En elitlicens introducerades i svensk ishockey för 13 år sedan för att skapa ekonomiskt stabila föreningar. Om inte elitlicensens krav efterföljs riskerar klubbarna en degradering i seriesy-stemet som följd. Trots detta har det årligen framkommit ett antal klubbar med ekonomiska bekymmer. Syftet med denna kvalitativa studie är att förmedla en bild om hur elitlicensens utformning upplevs inom svensk ishockey. Studien genomfördes genom att besöka tre före-ningar från vardera Elitserien, HockeyAllsvenskan och Division 1.

Titel in original language: Syntetpolymerbaserade produkter inom svensk målerikonserveringLanguage of text: SwedishNumber of pages: 103Keywords: Painting conservation, Synthetic Polymers, synthetic products.

I och med omregleringen på den svenska apoteksmarknaden så ställs svenska farmaceuter inför ett delvis nytt etiskt dilemma: valet mellan att se till patientens/kundens bästa, som en del av svensk hälso- och sjukvård, eller att se till arbetsgivarens intressen. Denna förändring i apotekskedjornas och farmaceuternas omvärld gjorde att flera intressenter i apoteksbranschen ville stärka apotekens och farmaceuternas roll som en del av hälso- och sjukvård. Således publicerade intressenter i apoteksbranschen, gemensamt, en etisk riktlinje ? svensk Good Pharmacy Practice. Samtidigt som riktlinjen innebar ett förslag på en lösning på ett problem så gav den också upphov till en osäkerhet för de enskilda apotekskedjorna; en osäkerhet som varje enskild organisation måste hantera.

SAMMANFATTNINGTanken bakom att införa ett huvudentreprenörsansvar i byggbranschen är att det ska ligga till grund för ordning och reda. Arbetsmarknadsparterna är överens om att byggbranschen ska innehålla rättvisa och sunda konkurrensförhållanden och därtill ett seriöst företagande med god arbetsmiljö. Vad parterna däremot inte varit överens om är huruvida ett ekonomiskt solidariskt ansvar i entreprenadkedjan är förenligt med svensk arbetsrätt. Efter drygt ett års förhandling om att införa ett huvudentreprenörsansvar i svensk rätt, kompromissade parterna den 31 mars 2014 om en lösning. Kompromissen innebär att ett huvudentreprenörsansvar ska införas tillsammans med en särskild nämnd med tillhörande fond.Uppsatsens syfte är att kartlägga och analysera gällande svensk rätt för att undersöka om möjligheten att reglera huvudentreprenörsansvaret utifrån arbetsmarknadsparternas perspektiv finns och om så är fallet även se på hur denna reglering kan te sig inom byggindustrin.

The purpose of this paper is to see which ethical content arguments have in the debate about wolfhunting, particularly with regard to the Svensk Jakt respective Tidningen Djurens Rätt's arguments. The method used in this paper is the analysis of arguments in which I investigate the pro and contra arguments of the four authors of the articles that I have chosen to study. I will avail myself of theories from Carruthers and Franklin. Analysis shows that the authors of the Swedish hunting above all have a ecocentric view of the wolf where it is an instrumental value for the ecosystem, and the authors of Djurens Rätt's has especially a biocentric view of the wolf where it may be an absolute value, but they can also extend to the that the wolf has instrumental value in the ecocentric perspective. The discussion has shown that Djurens Rätt's and Svensk Jakt has a common position that is an ecocentric perspective where the wolf has instrumental value, even though they believe that different actions are different law to protect the species and the ecosystem..

I mitt examensarbete har jag valt att undersöka de tankar som finns kring vem som spelar vilket instrument. Vilka ord, som har med utseende respektive personlighet att göra, förknippar studerande vid en svensk musikhögskola samt en svensk folkhögskola med de utvalda instrumentalisterna; -klassisk tubaist, fiolspelande folkmusiker, klassisk tvärflöjtist, afrosångaren, afrotrummisen, klassisk pianist? Vilket kön, vilket utseende och vilken personlighet tänker de sig att respektive instrumentalist har? Genom en enkätundersökning har jag försökt ta reda på detta. Jag delade ut enkäter till studerande vid en svensk musikhögskola samt till musikstuderande vid en svensk folkhögskola. Av 201 utdelade enkäter fick jag in 49 svar.

Uppsatsen är en kvalitativ studie i form av intervjuer med åtta huvudtränare inom svensk elitfotboll. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad som karaktäriserar en framgångsrik ledare inom svensk herrfotboll på elitnivå. Frågeställningarna var: vilka yttre och inre resurser samt förutsättningar krävs för att lyckas som ledare, vad är det som karaktäriserar en framgångsrik ledare på elitnivå och slutligen vad driver dessa ledare att välja detta yrke? Essensen av undersökningen är de åtta ledarnas kärlek till fotbollen som går som en röd tråd genom alla fyra inbördeskategorierna: passionen till fotbollen, ledarskapets kärna, ledarskapets olika ansikten, och ledarens utsatthet. Kärleken till fotbollen är en gemensam nämnare i ledarnas beskrivning av framgångsrikt ledarskap på elitnivå.

Cecilia Österholm: Improvisation i folkmusik? En svensk folkmusiker improviserar: Mats Edén i Norafjälls. C-uppsats. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet, vt 2004.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur improvisation kan utformas i svensk instrumental folkmusik. Undersökningsobjektet är en låt, spelad av Mats Edén, verksam inom svensk folkmusik.

Detta är en uppsats om de journalistiska metoderna i Sverige och USA med tyngdpunkt på skillnaderna mellan svensk och amerikansk undersökande journalistik. Jag har riktat in mig på Uppdrag Granskning och 60 Minutes, samt Michael Moore och utifrån dessa visat på skillnader och likheter. Frågor kring vad undersökande journalistik är, vilka journalistiska metoder som används och om tveksamma metoder krävs för att kunna belägga missförhållanden är centrala..

Corporate social responsibility, CSR, är ett aktuellt koncept och dess efterfrågan ligger till grund för studien. Konceptet präglas av begreppsförvirring som bidrar till att framställningen av konceptet är intressant att studera. Studien syftar till att beskriva hur managementkonceptet CSR framställs i svensk populärmanagementpress utifrån ett utbudsperspektiv, där förespråkare för managementkoncept är identifierade som drivkraft för adoption. I studien utvecklas en modell för hur CSR-konceptet framställs i populärmanagementpress. Genom modellen kan detta beskrivas och analyseras.

Uppsatsen syftar först till att identifiera den inställning som de auktoriserade revisorerna har till Svensk kod för bolagsstyrning och vilka förtroendeskapande åtgärder de auktoriserade revisorerna arbetar med. Uppsatsen syftar vidare till att visa att dessa faktorer påverkar revisorernas uppfattning om förtroendet för professionen. Då vi studerar ett fenomen har vi haft ett fenomenologistiskt perspektiv. För att kunna uppfylla studiens syfte har ett antal respondenter intervjuats om inställning, förtroendet för professionen och förtroende-skapande åtgärder. Vår undersökning visar att revisorer med en positiv inställning till Svensk kod för bolagsstyrning samt att de revisorer som uppfyller kraven och arbetar med rätt åtgärder har en uppfattning om att ett förtroendegap mellan professionen och marknaden inte existerar..

Diskursanalys hjälper oss att reflektera över verkligheten och det som ses som självklart och logiskt i den, människor både påverkar och påverkas av diskursen eftersom ingen helt kan ställa sig utanför den. Media är en av de instanser som påverkar människors tankar och föreställningar om verkligheten i samhället. Syftet med denna artikel är att utifrån ett diskursanalytiskt sätt granska vad svensk dagspress skriver om metadonbehandling, hur socialkategorisering och avvikelse skapas i dagspress samt vilka som ges utrymme att uttrycka sig. Studiens resultat visar att diskursen om metadonbehandling främst utgörs av en vetenskaplignivå där behandlingen anses kunna rädda människors liv och hjälpa dem till en tillvaro där heroinanvändning inte ingår. Olika synsätt påverkar uppfattningen om i vilken form och i hur stor utsträckning metadonbehandling skall få förekomma.

Uppsatsen studerar den svenska musikbranschens behov av ett allmänt upphovsrättsligt undantag, hur väl den amerikanska principen Fair Use Doctrine lämpar sig som utgångspunkt för ett sådant undantag och vilka anpassningar principen och de svenska upphovsrättsliga undantagen skulle behöva vid en implementering. Förändringar i tekniska förutsättningar har resulterat i större risk för upphovsrättsliga intrång och ett behov av en mer flexibel upphovsrätt. Samtidigt har lagstiftarens åtgärder resulterat i en svåröverskådlig lagstiftning. Uppsatsen bedömer att det finns ett behov av ett allmänt upphovsrättsligt undantag likt Fair Use Doctrine i svensk upphovsrätt och att principen är lämplig såsom utgångspunkt för utformandet av undantaget. Som ett resultat skulle ett allmänt upphovsrättsligt undantag bistå med den flexibilitet som behövs, men även om många upphovsrättsliga principer som utformats i svensk praxis kan lämnas orörda behöver både principen och den svenska undantagskatalogen anpassas innan ett allmänt upphovsrättsligt undantag likt Fair Use Doctrine implementeras i svensk upphovsrätt.

Informationsteknik (IT) är en marknad som förändras snabbt. Att investera i IT kan därför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar på IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar på IT men strategin kan även ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebär dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör även användas.

Upplevd likhet med målpersonen har ansetts vara viktig för empati och viss forskning har visat att empatin ökar med upplevd etnisk sam-hörighet. Denna studies primära syfte var att experimentellt undersöka om svenska och icke-svenska deltagare kände olika mycket empati beroende på målpersonens etnicitet samt upplevd likhet med mål-personen. Majoriteten av de 160 deltagarna rekryterades från Mälar-dalens högskola, varav 102 var svenska och 84 var kvinnliga. Resultatet visade två signifikanta disordinala interaktioner där svenska deltagare kände signifikant mer empati och upplevd likhet med en svensk än icke-svensk målperson, medan icke-svenska inte visade signifikant mer empati eller upplevd likhet med en icke-svensk än svensk målperson. Ingen signifikant skillnad i empati fanns mellan äldre och yngre deltagare.