Sökresultat:
6993 Uppsatser om Svensk idéhistoria - Sida 60 av 467
Svensk dagspress beskrivning av konflikten i Libyen 2011
Den 15 februari 2011 kom den arabiska vÄren till Libyen. Det började likt de andra upproren i Tunisien och Egypten, men tog en helt annan vÀndning nÀr vÄldet frÄn regimsidan eskalerade och konflikten benÀmndes snart inbördeskrig. Det ledde till en internationell militÀr intervention dÀr Sverige deltog med flygstridskrafter.Konflikten fick mycket uppmÀrksamhet och stort utrymme i svensk massmedia under de inledande tvÄ mÄnaderna. Antagligen var frÄgan om lÀget i Libyen och svensk insats nÄgot som mÄnga upplevde som viktig och intressant, och hade en Äsikt om. Massmedia Àr en viktig faktor till vad allmÀnheten har Äsikter om, och en grund till opinionsbildning.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera hur tre svenska dagstidningar beskriver och diskuterar konflikten och insatsen i Libyen, samt den politiska debatten som fördes om dem.En del av slutsatserna Àr: Dagspressens beskrivningar bedöms ha haft stor potential att pÄverka allmÀnheten till att se Libyen som en prioriterad frÄga, med en tydlig bild av konflikten som en kamp mellan gott och ont.
Kollektion X : En möbelkollektion baserad pÄ möbelhistoriska parenteser
Möbelhistorien Àr full av parenteser, det vill sÀga möbler som figurerat i korta perioder, aldrig slagit igenom, glömts bort eller rent av försvunnit. Vi var övertygade om att det bland alla dessa mer eller mindre bortglömda möbler fanns exemplar som var vÀrda att lyfta fram och undersöka. Genom att undersöka dessa möbler har vi förstÄtt deras historia och sammanhang, tagit reda pÄ och reflekterat kring varför de blivit just en parentes i möbelhistorien samt förstÄtt för vilket syfte de var skapade och hur de har anvÀnts. Ambitionen med undersökningen har varit att genom att skapa en kÀnsla och förstÄelse för möblerna hitta de exemplar som lÀmpar sig vÀl att stÄ som förebilder för nya koncept och produkter. Genom att beskriva möblernas ursprungliga syfte, anvÀndning, funktioner och kontext sÄg vi möjligheter för produktuppdateringar och funktionsförskjutningar.
Vertikala samarbeten, begrÀnsningar och prisstyrning
I denna uppsats behandlas hur vertikala samarbeten och begrÀnsningar Àr reglerade i svensk och europeisk rÀtt och hur synen pÄ vertikala begrÀnsningar har förÀndrats. Uppsatsen försöker Àven att mÄla upp en grÀns mellan tillÄten och otillÄten vertikal prisstyrning. Metoden Àr baserad pÄ en rÀttsdogmatisk metod. Svensk konkurrensrÀtt Àr harmoniserad med EG- rÀtten. KonkurrensbegrÀnsande samarbeten Àr förbjudna enligt artikel 81 EG- fördraget/6§ konkurrenslagen.
9Liljor: Ett tapetmönster
Arbetet handlar om att ta fram ett tapetmönster ritat för hand. Mönstret Àr helt unikt och gjort pÄ fri hand frÄn grunden, det Àr sedan fÀrglagt i datorn för att blanda ny teknik med hantverk. Mönstret Àr inspirerat av Art Deco och Arts&Crafts, djur och natur. MÄlgruppen spÀnner sig frÄn ung till gammal, mönstret och dess fÀrgkombinationer ska passa de flesta. En designprocess baserad pÄ inspiration och skissande redovisas.
DesignÄret 2005 : kan statliga projekt skapa ett bra utbyte mellan designbyrÄer och företag?
Every year the Swedish government invests capital in different projects. In recent years the Swedish government has chosen to invest in design. The reason for this is that the government wants industry to use design as a competitive source. Two organizations, Svensk Form and Stiftelsen Svensk Indistridesign, have been assigned to improve industry and society?s underÂŹstanding of design.
VĂ„r beredskap Ă€r god: en studie över den militĂ€ra beredskapen i Ăvre Norrland 1939-44
Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort översikt över de internationella hĂ€ndelser, vilka kom att pĂ„verka den militĂ€ra beredskapen i regionen Ăvre Norrland. Avhandlingen berör den militĂ€ra ativiteten i Ăvre Norrland och hur denna kom att förĂ€ndras under perioden 1939-44. Ăven de hotbilder som fanns för landet och regionen berörs i uppsatsen..
Motiv bakom frivilligarbete: en studie av tre frivilligorganisationer inom svensk krisberedskap
Krisberedskapen har i det svenska samhÀllet förÀndrats över tid frÄn fokus pÄ invasion till fokus pÄ krishantering. Detta har ocksÄ bidragit till att samhÀllet Àr beroende av frivilliga som hjÀlper till i samhÀllets krisberedskap. Detta examensarbete syftade till att undersöka vad det Àr som motiverar dagens frivilliga att engagera sig i frivilligorganisationer, men ocksÄ varför dessa vÀljer att stanna kvar och delta aktivt i organisationens verksamheter. Vidare att tillhandahÄlla frivilligorganisationer inom svensk krisberedskap ett verktyg för att rekrytera nya, och motivera befintliga, medlemmar. Efter initial kontakt med respektive frivilligorganisation (Frivilliga resursgruppen, Svenska blÄ stjÀrnan och Svenska sjörÀddningssÀllskapet) genomfördes 24 telefonintervjuer inkluderande 35 frÄgor.
Ungdomar, kÀndisar och moral : Cannabisbrukaren i svensk dagpress 2012
Uppsatsen undersöker diskurser om cannabis och hur bilden av ungdomar och vuxna som anvÀnder drogen presenteras i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under Är 2012. Studien Àr en kvalitativ diskursanalys efter Norman Faircoughs tredimensionella metod. Intresset uppkom i och med den diskussion som internationellt vÀxt fram under Äret. LÀnder som kulturellt och politiskt stÄtt förebild för svensk utveckling i mÄnga frÄgor rapporterades revidera och omformulera den egna problembilden av cannabis. För en grundlÀggande förstÄelse av hur rapporteringen om narkotika sett ut i svensk dagspress har Daniel Törnqvists avhandling ?NÀr man talar om knark? legat till grund för arbetets utformning.
VÀgen frÄn Dom genom VerkstÀllighet till Frihet
Rapporten syftar till att belysa en kriminalvÄrdsanstalts organisation och verksamhet samt de intagnas subjektiva upplevelse om livet i anstalt. Valet av anstalt dÀr studien utförts grundar sig pÄ att författaren arbetar extra som kriminalvÄrdare dÀr. Studien kommer att redogöra för hur svensk kriminalvÄrd Àr uppbyggd, vilket mottagande man fÄr samt hur vÄrdare respektive intagna upplever situationen i anstalt. Den behandlar Àven hur en vanlig dag inne pÄ anstalten kan se ut och om hot/vÄld förekommer och i sÄ fall hur det hanteras. Vad finns det för möjligheter att ta itu med missbruksproblematik? Hur jobbar vÄrdarna för att skapa förtroende och tillit gentemot de intagna? Hur mÄr man egentligen som intagen nÀr man dras ifrÄn familj, vÀnner och tvingas vistas bland andra intagna, blir man dÄ mer kriminell? En av respondenterna sÀger: ?Det bÀsta pÄ dagen Àr nÀr man bli inlÄst, dÄ vet man att dagen Àr över?.
Genus i historieundervisningen : Problem och möjligheter ur ett gymnasielÀrarperspektiv
Syftet med den hÀr uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielÀrares förstÄelse av och attityd till anvÀndandet av begreppet genus i historieundervisningen pÄ gymnasiet, dels att analysera vad jÀmstÀlldhetsmÄlen i gymnasieskolans styrdokument egentligen sÀger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i tvÄ steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lÀ-roplanen för de frivilliga skolformerna samt Àmnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, nÀrlÀstes och analyserades utifrÄn en genusteoretisk grund. DÀrefter intervjuades sex utvalda gymnasielÀrare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades dÀrefter sÄ att lÀrarnas genusmedvetenhet och attityd till anvÀndan-de av genus i historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte sÀger nÄgonting expli-cit om anvÀndandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och lÀroplanens jÀmstÀlldhetsdirektiv vilar pÄ en genusteoretisk grund och dÀrmed indirekt krÀver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen.
Konstruktionen av spelaravtal inom svensk elitishockey sett ur ett avtalsrÀttsligt perspektiv
FörhÄllandet nÀr en elitishockeyspelare kontrakteras av en svensk ishockeyklubb regleras av tre olika avtal. I uppsatsen görs en inledande utredning och granskning av dessa avtal som Àr skrÀddarsydda för att anvÀndas som grund för att besvara de tvÄ nedan angivna frÄgestÀllningarna.Avtalen granskas först utifrÄn ett arbetsrÀttsligt perspektiv dÀr vi undersöker ishockeyspelarens rÀttsliga stÀllning och faststÀller om spelaren kontrakteras av sin klubb i egenskap av arbetstagare eller om han Àr att anse som sjÀlvstÀndig uppdragstagare samt undersöker vilka konsekvenser detta fÄr i form av tillÀmpligheten av svensk arbetsrÀttslagstiftning. Avtalen undersöks sedan ur ett avtalsrÀttsligt perspektiv med fokus riktat pÄ hur lÄngt de grundlÀggande principerna om avtalsfrihet och avtalsbundenhet kan strÀcka sig samt vilken inbördes stÀllning och förhandlingsposition avtalsparterna har vid avtalsskrivandet. Vi undersöker vidare hur ett ingÄnget avtal kan fullgöras samt pÄ vilket sÀtt avtal kan begrÀnsas i syfte att skydda en avtalspart i underlÀgsen stÀllning frÄn att drabbas av oskÀliga avtalsvillkor. RÀttslÀget Àr utifrÄn denna problemstÀllning oklart vad gÀller spelaravtal inom svensk elitishockey.Inom ramen för de tvÄ frÄgestÀllningar som vi vill besvara gÀller den första frÄgestÀllningen vid den situationen att en svensk ishockeyspelare som stÄr i ett avtalsförhÄllande med en svensk ishockeyklubb vÀljer att lÀmna klubben för spel i NHL.
Moralpanikens (o)logiska dagordning - En fallstudie av den amerikanska kontextens undantag frÄn den konstitutionella ordningen
Abstract"The war on terror" has resulted in numerous exceptions from the constitutional order. This thesis is an attempt to give empirical support to Georgio Agambens theory that these exceptions should be regarded as a constant element in modern societies based on a constitutional order. The results of the case study of the empirical exceptions in the American context give Agambens theory validity. The exception is a reappearing phenomenon, which implies that the constitutional order is fragile. What then is it that makes the legal norms fragile? In this thesis I will discuss the causality of moral panic.
Hur ska företag redovisa sitt intellektuella kapital?: ett bidrag till möjlig redovisningsmetod samt empirisk prövning av denna
Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gÀllande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom omrÄdet för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag pÄ lÀmpliga indikatorer för att underlÀtta synliggörandet av detta. Syftet var Àven att undersöka indikatorernas lÀmplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsomrÄdet. VÄrt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen frÄn arbetet Àr att mer forskning krÀvs inom omrÄdet för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.
Postulaten inom Ekonomisk Teori - En genomgÄng av debatten mellan 1946 och 1963
This paper concerns itself with the controversy between marginal theory and empiricism during 1946-63, its main focus is the debate that followed R.A. Lesters empirical research 1946 who wrote a critical paper concerning the maximization-principle. It also concerns itself with the debate that followed on Milton FriedmanÂŽs essay on positive economics..
Luftmakt : en komparativ studie mellan centrala luftmaktsteorier och svensk doktrin för luftoperationer
Att utnyttja flygstridskrafter har sedan tidernas begynnelse varit en effektiv metod att pÄtvinga motparten sin egen vilja. SÀttet man anvÀnt flygstridskrafterna pÄ har debatterats under historiens gÄng. Inom Àmnet luftmakt finns det en rad kÀnda och inflytelserika luftmaktsteoretiker som alla har sin idé om hur man bÀst utnyttjar flygstridskrafter. Hur ser vÄr svenska doktrin ut gÀllande teorier kring luftmakt? Vilka luftmaktsteorier genomsyrar grundtanken bakom hur vi idag vÀgleder vÄra luftoperationer? Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka generella och centrala luftmaktsteorier som Äterfinns i den svenska doktrinen.