Hållbar utveckling har, allt sedan Brundtlandrapporten 1987 och Rio 1992, utgjort den fundamentala idén för långsiktiga miljö- och utvecklingspolitiska strävanden och kommit att dominera miljöpolitiken/policyn i många länder. Med utgångspunkt i Hajers teori om diskursiva strategier för ekologisk modernisering, studeras i denna uppsats (1) hur hållbar utveckling påverkat svensk miljöpolitisk diskurs samt (2) hur den diskursiva dynamiken kring skiftet i svensk miljöpolitik - från kretsloppstänkande och Agenda 21 till ekologisk modernisering - efter socialdemokratins nya vision om 'det gröna folkhemmet', bör förstås.I en fallstudie i Malmö studeras närmare hur förändringen av den miljöpolitiska diskursen återspeglas i en lokal kontext samt huruvida det är nationell styrning, lokal logik eller ömsesidiga samspel inom ramen för de diskursiva förändringarna som gör att den lokala praktiken 'blir vad den blir'..

InledningDetta är en analytisk uppsats som har som syfte att ta reda på hur de sociala medierna både används och framställs i svensk nyhetsrapportering av världspolitiska händelser. Med de sociala medierna åsyftas de tre kanske största: Facebook, Youtube och Twitter. De händelser som anses vara världspolitiska har alla att göra med de revolutioner som startade i Nordafrika och Mellanöstern i början av 2011. I dessa konflikter har de sociala medierna spelat en erkänd stor roll vilket motiverar ämnets relevans till syftet. För att göra undersökningen möjlig har sju stycken artiklar valts från de största aktörerna i svensk dagspress: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet.

Syftet med uppsatsen är att belysa och analysera det före detta skolämnet hembygdsundervisning med arbetsövningar.För att kunna besvara mitt syfte och min frågeställning har jag använt mig av innehållsanalys och kulturanalys. Jag har studerat lärarhandledningsböcker i ämnet och de har varit Handledning vid undervisningen i Hembygdskunskap, Plan för Hembygdsundervisningen under de tre första skolåren och Studieplan i Hembygdskunskap. Jag har också studerat de relevanta läroplanerna och det är Undervisningsplanen 1919, Undervisningsplanen 1955, Lgr62 och Lgr69. Jag har läst igenom Svensk Läraretidning och Folkskolan Svensk Lärartidning mellan åren 1920-1963. Jag har gått igenom mötesprotokoll från det fjortonde svenska allmänna skolmötet 1908 och det tionde nordiska skolmötet 1910.

Denna studie har syftet att undersöka om synen på kunskap och lärande hos en nyanländ elev kan se annorlunda ut än den som genomsyrar LGR 11. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer, och därefter jämfört materialet med tidigare forskning. De frågor som har använts i studien är hämtat från ett pedagogiskt kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Personerna som jag intervjuat är nyanlända elever från Syrien och Somalia och det har varit både flickor och pojkar i åldern 13-15 år. Undersökningen visade att elevernas syn på kunskap och lärande såg annorlunda ut, jämfört med den syn på kunskap och lärande som genomsyrar svensk skola och LGR 11.

Antal förändringar, arbetsrelaterade krav, arbetsrelaterad kontroll samt psykologiska kontrakt är alla faktorer som har kopplats samman med psykisk hälsa på arbetsplatsen vid organisationsförändringar. Dessa variablers gemensamma och unika innebörd för psykisk hälsa har i denna studie mätts i form av en enkätundersökning, där 84 anställda deltog varav 16 var kvinnor. Syftet var att belysa hur den psykiska hälsan hos de anställda vid en svensk myndighet såg ut efter de förändringar som myndigheten genomgått, samt klargöra de ovan nämnda faktorernas koppling till en god respektive dålig psykisk hälsa. Resultatet visade att de anställda överlag tycktes ha en god psykisk hälsa och att alla de undersökta variablerna med undantag för antal förändringar och arbetsrelaterad kontroll visade en samvariation med psykisk hälsa. Studien ger underlag till förslag över faktorer som kan beaktas inför kommande förändringar inom organisationer..

Uppsatsens syfte är att analysera den frikyrklig gränsdragning i förhållande till nazismen med hjälp av sociologisk teori om gruppidentitet. På grund av att synen på judarna är avgörande för nazismen behandlas synen på judarna både avskilt från, och tillsammans med nazismen. De övergripande frågor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv är: 1. Drar respektive samfund/rörelse/åsikt en gräns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2.

Det finns endast ett fåtal dokumenterade förekomster av temabojen i svenskt teckenspråk. Dessa förekomster har observerats i deskriptiva texter av monologtyp med en och samma informant.Målet med studien är att, för det första, undersöka om det tecken som kallas temaboj förekommer mer utbrett i svenskt teckenspråk. För det andra, i så fall beskriva temabojens form och användning i dessa förekomster och jämföra dessa med de tidigare beskrivningar som finns gällande temabojen i amerikanskt, norskt och svenskt teckenspråk.Bojar är tecken som utförs med den icke-dominanta handen och hålls kvar medan den dominanta handen samtidigt fortsätter att producera tecken. Bojarnas funktion är att vägleda lyssnaren i texten, att lyfta fram det centrala, att ge struktur och stöd i förståelsen av texten. Det finns ett antal olika bojtyper beskrivna, med olika egenskaper och användningssätt.Temabojen är ett tecken som markerar ett viktigt tema i texten.

Svensk skatterätt har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. En bidragande orsak till det är Sveriges internationella åtagande, främst medlemskapet i EU. I en tid när det är väldigt enkelt att flytta mellan stater behövs regler inte bara för hur problemet med juridisk dubbelbeskattning ska lösas utan även för hur staterna skall hindra att de förlorar skatteintäkter p.g.a. skatteflykt. Tioårsregeln infördes för att Sverige ville skydda sitt skatteanspråk och förhindra skatteflykt.

Enligt en studie från livsmedelsverket äter den genomsnittliga svensken alldeles för dåligt. Godis, läsk, kakor och bullar utgör ungefär femton procent av det dagliga energiintaget. Den stora boven är tillsatt socker, som inte bara finns i godis och bullar, utan även i t.e.x. färdiglagade maträtter och bacon. Fika är en tradition som är central i svensk kultur, och det finns nog inte en enda svensk som aldrig fikat.

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillräckligt med finansiella medel jämfört det antal svenska filmer som produceras varje år. När finansieringen är otillräcklig kan det vara av största vikt att förstå och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping är ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lägre kostnad än marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion ? och i så fall vilka som använder verktyget och varför.

Banverket Produktion har alltid varit en manligt homogen och ?etniskt svensk? arbetsplats men då organisationen genomgår ett generationsskifte har det funnits ett stort behov av nyanställningar. Därtill startades projektet 20-10-10 med viljan att rekrytera tidigare underrepresenterade grupper, kvinnor och personer med en annan etnisk bakgrund än svensk. Studien har genomförts i samarbete med Banverket Produktion då där fanns ett behov att undersöka normaliteten och inkluderande och exkluderande värden. Detta utgör syftet med studien och det ska även undersökas om och hur kön och etnicitet konstrueras i en arbetsgrupp i organisationen.

Titel: Nedläggningsretorik i svensk nyhetstextNivå: C-uppsats i ämnet medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Evelina Larsson, Lasse NivérHandledare: Mathias SylwanDatum: 2013 ? majSyfte: Under de senaste åren har ett större antal arbetsplatser lagts ned i Sverige. Vår uppsats syftar till att studera sättet som medier skriver om nedläggningar. Vi har valt att undersöka medierapporteringen från fyra nedläggningar under 2012 och 2013: Arjohuntleigh, Pilkington, Volvo Bussar och Swedwood.Frågeställning: ? Vad sägs om nedläggningens anledningar och konsekvenser?? Vilka kommer till tals, vad får de säga?Teori och metod: Det empiriska materialet utgörs av artiklar publicerade i svensk dagspress under 2012 och 2013.

Det finns lite forskning om kvinnliga förövare jämfört med vad det finns om manliga förövare och det verkar även finnas begränsningar i litteratur som kan handleda till exempel poliser och socialsekreterare i ämnet. Detta skulle kunna bero på att kvinnliga förövare utgör en sådan liten andel av det totala antalet förövare så att fenomenet inte uppmärksammas tillräckligt. Studien bygger på en diskursanalys av tidningsartiklar från svensk press i syfte att granska hur media framställer kvinnliga förövare vid sexualbrott mot barn. Resultatet visar att de framträdande diskurserna är offerdiskurs, förövardiskurs och kunskapsdiskurs och att bilden av kvinnliga förövare konstrueras på olika sätt samt att detta skapar olika gestaltningar av verkligheten. Media har en viktig roll i hur en bild förmedlas och uppmärksammas samt stor makt när det gäller hur en diskurs rekonstrueras eller reproduceras.

Syftet med denna uppsats har varit att få en inblick i hur pianot används inom den svenska folkmusiken. Bakgrundskapitlet handlar om folkmusikgruppernas och instrumenteringens utveckling inom svensk folkmusik. Jag har intervjuat tre aktiva folkmusikpianister och lyssnat på och analyserat deras spel. Det följer även med en cd-skiva med ljudexempel från intervjutillfällena. Vi pratade om karaktärsdrag som de lyfter fram i spelet, om deras inställning till folkmusiktraditionen, pianots möjligheter och begränsningar samt vilken roll pianot har i den svenska folkmusiken.

En uppsats som behandlar obehörig vinst och dess tillämpning i svensk rätt idag. Från att ha  varit ett kritiserat institut i den svenska juridiken har den de senaste åren fått mer genomslag och en mer accepterad status..