Vilka problem och möjligheter finns det med svensk gastronomisk kultur? Syftet med uppsatsen Àr att göra en inventering av olika matintressenters Äsikter om svensk gastronomisk kultur; vad den svenska gastronomiska kulturen omfattar samt hur den ser ut i Kalmar lÀn. Vi har anvÀnt oss av en induktiv ansats för att kunna kartlÀgga problem och möjligheter med den gastronomiska kulturen i Kalmar lÀn. FÀltmaterialet har samlats in frÄn Ätta stycken intervjuer.Producentledet Àr för svagt och utbudet litet av regionala matupplevelser för att marknadsföra Kalmarregionen samlad. EfterfrÄgan finns pÄ upplevelser med inslag av unik kultur, natur, svenska traditioner, matfestivaler, samt upplevelser med högre kvalité och mer engagemang.

Studiens syfte Àr att undersöka vilken svensk skönlitteratur som anvÀnds i svenskundervisningen pÄ gymnasiet. Undersökningen belyser litteraturundervisning pÄ gymnasiet med koppling till ett litterÀrt svenskt kulturarv. Den empiriska undersökningen grundar sig pÄ en enkÀtundersökning med svensklÀrare pÄ gymnasiet och pÄ en jÀmförelse med sexton utvalda antologier för gymnasiet. I enkÀtundersökningen deltog lÀrare frÄn tio olika skolor i tre olika kommuner. Resultatet visar att det först och frÀmst Àr elevernas intressen som styr lÀrarnas val av skönlitteratur.

Uppsatsen syfte Àr att undersöka hur och om etnicitet framstÀlls pÄ ett stereotypt sÀtt i svensk TV-reklam. UtifrÄn en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder analyserades reklamfilmer pÄ TV3 och TV4 som kartlade hur pass ofta etniska grupper visades i reklamen, samt genomgick 10 reklamfilmer en semiotisk inspirerad innehÄllanalys för att se om det fanns underliggande budskap som doldes utifrÄn begreppen stereotyper och ?de Andra?. Resultatet i den kvantitativa analysen pÄvisade att etniska grupper var underrepresenterade i TV-reklamen, endast 6 procent av materialet. Resultatet i den kvalitativa analysen visade att de etniska reklamfilmerna oftare spelade pÄ komiska och kulturella stereotyper Àn positiva stereotyper.

Gymnasieelevers attityder till alkohol och bilkörning En undersökning pÄ en svensk gymnasieskola.

Kvinnor har visats vara mer empatiska Àn mÀn vid sjÀlvskattning samt att vita och svarta barn kÀnner mer empati för en mÄlperson med samma hudfÀrg. Denna studies syfte var att undersöka om mÀn och kvinnor kÀnde olika mycket empati beroende pÄ mÄlpersonens etni-citet, om det fanns nÄgra könsskillnader i empati samt om nÄgot av könen vÀckte mer empati. Deltagarna var 208 mÀn och kvinnor med svensk och invandrarbakgrund, majoriteten studerade pÄ MÀlardalens högskola. Resultatet visade en signifikant disordinal interaktion dÀr svenska deltagare visade högre empati för en svensk mÄlperson Àn vad de gjorde för en invandrad och invandrardeltagare visade högre empati för en invandrad mÄlperson Àn vad de gjorde för en svensk. Ingen huvudeffekt för empati och deltagarnas etnicitet fanns.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om thailÀndska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien Àr intervjuer om Àldre thailÀndska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gÄtt i svensk skola mellan 6 till 12 mÄnader har observerats i skolan. Referensramen Àr en jÀmförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhÀllsförhÄllanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen Àr interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka det subjektiva vÀlbefinnandet hos elittrÀnare i fotboll och deras strategier för att kÀnna subjektiva vÀlbefinnande samt om trÀnarnas upplevelse av att subjektivt vÀlbefinnande pÄverkar prestationen som trÀnare.FrÄgestÀllningarna Àr: - hur upplever elittrÀnarna sitt subjektiva vÀlbefinnande - har elittrÀnarna nÄgon strategi för att kÀnna ett subjektivt vÀlbefinnande och hur Àr denna strategi i sÄ fall Àr utformad - upplever elittrÀnarna att det subjektiva vÀlbefinnandet pÄverkar deras prestation som trÀnareMetodStudien Àr en tvÀrsnittsstudie dÀr bÄde kvantitativ metod och kvalitativ metod har anvÀnts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfÀlle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkÀt med fyra frÄgeformulÀr (tvÄ om subjektivt vÀlbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om ÄterhÀmtning) samt en frÄga om de har en strategi för vÀlbefinnande och hur ofta de i sÄ fall anvÀnder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstrÀnare och tvÄ öppna frÄgor i enkÀten. Intervjuerna innebar en fördjupning av trÀnarens uppfattning om subjektivt vÀlbefinnande och prestation samt trÀnarens strategi för att kÀnna vÀlbefinnande. De tvÄ öppna frÄgorna var hur trÀnarens prestation pÄverkas av hur han mÄr och att de trÀnare som hade strategi för sitt vÀlbefinnande beskrev sin strategi.ResultatVid tidpunkten för denna studie uppvisar nÀstan hÀlften av trÀnarna ett lÄgt resultat i antingen nÄgot av de tvÄ frÄgeformulÀr som rör subjektivt vÀlbefinnande eller i bÄda frÄgeformulÀren.

2007 inf?rdes bidragsbrottslagen (2007:612) i svensk r?tt. Lagstiftningen innebar att en nykriminalisering introducerades i svensk socialf?rs?kringsr?tt. Uppsatsen syftar d?rf?r till att synligg?ra de ?verv?ganden som den svenska lagstiftaren uttryckt i arbetet f?r att motverka bidragsbrottslighet.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och jÀmföra vilken syn förÀldrar har pÄ den fria lekens betydelse för barns lÀrande. Studien görs i en förskola i Sverige respektive en utlandssvensk förskola i Spanien och svaren jÀmförs sedan mellan de olika lÀnderna.Vi har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar;? Vad innebÀ begreppet fri lek enligt föÀdrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk föskola?? Vad anser förÀldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola att barn lÀr sig genom den fria leken?? Vilka tankar och funderingar har förÀldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola angÄende deras barns möjligheter till fri lek under dagarna i förskolan?För att samla in material anvÀnde vi oss av strukturerad intervju för hemskick som metod. Genom vÄrt res-lutat kom vi fram till att det finns bÄde likheter och skillnader i svaren vi fick frÄn förÀldrar angÄende den fria leken jÀmfört i en svensk respektive utlandssvenk förskola. FörÀldrarna till barnen i den svenska skolan nÀmner flera begrepp och förmÄgor som barnen lÀr sig medan förÀldrarna till barnen i den utlandssvenska förskolan mer tar upp materiella ting som barnen leker med.

Detta examensarbete syftar till att analysera den rÀttsutveckling som skett med start i principfallet NJA 2005 s. 462, det s.k. Lundgren-mÄlet, och som inneburit att Högsta domstolen utdömt nationellt skadestÄnd för att gottgöra enskilda för den svenska statens krÀnkningar av Europakonventionens rÀttigheter. Den skadestÄndsrÀttsliga utveckling som skett i praxis vad det gÀller det offentligas ansvar för brott mot mÀnskliga rÀttigheter har sin grund i kravet pÄ effektiva nationella rÀttsmedel i Europakonventionens artikel 13. Genom Högsta domstolens praxis har Europakonventionen kommit att bli en allt viktigare skadestÄndsrÀttslig normkÀlla i svensk rÀtt och HD har i mer eller mindre alla sina domar i skadestÄndsrÀttsliga frÄgor under 2007 och 2008 refererat till konventionen.

Bolagsstyrning Àr ett angelÀget diskussionsÀmne efter finanskrisen, sÀrskilt betrÀffande hur en god bolagsstyrning kan uppnÄs i banker. Det rÄder konsensus om att god bolagsstyrning Àr av högsta betydelse för nÀringslivet och Àven övriga delar av samhÀllet. Emellertid skiljer sig uppfattningarna om hur man pÄ bÀsta sÀtt ska uppnÄ detta.                                          I uppsatsen har de viktigaste bolagsstyrningsteorierna behandlats. Agentteorin tar sikte pÄ relationen mellan principalen och agenten samt de problem som uppkommer inom den relationen.

Bakgrund: NÀr individer frÄn olika kulturer möts och arbetar tillsammans uppstÄr det ofta missförstÄnd och konflikter. Ett sÀtt att uppnÄ förstÄelse för hur nationell kultur pÄverkar ett företag, Àr att studera ett team. Ledaren Àr mycket viktig för teamet och i ett mÄngkulturellt team kan hans arbete bli komplicerat pga. olika vÀrderingar etc. som finns i olika kulturer.

Bakgrund: Enligt statistiska central byrÄns prognos (2003) kommer invandrare eller barn till invandrare att stÄ för cirka Ätta procent av Sveriges befolkningsökning inom de nÀrmsta tjugo Ären. För att kunna bistÄ med god vÄrd pÄ lika villkor för hela befolkningen mÄste den svenska sjukvÄrden anpassas efter det mÄngkulturella samhÀlle vi lever i. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa svÄrigheter som kan pÄverka mötet mellan svensk vÄrdpersonal och personer med invandrarbakgrund. Metod: Litteraturstudien bygger pÄ sju vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien analyserades utifrÄn Malterud (1996).

Sammanfattning Titel: Mölndals Centrum ? Stadsförnyelse i en svensk förstad Författare: Magnus Björned Kurs: Kandidatuppsats FM 1402 Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunnar Nyström Datum: 2010-05-17 Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera och ge förslag till en trygg, funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskÀrna i en kommun som angrÀnsar till en större svensk stad. Metod: Att genomföra en SWOT-analys samt att göra en litteraturstudie pÄ böcker skrivna av Jan Gehl, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Att se över Mölndals Stads förslag till stadsförnyelse i Mölndals Centrum och utveckla detta. Resultat: Rekommendationer och förslag pÄ ÄtgÀrder har arbetats fram med utgÄngspunkt frÄn analyser och Mölndals stads planförslag.

Olof Palme var en av de ledande kritiska ro?sterna under Vietnamkriget. Go?ran Perssons ro?st var betydligt fo?rsiktigare under Irakkriget. Vad beror det pa? att tva?statsministrar som representerar samma land och samma parti kan go?ra tva? sa?fundamentalt olika sta?llningstaganden? Genom att va?ga externa, interna och individuella faktorer mot varandra har vianalyserat Palmes och Perssons personliga sta?llning i svensk utrikespolitik.Vi har visat att Olof Palme och Go?ran Persson a?r mycket olika som individer och att dessa skillnader a?terspeglas i den utrikespolitik som formulerades.Eftersom vi visar att ba?de Olof Palme och Go?ran Persson har handlat kognitivtkonsistent i formulerandet av utrikespolitiken menar vi att ba?de Palme och Persson direkt pa?verkat utformningen av svensk utrikespolitik.Vi visar ocksa? att den fo?rda svenska utrikespolitiken i ho?g grad sta?mmero?verens med Palmes och Perssons egna utrikespolitiska ma?l vilket sta?rker va?ra slutsatser..