Arbetet Àr en studie om hur lÀrarna pÄ en högstadieskola i en skÄnsk kommun anpassar sin historieundervisning för de elever med en annan kulturell bakgrund. Vi har valt att titta nÀrmare pÄ detta Àmne eftersom det stÄr i skolans styrdokument att varje lÀrare skall strÀva efter att eleverna ska förvÀrva ett historiemedvetande. Vi har valt att undersöka hur historiemedvetande och historiekultur ser ut i skolan och om detta Àr anpassat till elever med icke-svensk historiekultur. Om inte eleverna frÄn en annan historiekultur fÄr sin historia tillgodosedd i historieundervisningen finns risken att deras historiemedvetande inte fördjupas. VÄr tanke Àr att genom att intervjua lÀrare pÄ vÄr intervjuskola som undervisar i historia och frÄga dessa vad historiemedvetande betyder för dem, undersöka vad de gör för att tillgodose sina elever som har en icke-svensk historiekultur i sin historieundervisning.

The aim of this paper is to investigate what part film music plays in the creation of stereo-types in the production of Swedish cinema, in the 1990s and early 2000s. This period of Swedish cinema was largely defined through the visualization of life in the smaller provinces of the country. The results were reached through the analyzing of four important works of this era, representing different provinces and genres. The examined movies have shown frequent use of extreme characters and a somewhat hostile environment in search of an interesting story. The music is used in ways of describing class differences amongst the inhabitants and to set the gen-eral mood of the concerned provinces: an agent often working in the unconscious of the viewer in order to affect the final results..

Forskning visar att naturmiljöer har positiva hÀlsoeffekter. Gröna rehabiliteringsverksamheter anvÀnder sig av natur och trÀdgÄrd men de har ingen enhetlig utformning. I studien intervjuades samtliga psykologer (n=6) som arbetade eller nyligen hade arbetat med psykisk ohÀlsa inom svensk grön rehabiliteringsverksamhet. Syftet var att undersöka deras roller inom och erfarenheter av att arbeta med grön rehabilitering. Intervjuerna analyserades enligt tematisk analys.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, sÀrskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berÀttartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsÀttet om kriget studeras sÀrskilt. Minnet och tiden uppmÀrksammas.

För att bibehÄlla en god hÀlsa under hela livet Àr fysisk aktivitet av stor betydelse. Tidigarestudier har visat att den fysiska aktivitetsnivÄn Àr lÄg bland unga kvinnor med annan kulturellbakgrund Àn svensk, men orsakerna Àr emellertid relativt okÀnda. Syftet med studien var attbelysa förutsÀttningar för unga kvinnor med annan kulturell bakgrund Àn svensk att utövafysisk aktivitet i skolan och pÄ fritiden, samt att söka förklaringar till upplevda möjligheteroch hinder som kan ligga till grund för fortsatt hÀlsofrÀmjande arbete riktat till mÄlgruppen.Metoden för datainsamlingen var en intervjustudie med Ätta unga kvinnor som alla hade enannan kulturell bakgrund Àn svensk, dÀr en fokusgruppintervju och fyra individuellaintervjuer genomfördes. Resultatet, genom kvalitativ innehÄllsanalys, visade till största del dehinder för utövande av fysisk aktivitet som de unga kvinnorna upplevde. De hinder sombelystes var bland annat kulturella faktorer, utanförskap, informationsbrist och ointresse förfysisk aktivitet, vilka frÀmst var kopplade till skolans lektioner i Idrott och HÀlsa men Àven tillfysisk aktivitet pÄ fritiden.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan spelar en central roll i det initiala omh?ndertagandet, men tidigare forskning har i huvudsak fokuserat p? medicinska aspekter snarare ?n sjuksk?terskors egna upplevelser. Syfte: Syftet var att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter med misst?nkt sepsis.

Efter uppdagandet av oegentligheterna i exempelvis Skandia och Systembolaget har förtroendet för bolagsstyrningen i Sverige minskat. Till följd av detta sattes 2003 en kodgrupp samman för att komma tillrÀtta med förtroendeproblemet för svenskt nÀringsliv, vilket resulterade i att ramverket Svensk kod för bolagsstyrning presenterades i slutet av 2004. Syftet med detta ramverk Àr framförallt att förbÀttra bolagsstyrningen och dÀrmed stÀrka förtroendet för svenska företag. Förtroende Àr en viktig faktor vid investeringar i företag, speciellt för institutionella investerare dÄ de förvaltar betydande kapital. DÄ fondsparandet hos allmÀnheten ökat, har fondbolagens förvaltare fÄtt en betydande roll dÄ de investerar stora delar av den svenska befolkningens sparmedel. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida investeringsprocessen skiljer sig mellan olika fondbolag beroende pÄ storlek och hur de tar hÀnsyn till om bolagen de investerar i följer Svensk kod för bolagsstyrning. Vidare undersöks vad som inger förtroende och hur detta förtroende byggs upp i de bolag fondförvaltare investerar i.

Historiskt sett har det frekvent förekommit olika former av diskriminering utav homosexuella sÄsom kriminalisering och sjukdomsstÀmpel. Forskning har visat att homosexuella individer fÄr otillfredsstÀllande hÀlsoinformation och sÀmre vÄrd. Syftet med litteraturstudien var att belysa om sjukvÄrdspersonal har ett diskriminerande förhÄllningssÀtt  gentemot homosexuella individer och hur detta i sÄ fall tar sig till uttryck. Resultatet visar pÄ att diskriminering av homosexuella mÀn och kvinnor förekommer inom hÀlso- och sjukvÄrden men kommer till uttryck pÄ olika sÀtt. Ett diskriminerande förhÄllningssÀtt, sÄsom till exempel ignorans och nedvÀrderande kommentarer, attityder och handlingar Àr nÄgra exempel pÄ hur vÄrdmöten kan se ut vilket kan leda till att homosexuella individer upplever kÀnslor av ensamhet och utanförskap.

Handlar om hur producerande företag kan arbeta med sin logistik för att uppnÄ leveransservice gentemot kunder..

PĂ„ senare Ă„r har konceptet webben 2.0 exploderat i form av en ny trend pĂ„ webben.Medan begreppet saknar en klar definition pekar existerade teori mot att kollaborationoch förflyttning av informationsĂ€gandeskap till anvĂ€ndarna, samt fördelarna som dettakan generera, Ă€r nĂ„gra utmĂ€rkande saker. Men webben 2.0 Ă€r beroende av att rĂ€ttattityder finns nĂ€rvarande för att kunna nyttjas framgĂ„ngsrikt, och eftersom dessaattityder, t ex gentemot informationsĂ€gandeskap, ofta skiljer sig mellan organisationer ochden publika webben, mĂ„ste organisationer som vill dra nytta av webben-2.0-teknik hadessa skillnader i Ă„tanke.I syfte att se om dessa problem tĂ€nks över i organisationer som inför webben 2.0,genomfördes den hĂ€r studien i en svensk kommun som nyligen hade infört ett nyttintranĂ€t med webben-2.0-relaterade tekniker. Åtta intervjuer gjordes; fyra stycken medmĂ€nniskor med högt inflytande över intranĂ€tet och dess anvĂ€ndande, och fyra styckenmed mer vanliga intranĂ€tanvĂ€ndare.Studien visade att organisationen tydligt ville dra nytta av webben-2.0-teknikernasmöjligheter, och hade tĂ€nkt över en rad av de problem detta skulle kunna medföra. Denvisade ocksĂ„ att, Ă€ven om organisationer har en uttalat decentraliserad syn pĂ„informationĂ€gandeskap, sĂ„ kan de fortfarande tendera att kontrollera informationen ochbibehĂ„lla en del informationsĂ€gandeskap centralt. Detta kan Ă€ven pĂ„verka attitydergentemot publicering i och kreativt nyttjande av intranĂ€tet, eftersom begrĂ€nsningarskapas för att kontrollera informationen..

Syftet med denna studie Àr att undersöka om det finns grundlÀggande skillnader i undervisningsmetoder och pedagogiska förhÄllningssÀtt mellan fiolpedagoger inom genren svensk folkmusik. JÀmförelsen fokuserar pÄ lÀrare med respektive utan formell musiklÀrarexamen inom genren. Fyra kvalitativa telefonintervjuer har legat till grund för undersökningen dÀr de med respektive utan examen representerats av tvÄ personer var. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien har varit det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att det Àr mer som förbinder Àn som skiljer de fyra pedagogerna Ät.

Syftet med detta arbete var att göra en undersökning frÄn lÀrares perspektiv pÄ konflikter pÄ gymnasiet. För att kunna dra ytterligare slutsatser söktes efter aktuell forskning inom omrÄdet för att kunna stÀlla det i jÀmförelse med studien. Studien Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr tvÄ kvinnliga samt tvÄ manliga lÀrare intervjuades. De deltagande har arbetat som lÀrare i minst fem Är och de Àr verksamma inom tvÄ olika skolformer, ett friskolegymnasium samt ett kommunalt gymnasium i en mellanstor svensk stad. Studien samt tidigare forskning visar bÄda att det finns ett flertal olika faktorer som kan pÄverka utvecklingen av en konflikt mellan lÀrare och elev. Brist pÄ kommunikation dÄ lÀrare och elever kan missförstÄ varandra Àr en orsak.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad nÄgra lÀrare och elever anser om bruket av slöja i skolan. För att ta reda pÄ detta har undersökningar i form av intervjuer och enkÀter gjorts pÄ tre olika grundskolor. TvÄ av skolorna har hög andel elever med annan bakgrund Àn svensk och den tredje skolan har en vÀldigt liten andel elever med utlÀndsk bakgrund. Resultatet av undersökningarna visade sig vara som vÀntat, i de skolor dÀr större andel elever med annan bakgrund Àn svensk var representerade fanns det mer tolerans och förstÄelse för slöjan. Under mina intervjuer hade jag frÄgor om hur bÄde lÀrare och elever ser pÄ elever som bÀr slöja.

Syftet med studien var att undersöka vilka stressreducerade ledarskapsbeteenden som chefer anvÀnder sig av gentemot sina medarbetare. Studien har en deduktiv ansats dÀr tvÄ etablerade balansteorier; Karasek och Theorells (1990) krav och kontrollmodell samt Siegrits (1996) anstrÀngning och belöningsmodell, anvÀndes för att studera empirin. Ett mÄlinriktat urval gjordes (n = 10) och av dessa var fem stycken kvinnor och fem stycken mÀn. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med chefer pÄ samma eller liknande position i en organisation. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk modell.

Detta Àr en textanalys av svensk kriminalfilm. Den hÀr studien undersöker hur vÄld skildras i svensk kri-minalfilm, hur vÄldet motiveras och vilka skillnader det finns mellan kvinnor och mÀns motiv, och om vÄldskaraktÀrerna innehar stereotypa könsrelaterade egenskaper. Studien görs utifrÄn ett genusperspektiv med inslag av teorin om intersektionealisering. Textanalysen görs genom analys av nyckelscener i filmen, det vill sÀga vÄldsscener, scener dÀr karaktÀren agerar i enlighet med Bems (1974) maskulina eller femi-nina egenskaper, och scener dÀr karaktÀren agerar könsstereotypt. Filmerna som analyseras ÀrHypnotisören (Hansson, Possne, Ohlsson & Hallström, 2012), Snabba cash II (Wikström, Nicastro & Najafi, 2012), Irene Huss - Tatuerad torso (FÀlemark, RÄberg & Asphaug, 2007) och Solstorm (Rehnberg & Lindblom, 2007).