyserat skapandet och upprätthållandet av informanternas religiösa identiteter. Slutligen har det framkommit att neopaganer endast har möjlighet att skapa och upprätthålla religiösa identiteter i och genom sin kollektiva neopaganska identitet då det i dagens samhälle ges ett större erkännande till organiserade grupper än till individer. De skapar och upprätthåller sina neopaganska identiteter genom att umgås med likasinnade och skapa identitetsprospekt utifrån vilken publik de vänder sig till.

Intentionen med detta arbete är att uppmärksamma citizenship education som blivit allt mer betydande när det gäller skapandet av nationell enighet/identitet i Kenya. Mer specifikt innebär det att arbetets syfte var att undersöka hur utvalda kenyanska gymnasielärare arbetar med att förmedla kunskapen om citizenship education för att skapa nationell identitet och vilket innehåll som presenteras. Bifrågan blir om lärarna därefter uppmanar eleverna på något sätt att praktisera den kunskap som förmedlas i skolan om demokratiska rättigheter i samhället. För att besvara undersökningens frågeställningar har jag granskat dokument, i form av litteratur och databaser samt genomfört intervjuer, vilka sedan har analyserats. Respondenterna i intervjuerna har fått svara på likvärdiga frågor och ämnesområden där sedan dessa har satts i kontrast mot varandra för att frambringa eventuella differenser.

Denna undersökning är en analys av fem ungdomar med invandrarbakgrund. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri som jag grundar min analys på. Adriana kommer från Bosnien, Zelko är född och uppvuxen i Sverige av kroatiska föräldrar, Natasha kommer fram Tjetjenien, Noah kommer från Irak och Albina kommer från Montenegro. Genom att fått ta del av respondenternas berättelser om vem de är, hur deras liv sett ut och hur de har upplevt sina migrationer har jag undersökt hur deras identitetsskapande påverkats av detta. Syftet är att analysera och få en inblick i hur några ungdomar med invandrarbakgrund identifierar sig själva i samhälle där de ses som invandrare.