Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om, och i sÄ fall hur, man pÄ ett fruktbart sÀtt kan göra de kommunala arkiven (och ev. andra arkiv) anvÀndbara i Àmnet samhÀllskunskap A pÄ gymnasiet. Detta test sker utifrÄn ett pedagogiskt undervisningsmaterial, nÀrmare bestÀmt en portfölj tillsammans med en undervisningsplanering i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet. För denna uppsats har en forskarpraktiserande metod anvÀnts. Den anvÀnds för att kunna uppnÄ syftet med skapandet av ett pedagogiskt undervisningsmaterial (portföljen) för gymnasieungdomar i samhÀllskunskap A.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. TvÄ av dessa var lÀrare i den svenska grundskolan och de andra tvÄ frÄn den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrÄn att fÄ den information som behövdes samt för att fÄ svar pÄ de olika aspekter studiens frÄgestÀllningar krÀver. Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile. FrÄgestÀllningarna Àr om vad grundskolelÀrarna talar om att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av sÀrskilt stöd fÄr hjÀlp i Sverige och Chile? PÄ vilket sÀtt i sÄnt fall, enligt grundskolelÀrarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelÀrare tÀnker kring i att arbeta med elever i behov av sÀrskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen Àr de grundlÀggande arbetsvillkor som de olika lÀrarkategorierna arbetar under utmÀrker deras arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd.

ProblemomrĂ„de: Elitettan Ă€r svensk fotbolls nĂ€st högsta serie pĂ„ damsidan och denna spelades för första gĂ„ngen Ă„r 2013. Den nya rikstĂ€ckande serien innebar betydligt lĂ€ngre resor för seriens föreningar och sĂ„ledes ocksĂ„ en betydande ökning av resekostnaderna.Syfte: syftet med studien Ă€r att undersöka organiseringen av elitverksamheten inom svensk damfotboll. Mer precist handlar det om att belysa betydelsen av omvandlingen av landets nĂ€st högsta serie, frĂ„n tvĂ„ geografiskt uppdelade enheter - i form av en Söder- och en Norretta - till en enda riksomfattande serie. Metod: studien har genomförts som en kvalitativ intervjuundersökning som baserats pĂ„ intervjuer med personer pĂ„ ledande positioner i sju olika föreningar i Elitettan, samt tvĂ„ utomstĂ„ende personer, Hanna Marklund, expert pĂ„ svensk damfotboll samt Anna Nilsson frĂ„n intresseorganisationen Elitfotboll Dam. Resultat: Resultatet av studien visar att det gĂ„r att urskilja tydliga samband mellan synsĂ€ttet pĂ„ serieomlĂ€ggningen och vilken historia samt var nĂ„gonstans föreningarna befinner sig geografiskt. Överlag finns dock en positiv attityd gentemot den nya serien, trots de ökade resekostnaderna som en rikstĂ€ckande serie medför. Resultatet visar ocksĂ„ att den allmĂ€nna uppfattningen av serieomlĂ€ggningen Ă€r att kvaliteten pĂ„ svensk damfotboll ökat vilket i sin tur har fört med sig att föreningarna blivit mer attraktiva, bĂ„de för publik och sponsorer. .

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gÀllande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom omrÄdet för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag pÄ lÀmpliga indikatorer för att underlÀtta synliggörandet av detta. Syftet var Àven att undersöka indikatorernas lÀmplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsomrÄdet. VÄrt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen frÄn arbetet Àr att mer forskning krÀvs inom omrÄdet för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.

Syftet Àr att undersöka tre lÀroböcker i litteraturhistoria för gymnasiet för att se hur manliga och kvinnliga författare beskrivs i dessa och hur genus dÀrmed konstrueras. Arbetet Àr upplagt som en kvalitativ textanalys, med nÄgra inslag av kvantitativ analys. Studien undersöker vilka egenskaper som lyfts fram hos författarna och huruvida dessa skiljer sig mellan de manliga och de kvinnliga författarna. Till grund för studien ligger genusteori som diskuterar manliga och kvinnliga schabloner och den kvinnliga underordningen i samhÀllet. Undersökningen visar hur mÀn och kvinnor behandlas pÄ olika sÀtt av lÀroböckerna och att den kvinnliga underordningen Äterspeglas i texterna, som vid tillfÀllen förminskar kvinnliga författarskap. I lÀroböckerna Äterfinns dock inga författarportrÀtt som helt och hÄllet uppfyller varken den manliga eller den kvinnliga schablonbilden. Författarna beskrivs pÄ sÀtt som kombinerar egenskaper som uppfattas som typiskt manliga och egenskaper som uppfattas som typiskt kvinnliga..

Bakgrund och problem: Detaljhandeln Àr en konkurrensutsatt marknad. Det blir allt vanligare med belöningssystem inom organisationer för att motivera sin personal för att undvika yttre pÄtryckningar. En problematik ligger i vad som motiverar personal till bÀttre prestationer i förhÄllande till kulturella olikheter, och hur belöningssystem pÄ bÀsta sÀtt skall anpassas efter den kulturella kontext den avser att anvÀndas i. DÀrför kommer kulturell- och arbetsrelaterad motivation studeras bÄde inom Sverige och USA.Syfte: Syftet med aktuell studie Àr att fÄ ökad kunskap om belöningssystem, att undersöka om det finns skillnader mellan amerikansk och svensk personal inom motivationsfaktorer, samt att undersöka om det finns skillnader mellan amerikansk och svensk personal i upplevelsen av arbetsplats i relation till belöningssystem.Metod: Studien Àr av kvantitativ utformning och datainsamlingen genomfördes med en redan framtagen enkÀt (QPS nordic). Urvalet bestod av totalt 103 personer, varav 53 av dessa var svensk personal och 50 var amerikansk personal.

De tankar som finns bakom planering och genomförande av skrivundervisningen i grundskolan pÄverkas av de förhÄllningssÀtt som den beslutsfattande lÀraren har till sin undervisning. Att se pÄ sprÄk och skrivande utfrÄn olika perspektiv ger olika resultat. Denna studies syfte Àr att identifiera de skrivpedagogiska synsÀtt som avspeglas i styrdokumenten för grundskolan. Undersökningen ut­fördes genom en omfattande dokumentanalys dÀr synsÀtten identifierades med inriktning pÄ sprÄk, skrivande, skrivinlÀrning, skriv­undervisning och bedömning av skrivande. UtgÄngspunkten för analysen Àr fem diskurser om skrivpedagogiska synsÀtt; fÀrdighets­diskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen och social­praktik­diskursen.

Denna studie undersöker hur fotosyntesen behandlas i olika lĂ€romedel frĂ„n högstadiet och gymnasiet i Ă€mnet biologi. Även den förĂ€ndring som skett över tiden har studerats. Studien berör dĂ€rför lĂ€roböcker frĂ„n 1970-talet fram till 2000-talet. Undersökningen har genomförts med hjĂ€lp av studier av en serie högstadieböcker och en serie gymnasieböcker, genomgĂ„ng av kursplaner och lĂ€roplaner, samt intervju med en lĂ€rare frĂ„n gymnasiet. Syftet med att intervjua lĂ€raren var att fĂ„ en inblick i hur denne upplever lĂ€robokens presentation av fotosyntesen.

Den hÀr uppsatsen handlar om mobbning pÄ gymnasiet. Syftet med uppsatsen Àr att studera vilka faktorer som kan leda till mobbning för att förstÄ hur man kan förebygga mobbning. Vidare undersöks rektors, studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares förestÀllningar om mobbning, faktorer som leder till mobbning och hur de arbetar för att förebygga mobbning. För att uppnÄ syftet genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med rektorer, studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor i StockholmsomrÄdet. Resultatet av undersökningen visar sammanfattningsvis att det förekommer mobbning pÄ gymnasiet, som exempelvis tyst mobbning.

Syftet Àr att göra en narratologisk analys av Ett öga rött, för att se hur Khemiri anvÀnder maten i berÀttandet. Mycket av konflikten bygger pÄ mat, exempelvis att huvudpersonen vÀgrar att Àta svensk mat och och kontrasten mellan svensk mat och mat frÄnmellanöstern. Lösningen pÄ konflikten innehÄller ocksÄ mat, dÄ de olika matkulturerna sammanförs. Den teoretiska grunden Àr Mieke Bals narratologi samt teorier om hur migranter anvÀnder sin och vÀrdlandets mat..

Syftet med studien var att undersöka elitsatsande handbollsgymnasieelevers upplevda sammanhÄllning i deras respektive klubblag samt i deras trÀningsgrupp vid skolan. Vidare studerades handbollsspelarnas upplevelser av skillnader eller likheter i lagsammanhÄllningen i klubblag och trÀningsgrupp. Undersökningsdeltagarna bestod av tio mÀn (M = 18,5) som gÄr pÄ ett elithandbollsgymnasium i Sverige. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av en intervjuguide baserad pÄ CarronŽs (1982) konceptuella ramverk. Resultaten redovisades i huvudteman dÀr positiva och negativa pÄverkansfaktorer för lagsammanhÄllningen klargjordes i trÀningsgrupp pÄ skolan respektive klubblag.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarMitt syfte Àr att undersöka gymnasielevers instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa och specifikt ta reda pÄ om det finns skillnader mellan de yrkesförberedande- och studieförberedande programmen och vad eventuella skillnader kan bero pÄ. FrÄgestÀllningarna som besvarar syftet Àr följande; Vad skiljer sig mellan yrkes- och studieförberedande programmen med avseende pÄ hur viktigt eleverna tycker Àmnet Àr och hur nöjda de Àr i Àmnet idrott och hÀlsa?, Hur skiljer deltagandet i Àmnet idrott och hÀlsa mellan yrkes- och studieförberedande klasser?, Vilka skillnader mellan elever i yrkes- och studieförberedande klasser kan ses i andra avseenden kring Àmnet?, och Om skillnader finns vilka faktorer kan förklara dessa?MetodEn komparativ studie har genomförts vars metod gick ut pÄ att svara pÄ enkÀter. Dessa har delats ut till 145 elever i 11 klasser. Eleverna var till hÀlften yrkesförberedande elever och till andra hÀlften studieförberedande elever frÄn skolans samtliga program i Äk 3 pÄ en av Storstockholms gymnasieskolor.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och jÀmföra diskursiva mönster om teknikÀmnet i grundskolan som kommer till uttryck i diskurser pÄ olika nivÄer och sammanhang i samhÀllet. Studien belyser Àven maktrelationerna inom den institution och sociala ordning som diskursen Àr en del av. Tre diskurser uppmÀrksammas i studien vilka utgörs av kursplanen i teknik, de nyckelpersoner som ansvarade för formuleringarna i kursplanen samt lÀrare som undervisar i teknikÀmnet i grundskolan. Datainsamling har skett med hjÀlp av fokusgruppsintervjuer. För att analysera texterna anvÀnds Faircloughs metod för kritisk diskursanalys.

Syftet med uppsatsen Àr undersöka hur ondskan framstÀlls i Harry Potterfilmerna och att förbereda ett material som kan anvÀndas i religionsundervisning pÄ grundskolans senare del och gymnasiet för att fÄ till stÄnd en diskussion om ondska med elever.För att uppfylla mitt syfte tÀnker jag svara pÄ följande frÄgor:1. Hur vet man som tittare vilka som Àr onda? Vad finns det för ondskemarkörer i filmerna? Vilka gÀrningar, dialoger, miljöer och fÀrger visar vem som Àr ond?2. Hur kan man anvÀnda Harry Potterfilmerna i religionsundervisning pÄ grundskolans senare del och pÄ gymnasiet?I Harry Potterfilmerna har Voldemort valt den onda sidan för att fÄ makt.

Kultur Àr viktigt inom sprÄkundervisningen. De flesta forskare Àr överens om Àr att kultur Àr inlÀrd, och resultat av en process, att den kommuniceras via sprÄket och att den Àr ett socialt samspel. DÀremot visar forskningen att inom undervisningen har kultur alltid liktstÀlls med faktainformation samt att kultur presenteras som en enhetlig produkt, ett ?fullbordat faktum? dÀr traditioner, vanor, sÀtt att vara och tÀnka blandas med fakta om mÄlsprÄkslandet.Syfte med detta examensarbete har varit att undersöka hur innehÄllet i gymnasieskolans textböcker i spanska har förÀndrats över tiden utifrÄn ett kulturellt perspektiv. Genom att analysera bÄde texter och illustrationer har jag studerat vilka kulturella aspekter som dominerar samt vad som utelÀmnas.