Sök:

Sökresultat:

6993 Uppsatser om Svensk idéhistoria - Sida 61 av 467

PR OCH POLITIK : ? PR konsulternas roll i svensk politik

AbstractTitle: PR and Politics- the role of the PR consults in Swedish politics (PR och Politik ?PR konsulternas roll i svensk politik)Number of pages: 34Author: Andia GhafouriTutor: Peder HÄrd af SegerstadCourse: Media and Communication Studies CPeriod: HT 2006University: Division of Media and Communication, Department of Information Science,Uppsala University.Purpose/Aim: To study the PR functions role in Swedish politics and what role it plays for the democracy.Material/Method: Interviews with PR peopleMain results: That the PR people have the right kind of network and the knowledge about how to influence political decisions and the public opinion. Their methods could be criticized from a democratic point of view since they are professionals and their ability to bring up issues in to the public agenda is stronger than ordinary peoples? ability, which could be discussed if it is fair in a democratic society, that people who get paid have more power to change than those who don?t.Keywords: Public Relations, Communication, Politics, Democracy, Information, Networks.

"Homo sacer" i det svenska folkhemmet En fallstudie av rÀdslans politik och det konstanta undantaget frÄn den konstitutionella ordningen i den svenska kontexten

This case study is an attempt to give empirical support to Georgio Agambens theory, regarding how the exceptions from the constitutional order should be regarded as a constant element in modern societies. The purpose was to investigate if Agambens theory is valid in the Swedish context. The exception, as definied by Agamben, is a reappearing phenomenon, which implies that the constitutional order is fragile. Individuals and groups are transferred into ?homo sacers?, meaning people that is to be regarded as legally naked, and offset from the rest of society.What then is it that make the legal norms fragile? In this thesis I will discuss the causality of moral panic.

JO:s verksamhetsutveckling 1998-2008 och dess inverkan pÄ JO:s förmÄga att uppfylla sina syften

VÄld i nÀra relationer existerar i de flesta samhÀllen och förekommer bland sÄvÀl heterosexuella som samkönade par. Mycket forskning har frÀmst Àgnats Ät mÀns vÄld mot kvinnor dÀr offret ofta orsakas stort lidande. Men vÄld som konfliktlösningsmetod Àr inte förbehÄllet mÀn utan anvÀnds Àven av kvinnor. En kartlÀggning av mÀns och kvinnors vÄld i nÀra relationer i en svensk allmÀnpopulation planeras och ett frÄgeformulÀr har sammansatts och översatts frÄn engelska. Denna uppsats ingÄr i valideringsstudien av formulÀret.

Kommunikation om kulturarv - en studie om ungdomars erfarenhet av och intresse för historiska miljöer

Historien, nuet och framtiden tillhör mÀnniskan. Hur tÀnker unga mÀnniskor om historiska platser i deras nÀrmiljö? Museum och besökscentra i vÀstvÀrlden tar mer och mer den digitala tekniken till hjÀlp för att pÄ nya sÀtt presentera sina utstÀllningar och för att nÄ nya besöksgrupper. Kulturinstitutioner arbetar med design av utstÀllningar bÄde i besökshallar och pÄ webbsidor pÄ Internet. Kan ungas intresse pÄverkas av hur kulturarvet kommuniceras?Jag har valt att titta pÄ hur deltagare frÄn kommun, kulturinstitutioner och olika universitet via tvÄ olika projekt samarbetar med design och planering av digitalt historieberÀttande.

Föryngring och produktion av skog pÄ torvmark

Kunskapen kring svensk torvmarksbeskogning Àr undermÄlig. En kunskapslucka som till stor del beror pÄ att torvmark tidigare bedömts som ointressant mark i samband med skogsproduktion. Detta beror mycket pÄ det svenska regelverkets restriktioner mot markavvattning och gödsling samt miljöaspekterna som berörs och den aktivare skötsel som krÀvs. Det ökade behovet av skogsrÄvara gör att skogsbruket söker nya marker dÀr torvmarken har potential att etableras för skogsproduktion.Studien Àr en kunskapssammanstÀllning som lyfter fram kunskap kring skogsbruk pÄ svensk torvmark med fokus pÄ föryngringsprocessen. Finland anvÀnder torvmarker i skogsbruket pÄ ett sofistikerat sÀtt.

Industriell dynamik och innovation i svensk möbelindustri : En studie av kluster, det lokalas betydelse och konkurrenskraft

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka dels hur stor del problemlösning som eleverna fÄr arbeta med i nÄgra valda lÀromedel samt hur verksamma lÀrare arbetar med problemlösning..

Herren Àr en stridsman : VÄld, krig och ritual i Blood Meridian

En undersökning över hur ordet "ansvar" anvÀnts i svensk politik 1991-2013 och den förÀndring ordet genomgÄtt i avsende pÄ argumentativ funktionalitet under Fredrik Reinfeldts tid som statsminister..

Löneskillnader mellan inrikes och utrikes födda : En surveyundersökning om löneskillnader

Arbetsteam har blivit en allt mer vanlig tillÀmpad organisationsform pÄ dagens arbetsplatser. Att utforma bra metoder för att stödja arbetsgruppers utveckling Àr dÀrför av stor vikt. Group Development Questionnaire (GDQ) Àr en metod framstÀlld för att arbeta med grupper ur ett utvecklingsperspektiv. Denna studie utvÀrderar resultaten av GDQ-interventioner som genomförts pÄ tolv svenska arbetsgrupper, i syfte att undersöka om positiva förÀndringar skett i grupperna. Resultaten visade inte pÄ nÄgra större signifikanta förÀndringar i gruppernas fasutveckling.

Hur ser mÀn och kvinnor med olika etnisk bakgrund pÄ sig sjÀlva? En studie av unga arbetslösa individers sjÀlvkÀnsla

Denna studie undersöker sjÀlvkÀnslan hos 81 arbetslösa unga kvinnor och mÀn med olika etnisk bakgrund. Syftet Àr att undersöka om sjÀlvkÀnslan hos arbetslösa ungdomar skiljer sig frÄn den hos icke- arbetslösa (arbetande och studerande) ungdomar. Tidigare forskning belyser arbetslöshetens negativa psykologiska konsekvenser för individens vÀlbefinnande och sjÀlvkÀnsla. Respondenternas Älder Àr 19- 25 Är och har svensk respektive utlÀndsk bakgrund dÀr sistnÀmnda syftar bÄde pÄ första- och andragenerationsinvandrare. TvÄ mÀtinstrument anvÀnds: Rosenbergs Self- esteem scale och Irhammars ?Som jag ser mig sjÀlv?.

Högre bemanningsnivÄer? : En studie med avseende pÄ sjöarbetskonventionens intentioner och förvÀntade effekter.

Arbetets syfte var att undersöka intentionen och förvÀntade effekter av den nyasjöarbetskonventionen som nu ska implementeras vad gÀller bemanningsnivÄer ochvilotider pÄ svenska fartyg. Genom att först genomföra en litteraturstudie lades grundenför arbetet. Med anledning av att konventionen inte var implementerad genomfördes enkvalitativ intervjustudie mot tre sakkunniga representanter frÄn svensk sjöfartsnÀring föratt utreda vad konventionens verkliga intention var. DÀrefter genomfördes en kvalitativintervjustudie mot fyra aktörer i den svenska sjöfartsnÀringen för att utreda vad dessaförvÀntade sig för effekter av konventionen, gÀllande bemanningsnivÄer och vilotider.Resultatet av undersökningarna visade pÄ att konventionens intention Àr att höja deninternationella standarden vad gÀller just bemanningsnivÄer och vilotider till en nivÄsom liknar den svenska relativt höga nivÄn. Vad gÀller förvÀntade effekter avkonventionen tror de svenska aktörerna att den svenska sjöfartsbranschen kommer att seganska smÄ förÀndringar om nÄgra alls..

Jakten pÄ personlighet: Kan ett företag ha en personlighet, i sÄ fall, var finns den och hur hittar man den?

I vÄrt examensarbete har vi utvecklat en metod som heter THE RED BALLOON dÀr vi hittar varje företags unika personlighet. Alla företag har en unik historia, precis som vi mÀnniskor, det handlar bara om att upptÀcka den. VÄr teori Àr att man mÄste arbeta inifrÄn och ut, lÀra kÀnna kÀrnan i företaget innan man vet vem man Àr och hur man ska kommunicera. I det hÀr arbetet fÄr ni lÀsa om varför det Àr sÄ viktigt att hitta ett företags personlighet..

Svensk ordre public : MÄl om makars förmögenhetsförhÄllanden

Ordre public-förbehÄllet innebÀr att svensk domstol har rÀtt att avstÄ frÄn att tillÀmpa enutlÀndsk rÀttsordning, erkÀnna eller verkstÀlla en utlÀndsk dom, om det skulle leda tillett resultat som Àr uppenbart oförenligt med grunderna för rÀttsordningen i Sverige. Vilkakonsekvenser som Àr uppenbart oförenliga med grunderna för rÀttsordningen har intepreciserats av lagstiftaren. FrÄgan har i stÀllet lÀmnats Ät rÀttstillÀmpningen, frÀmstdomstolen, att avgöra. I förslaget frÄn Europeiska kommissionen om domstols behörighet,tillÀmplig lag samt erkÀnnande och verkstÀllighet i mÄl om makars förmögenhetsförhÄllandenÄterfinns ett ordre public-förbehÄll. Den lag som anvisas enligt lagvalsreglernai förslaget ska tillÀmpas Àven om det inte Àr frÄga om lagen i en medlemsstat.

Kvinnors upplevda genuskontrakt under 1930- 1960- talet Fyra kvinnors upplevelser, tankar och Äsikter om genusuppdelningen i samhÀllet

I min tidigare studie undersökte jag hur kvinnor framstÀlldes i veckotidningar under 1930- 1960- talet med stöd frÄn Yvonne Hirdmans kontraktsteori. I denna uppsats ville jag titta pÄ likheter och skillnader mellan Hirdmans teori, resultatet frÄn min tidigare studie samt "verkligheten". Verkligheten representeras i denna studie av fyra kvinnor som upplevt det sÄ kallade husmoderskontraktet. Det Àr alltsÄ deras erfarenheter, tankar och Äsikter som stÄr i fokus. För att ta reda pÄ detta anvÀnde jag mig av intervjuer, och hamnar under rubriken muntlig historia.

OmöjlighetslÀran i svensk rÀtt

AvtalsrÀtten vilar pÄ principen att avtal skall hÄllas. Den som vÀgrar att uppfylla sitt avtalslöfte kan tvingas att fullgöra sina skyldigheter och betala skadestÄnd genom tvÄngsÄtgÀrder av myndighet. Men precis som för principer i allmÀnhet, sÄ har Àven denna princip ett flertal undantag. En teoretisk motivering för att befrias frÄn en avtalsförpliktelse Àr den tyska OmöjlighetslÀran som vÀxt fram pÄ grundval av den romerska rÀttsgrundsatsen - impossibilum nulla obligatio est. Denna lÀra föresprÄkar attvid förekomst av objektiv ursprunglig omöjlighet, dvs.

?Det Àr historia i allting? - en studie om historieundervisning i Ärskurs 1-3

Följande undersökning bygger pÄ intervjuer med lÀrare dÀr deras planering och utformning av historieundervisningen Àr i fokus. Hur tÀnker lÀrare kring historieundervisningen i de tidigare Ären, Ärskurs 1-3? PÄverkar elevgruppen lÀrarens val av metoder och hur tÀnker lÀrarna kring elevernas uppnÄende av ett historiemedvetande med historieundervisningen som grund? FörfrÄgningarna syftar pÄ lÀrarnas arbetssÀtt och för att fÄ svar pÄ detta genomfördes kvalitativa intervjuer som ger respondenterna möjlighet att formulera sina egna svar. Jag intervjuade tre lÀrare som alla undervisar i nÄgon utav Ärskurserna 1-3 men Àven i samma rektorsomrÄde. En svÄrighet som pÄtrÀffades nÀr arbetet inleddes var att det inte i sÄ stor utstrÀckning förekom litteratur med inriktning mot de tidigare Ären.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->