AbstractEva Kjellander: Sitter ekorren fortfarande i granen? SÄngrepertoar i grundskolan nu och dÄ. VÀxjö: Musikvetenskap 2005. 60p.Syftet med denna uppsats har dels varit att undersöka hur sÄngrepertoaren ser ut idag i grundskolan och dels att se hur den Àndrats sedan cirka 1970. Metoden för undersökningen grundar sig i en enkÀtundersökning vid Lunds 47 grundskolor.

Sammanfattning Fridvall, Maria (2010) ADHD i grundskolan Fem klienters berÀttelser om sin skoltid Denna studier handlar om fem klienters upplevelser av sin egen tid i grundskolan. Gemensamt för intervjupersonerna Àr att de har fÄtt diagnosen ADHD och att de, under intervjutillfÀllet, befanns sig inom KriminalvÄrdens regi, de var placerade pÄ en anstalt. Studient undersök hur skolgÄngen har upplevts av nÄgra unga mÀn med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar som de har upplevt som positiva respektive negativa. Syftet med denna undersökning Àr, att utifrÄn nÄgra klienters egna berÀttelser om sin skolgÄng, försöka finna gemensamma drag, gemensamma mönster som vi pedagoger kan lÀra oss av och utveckla i vÄr egen undervisning och vÄrt eget bemötande av vÄra elever med diagnosen ADHD. Den första delen av uppsatsen bestÄr av en kunskapsgenomgÄng om diagnosen ADHD samt en metoddel. I den andra delen av uppsatsen redovisas resultat/analysen samt sammanfattning/diskussion. Metoden jag valt att arbeta efter Àr en delad förstÄelse-modell, med inriktning mot den narrativa intervjumetoden. Jag har valt att undersöka hur skolgÄngen har upplevts av unga mÀn med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar inom skolan som upplevts som positivt/negativt.

Detta Àr en textanalys av svensk kriminalfilm. Den hÀr studien undersöker hur vÄld skildras i svensk kri-minalfilm, hur vÄldet motiveras och vilka skillnader det finns mellan kvinnor och mÀns motiv, och om vÄldskaraktÀrerna innehar stereotypa könsrelaterade egenskaper. Studien görs utifrÄn ett genusperspektiv med inslag av teorin om intersektionealisering. Textanalysen görs genom analys av nyckelscener i filmen, det vill sÀga vÄldsscener, scener dÀr karaktÀren agerar i enlighet med Bems (1974) maskulina eller femi-nina egenskaper, och scener dÀr karaktÀren agerar könsstereotypt. Filmerna som analyseras ÀrHypnotisören (Hansson, Possne, Ohlsson & Hallström, 2012), Snabba cash II (Wikström, Nicastro & Najafi, 2012), Irene Huss - Tatuerad torso (FÀlemark, RÄberg & Asphaug, 2007) och Solstorm (Rehnberg & Lindblom, 2007).

Syftet med vÄrt arbete var att jÀmföra Montessoripedagogik, traditionell pedagogik och Waldorfpedagogik utifrÄn förÀldrasamverkan, skolförberedelse, kunskapssyn, pedagogens roll och synen pÄ barns förutsÀttningar att lÀra. Vidare under forskningsarbetets gÄng har vi intervjuat verksamma pedagoger inom de valda pedagogikerna. VÄrt arbete har resulterat i jÀmförelser dÀr vi har försökt tydliggöra likheter och skillnader inom de olika pedagogikerna. De slutsatser vi kan dra av detta forskningsarebete Àr att ingen förskola Àr den andra lik miljömÀssigt men att förskolor med samma pedagogik har liknande drag. Vidare beskrivs liknande arbetssÀtt pÄ olika vis inom de olika pedagogikerna..

Under sent 1990-tal bo?rjade utvecklare att bli mer och mer missno?jda med ra?dande arbetsformer i projekt. Utvecklarna upplevde att modeller som vattenfallsmodellen inte la?ngre speglade verkligheten fo?r utvecklingen. Detta missno?je resulterade i att en ma?ngd nya arbetsmodeller uppstod och 2001 samlades de under Agile Manifesto.

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att undersöka vad elever med avsaknad av betyg i Àmnet svenska frÄn grundskolan tror att detta beror pÄ. Vi har Àven undersökt om eleverna, enligt dem sjÀlva, fÄtt tillrÀckliga förut-sÀttningar för att nÄ mÄlen i Àmnet. Genom en kvalitativ intervjuundersökning, har elever som gÄr pÄ det Individuella programmet (IV) fÄtt ge sin syn pÄ svenskÀmnet samt vad som gick fel och vad de anser Àr anledningen till detta. Vidare har vi studerat forskning och rapporter i Àmnet. Resultaten visar att de intervjuade eleverna frÀmst ser sin egen avsaknad av engagemangsom orsaken till att de Àr utan betyg i svenska.

Denna uppsats avser att jÀmföra kursplanerna i historia för grundskolan i Sverige respektive Finland, med syftet att synliggöra eventuella likheter och skillnader. Uppsatsens syftar Àven till att undersöka hur begreppet historiemedvetande yttrar sig i de bÀgge kursplanerna. Undersökningen har utförts genom att de bÀgge kursplanerna har kategoriserats utifrÄn Sven SÞdring Jensens fyra historieundervisningsteorier. För att göra det möjligt att tolka hur ett historiemedvetande yttrar sig i kursplanerna, har tvÄ frÄgestÀllningar hÀmtats frÄn Halvdan Eikelands analysredskap och sedan applicerats pÄ de fyra historieundervisningsteorierna. Analysen av undersökningen visar att det finns tydliga skillnader mellan de bÀgge kursplanerna.

Det hÀr arbetet Àr ett didaktiskt examensarbete, i vilket det söks svar pÄ frÄgorna Hur framstÀlls den muslimska familjen i kapitlet islam i lÀroböcker för religionskunskap A i gymnasiet? Uppfyller framstÀllningarna de riktlinjer och mÄl som Lpf 94 och kursplanen stÀller? För detta har en komparativ metod anvÀnts med utgÄngspunkt i lÀroböcker, stÀllda mot Lpf, kursplaner, mina huvudfrÄgor och underliggande frÄgor.De resultat som framkommer hÀri Àr att lÀroböckerna inte skriver om den muslimska familjen som en enhet, utan om man och kvinna och utelÀmnar barnen. DÀr fokus ligger pÄ kvinnan. Den hÀr delen, familjen, i de lÀroböcker som anvÀnts, uppfyller de riktlinjer och mÄl som Lpf 94 och kursplanen stÀller.Islam Àr en religion som Àr vÀrldsomspÀnnande och utgör en stor del av det religiösa livet i Sverige. I svenska skolor gÄr mÄnga muslimska barn, dÀrför behövs en förstÄelse för den muslimska familjen bÄde hos lÀrare och hos andra elever.

I dagens samhÀlle Àr bolagsstyrningen ett aktuellt Àmne. Begreppet bolagsstyrning avser tankegÄngar och bestÀmmelser om hur bolag skall Àgas och styras. NÀr obalans rÄder mellan dessa bestÀmmelser skapas icke-fungerande nÀringsliv samt marknadens förtroende för bolagen och deras förvaltning drastiskt minimeras.I Sverige implementerades Är 2005 Svensk kod för bolagsstyrning ? ett ramverk med mÄlet att bidra till en bÀttre och effektivare bolagsstyrning samt för att stÀrka förtroendet för bolag pÄ kapitalmarknaden samt den svenska och internationella allmÀnheten.Syftet med uppsatsen var att undersöka i vilken utstrÀckning anvÀndes Svensk kod för bolagsstyrning i svenska börsnoterade bolag Är 2011, samt se om det fanns samband mellan undersökta bolagens Àgarstruktur och deras tillÀmpning av Koden.  För att fullgöra uppsatsens syfte har en kombination av kvantitativa och kvalitativa ansatser anvÀnds. Den deduktiva metoden bidrog till att studien utgick frÄn de relevanta till bolagsstyrningen teorier för att sedan besvara de aktuella frÄgorna.

Detta examensarbete behandlar SprÄkval engelska och syftar till att undersöka hur det Àr utformat i grundskolan, vilka orsaker det finns till sprÄkvalsbyte samt hur elever, lÀrare och skolledare uppfattar Àmnet. SprÄkval engelska saknar nÀmligen kursplan och betyg och organiseras olika pÄ skolorna. Studien grundas i tvÄ olika undersökningsmetoder, kvalitativ metod, d.v.s. intervjuer med lÀrare och skolledare, samt kvantitativ metod d.v.s. enkÀtundersökning med sprÄkvalselever.Resultatet visar att Àmnet saknar riktlinjer och mÄl frÄn Skolverket, att skolledare och undervisande sprÄkvalslÀrare upplever Àmnet som problematiskt samt att mycket arbete ÄterstÄr innan Àmnet fungerar optimalt.

I vÄrt examensarbete undersöker vi hur enskilda studie- och yrkesvÀgledare motiverar skoltrötta elever i övergÄngen till gymnasieskolan. Vidare tittar vi pÄ vilka alternativ som finns för de elever som inte vill eller av nÄgon anledning inte kan gÄ i gymnasiet. Hur förhÄller sig de enskilda studie- och yrkesvÀgledarna till alternativen, tycker de att samhÀllets krav pÄ eleverna Àr rimliga och hur vÀgleds dessa elever. Vi har inte funnit nÄgon forskning i Àmnet vÀgledning av skoltrötta och tycker dÀrför att det Àr viktigt att belysa svÄrigheterna med vÀgledning av de elever som faller ur ramen samtidigt som samhÀllsnormen sÀger att elever ska in i gymnasieskolan. VÄr undersökning Àr kvalitativ och bygger till största del pÄ samtalsintervjuer. Vi har intervjuat sex studie- och yrkesvÀgledare pÄ olika grundskolor.

AbstractSyftet med den hÀr uppsatsen Àr, att ta reda pÄ vilken betydelse elevernas laborationer under grund skolan senare Är har, och om laborationer i kemi bidrar till utvecklingen av förstÄelsen av kemi. Vidare vill jag undersöka, om eleverna tycker att laborationerna Àr lÀrorika och förstÄr syftet med dem.Undersökningen utfördes som en kvantitativ enkÀtundersökning med tre klasser i Ärskurs nio i grundskolan. Grundskolan delar lokaler med gymnasieskolan, vilket bidrar till samordningsmöjligheter, samt att laborationssalar, och material Àr bra. Resultatet visar, att eleverna har likartade Äsikter om laborationernas betydelse för förstÄelsen av kemi. Undersökningen visar ocksÄ, att eleverna tycker om laborationerna och tycker att de Àr lÀrorika, samt att laborationerna bidrar till förstÄelsen av kemins teori.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur tjejer pÄ gymnasiet upplever könsnormativa förvÀntningar gÀllande skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval. Vidare vill vi undersöka om och hur dessa upplevelser Àr förbundna och relaterar till varandra.För att besvara vÄrt syfte har vi genomfört en kvalitativ intervjumetodik dÀr vi har intervjuat sex tjejer som gÄr tredje Äret pÄ gymnasiet i ett studieförberedande program. Vi har Àven valt att presentera relevant forskning och litteratur inom Àmnet.I studien fann vi att tjejerna inte upplevde de könsnormativa förvÀntningarna gÀllande bÄde skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval som ett krav utan tjejerna valde att följa dessa förvÀntningar pÄ grund av de medföljande förmÄnerna. Tjejerna upplevde Àven att de könsnormativa förvÀntningarna skapade en samhörighetskÀnsla bland tjejer. Upplevelser gÀllande skönhetsideal samt utbildnings- och yrkesval Àr förbundna genom att det finns könsnormativa förvÀntningar för bÄda som tjejerna följer.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ om döva elever har svÄrigheter inom algebra. Inom algebra fokuseras dÄ de tre symbolbetydelser som Àr karakteristiska för ekvationer, likhetstecknet, minustecknet samt bokstavssymbolerna. Bakgrunden har varit forskning och litteratur som visar pÄ att elever, generellt, tycks ha svÄrigheter i algebra och Àven pÄ gymnasienivÄ tycks mÄnga elever inte ha förstÄtt algebran. Vilka svÄrigheter som döva elever kan ha i matematik och algebra finns det mycket lite forskning om. DÀrav det aktuella i att göra en studie av detta.

Studiens syfte var att jÀmföra gymnasieelevers och gymnasielÀrares upplevelser av Àmnet idrott och hÀlsa i relation till deras erfarenheter av idrottsinriktade aktiviteter pÄ fritiden. Dessa upplevelser tolkades sedan mot bakgrund av Àmnets styrdokument för att se eventuella likheter och skillnader. Intervjuer genomfördes med sex elever i Ärskurs 2 pÄ gymnasiet samt deras idrottslÀrare som hade haft lektioner tillsammans i ca 1,5 Är. Resultatet av intervjuerna visade att lÀraren saknade tydliga mÄlformuleringar i styrdokumenten. Eleverna hade i regel varierande uppfattningar kring Àmnets syfte, mÄl och betygskriterier i förhÄllande till lÀrarens undervisning.