Syfte med detta arbete är att se vilken sorts kunskap tonåringar från ex Jugoslavien har om hemlandets historia då de växer upp i Sverige och hur deras identitetsskapande påverkas av det. Syftet är också att få en bild av hur historia skrivs i de länder som bildades ur ex Jugoslavien och vilken historiekultur som det skapas. Historiebruket och historiemedvetande som skapas i de undersökta läromedlen har en direkt koppling till makthavarnas ideologi. Ungdomarna som intervjuades är medvetna om sin dubbla identitet. Däremot påverkas de inte av den historiekulturen som existerar i deras hemländer..

Huvudsyftet med detta arbete var att redogöra för de bakomliggande orsakerna och motiveringarna till att Historia, från och med höstterminen år 2007, blir ett kärnämne på gymnasienivå. De underordnade syftena var vidare att undersöka elevers inställning dels till ämnet historia samt till det faktum att historia skall bli kärnämne på gymnasiet. Detta gjordes genom en enkätundersökning. Även lärares syn på historia som kärnämne undersöktes och analyserades utifrån ett antal intervjuer. De metoder som användes i arbetet var litteraturstudier, kvantitativa enkätundersökningar, kvalitativa intervjuer samt komparation.

I det multietniska samhället som Sverige är idag, figurerar det många olika historier i klassrummet. Mitt syfte med denna uppsats är att genom undervisning och undersökning granska hur lärare i det multietniska klassrummet kan arbeta med elevers egen historia på en friskola i Malmö. Genom begreppen historiemedvetande, identitet och litteratur granskade jag hur elever med invandrarbakgrund upplever sig själva utifrån sin historiska bakgrund. Jag har valt att utföra min undersökning dels genom enkäter som elever och lärare har fått besvara, dels genom intervjuer med fyra elever på skolan. Min undersökning visar att historiemedvetande är en förutsättning för att utveckla en identitet som eleverna är medvetna om och själva får möjligheten att välja.

Denna uppsats undersöker elever och lärares syn på elevinflytande i Historia A, och syftet är att se om det finns några skillnader grupperna emellan och om dessa skillnader kan förklaras ur ett maktperspektiv. En enkätundersökning delades ut bland gymnasieelever som läser Historia A samtidigt som en gruppintervju gjordes med elevernas lärare. Resultatet av dessa undersökningar visade att majoriteten av eleverna i många fall önskar ett ökat inflytande, medan deras lärare är mer splittrade i frågan. I analysen dras slutsatsen att makt i olika former kan spela en stor betydelse för elevernas inflytande över deras egen utbildning..

Mellan 1957-61 utredde Nordiska Vattenkraftskommitén möjligheterna att vända på Kalix- och Torne älvsystem så att dessa älvar skulle få sin mynning i Atlanten istället för i Bottenviken. Detta gigantiska vattenkraftprojekt utreddes i en tid då det svenska samhället präglades av hög tillväxt, framtidstro och stora strukturomvandlingar vilket även karaktäriserade det statliga vattenkraftsföretaget Vattenfall. Planerna väckte dock stort motstånd bland kommunerna i älvdalen och från internationellt naturskyddshåll. Syftet med denna uppsats är att beskriva planerna för det största vattenkraftsprojektet i Sveriges historia och resonera kring vilka miljöetiska värderingar som kan ha styrt utredningsarbetet och hur projektet kan förstås i ljuset av dåtidens samhällsmönster..

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur undervisningen i lokalhistoria genomförs på låg- och mellanstadiet. Valet av låg- och mellanstadiet gjordes därför att i kursplanen, i historia, finns en måluppfyllelse för år fem som innebär att eleverna skall känna till sin hembygd samt hur den har format kulturarvet.Metoden som använts är enkätundersökning och intervjuer. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är: historiemedvetande, identitetsbildning, historia ? en kritisk process samt historia ? möte med det mångkulturella. Samtliga utgångspunkter finns med i kursplanen i historia på något sätt.

Undersökningens syfte har varit att utveckla och pröva en metod som vi valt att kalla Att dansa historia. Hur ämnet historia kan undervisas med dans som metod. Därmed vill vi skapa kunskap om hur en sådan undervisning med hjälp av dans kan se ut.Undersökningen har utförts i två delar. Den första delen med nämnd metod Att dansa historia, det vill säga dansade historialektioner. Andra delen var en intervjustudie där kunskapsutveckling genom metoden diskuterades med elever och lärare.

Syftet med arbetet har varit att undersöka på vilket sätt historia brukas och förmedlas inom svensk samtida hiphop och till vilka syften och funktion. Utifrån tre olika metoder för textanalys och vidare med historiedidaktiska teorier har jag genomfört en litteraturanalys av åtta stycken låttexter från välkända artister på den svenska scenen. Min teoretiska utgångspunkt för arbetet har jag i Peter Aronssons påstående att ?någon berättar något för någon annan av en anledning?. Hiphopens grund ligger i berättelsen och har en tradition av att behandla politiska frågor.

Uppsatsen syftar till att ta reda på om undervisningen i historia och bild blir bättre med ämnesintegration.

Vi har genomfört en undersökning av det gemensamma slutprovet efter kursen Historia A, vilket genomfördes på Bergagymnasiet i Eslöv våren 2000. Genom att med enkäter ta reda på elevernas synpunkter och genom intervjuer inhämta lärarnas åsikter har vi sökt ge en beskrivning av hur man arbetat och varför man valt detta tillvägagångssätt. I vår diskussion har vi också kommit in på hur framtida gemensamma prov kan bli på Bergagymnasiet. Vi har också vidgat perspektivet till att resonera kring möjligheterna för liknande prov där flera gymnasieskolor samarbetar och vilka tänkbara följder detta kan få för historieundervisning, läromedelsutgivning och den historiedidaktiska debatten. Kort har vi också berört möjligheterna för nationella prov i historia..

I vårt arbete har vi undersökt hur perspektivet hållbar utveckling framträder i tre historieläroböcker för gymnasiet: Alla tiders historia Maxi, Perspektiv på historien A och Epos historia ? För gymnasieskolans kurs A och B. Dessutom har vi, utifrån historiedidaktisk teori kring begreppet historiemedvetande, klarlagt i vilken utsträckning de undersökta läroböckerna kan utveckla elevers handlingsberedskap. Vår metod har varit hermeneutisk och i läromedelsanalysen har vi utgått från vår förkunskap om historien, en definition av hållbar utveckling samt teorier om historiemedvetande. Nedslagen som analyserats i böckerna har varit följande: upptäckterna, mellankrigstiden och svensk nutidshistoria. Resultatet visar att perspektivet hållbar utveckling gör sig gällande, dock i olika utsträckning beroende på nedslag och lärobok.

Syftet med detta arbete är att undersöka till vilken grad läroboksserien Levande Historia, för högstadiet, följer läroplanerna, från 1994 till 2011, och hur mycket av författarnas egna världsbilder och den historieskrivartradition som finns påverkar böckernas innehåll. Vi blir alla påverkade av den tid vi lever i eller växte upp under och hur detta påverkar författarnas sätt att skriva är av intresse, då det i sin tur kommer att påverka generationer av lärare och elever. Vi har även nyligen fått en kursplan med nya idéer om vad som ska läras ut. Genom att undersöka tre generationer av Levande Historia-serien har det visat sig att det finns genomgående teman, vad gäller hur historiska händelser och fenomen beskrivs. Dessa tankar kan knytas till idén om ett gemensamt europeiskt kulturarv, samt hur det är den europeiska synvinkeln som dominerar i berättandet.

Denna studie är en brukstextanalys av tre samtida historieläroböcker för gymnasieelever. Studien ämnar att redogöra för hur kvinnan beskrivs i läroböcker för historia och vad det i sin tur har för betydelse för historia som obligatoriskt ämne på gymnasiet. Studien utgår från ett genusperspektiv och för ett resonemang kring hur kvinnohistoria presenteras i de olika läroböckerna och hur genusperspektivet används för att förklara historia. I studien presenteras begreppet (be)skrivning som redogör särskiljandet på mannens och kvinnans historieskrivning i läroböckerna och visar på vilken inverkan denna (be)skrivning kan ha för förståelse av historieskrivningen..

En diskursanalys på två av de mest frekvent använda historieböckerna på den svenska gymnasieskolan "Epos" och "Alla tiders historia A". Dessa läses med hjälp av en diskursanlys framtagen av Lennart Hellspong "Metoder för brukstextanalys". För att se om där finns spår av eurocentrism och om de motsvarar Lpf11s kursplan för ämnet historia. Resultatet visar på att de båda böckerna är allt för vinklade till Europas fördel och att de på egenhand inte motsvarar kursplanen..

Bakgrunden till denna studie grundar sig i den statliga myndigheten Forum för levande historia och dess kampanj Brott mot mänskligheten under kommunistiska regimer. Syftet har varit att ta reda på hur det utbildningsmaterial som tagits fram förhåller sig till de styrdokument som styr den svenska historieundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan samt några utvalda läromedel i historia. Även den politiska debatt som föranlett det mediala intresset för projektet har implementerats och behandlats i undersökningen. Arbetets teoretiska del grundar sig på olika typer av historiebruk och har applicerats på den empiriska delen där materialet har analyserats. Undersökningen visar att det material som Forum för levande historia har tagit fram kan kritiseras för att vara onyanserat men att det också tillför en annan dimension av de behandlade områdena..