Syftet med denna studie Àr att undersöka hur och varför lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet anvÀnder sig utav musik som ett pedagogiskt verktyg samt varför de inte anvÀnder musik. Syftet Àr Àven att undersöka om gymnasielÀrarna i Àmnet idrott och hÀlsa blir pÄverkade av nÄgra yttre faktorer som kan resultera i att de anvÀnder musiken i sin undervisning. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet. Resultatet visar att lÀrarnas tankar och idéer kring anvÀndandet av musik samt hur de upplever att eleverna agerar till musik stÀmmer bra överens med tidigare forskning som visar mÄnga fördelar med att arbeta till musik. Resultatet visar Àven att de yttre faktorer som pÄverkar lÀrarna mest, nÀr det gÀller hur det anvÀnder sig utav musik i deras undervisning, Àr eleverna och deras musikintresse.

Denna uppsats handlar om grundskollÀrarprofessionens utveckling, verksamma lÀrare och lÀrarstudenter. Uppsatsen utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar:Hur har grundskolan och grundskollÀrarens historiska utveckling vilken lett fram till dagens skola och lÀrare sett ut?Hur framstÀlls dagens verksamma grundskolelÀrare inom forskning i frÄga om den egna yrkesrollen och verksamheten i skolan?Vilken bild av lÀrarstudenter gÄr att synliggöra i frÄga om uppfattning, syn och attityder gentemot sitt kommande yrkesliv, lÀrarens roll och skolan?Vad motiverade dessa lÀrarstudenter att söka sig till lÀrarutbildningen och fortsÀtta densamma för att bli lÀrare i grundskolan?Vilka likheter, skillnader och eventuella samband gÄr att synliggöra mellan de tre ovanstÄende bilderna?Studien visar att lÀrarna befinner sig i en starkt utsatt yrkesposition med en ifrÄgasatt profession och ofta höga pÄfrestningar i arbetsvardagen. Men sÄvÀl verksamma lÀrare som lÀrarstudenter innehar en stark drivkraft som motiverar de i sitt nuvarande och kommande utövande av yrket och uppdraget som lÀrare..

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka textlÀmpligheten och dyslexianpassning av de texter som förekommer i svenska lÀroböcker i engelska A pÄ gymnasiet. De lÀroböcker som undersöks Àr Master Plan, Straight Forward, RealTime1 och Spring Board 1. För att navigera rÀtt bland tidigare forskning och lÀrobokstexterna vÀljer jag att jobba utefter en frÄgestÀllning: 1. Vad kan ses som dyslexianpassning och vad Àr icke dyslexianpassning i lÀroböcker som anvÀnds i engelska A? För att kunna undersöka textlÀmpligheten och dyslexianpassningen i lÀrobokstexterna anvÀndes tvÄ metoder; strukturell textanalys och innehÄllsanalys/lÀsbarhetsanalys. Resultatet av dessa analyser Àr bland annat att lÀroboken RealTime1 har stora fördelar för elever med dyslexi vad gÀller textlÀmplighet..

Uppsatsen behandlar valet av skönlitteratur i svenskundervisningen pÄ gymnasiet med visst fokus pÄ genus. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken skönlitteratur lÀrarna anvÀnder i litteraturundervisningen pÄ gymnasiet och vilka faktorer som ligger till grund för deras val samt om de anser att det finns nÄgot behov av att införa en litterÀr kanon.Undersökningen har genomförts som en enkÀtstudie pÄ fyra gymnasieskolor i Jönköping. Samtliga lÀrare som undervisar i Àmnet svenska pÄ dessa gymnasieskolor har ingÄtt i studien.Resultatet av undersökningen visar pÄ en omfattande lista av skönlitterÀra författare och titlar som anvÀnts i svenskundervisningen de tre senaste Ären. Den skönlitteratur som angivits av respondenterna, redovisar en klar manlig dominans av författare. Enbart 25 % av litteraturen som anvÀnds Àr skriven av kvinnliga författare.

BakgrundUnder de senare Ären har ett flertal lÀnder drabbats av bolagsskandaler som bidragit till en snabb utveckling inom corporate governance. För att förhindra liknande skandaler har mer eller mindre frivilliga regler för bolagsstyrning införts, sÄ kallade koder. Bolagsskandaler har Àven intrÀffat i Sverige och 1 juli Är 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning. Koden skall bidra till förbÀttrad styrning av bolag, stÀrka konkurrenskraften och frÀmja förtroendet pÄ kapitalmarknaden.SyfteUppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera om roll- och ansvarsfördelningen har förÀndrats mellan bolagsorganen efter införandet av svensk kod för bolagsstyrning.GenomförandeDenna studie bygger pÄ kvalitativ metod och tio intervjuer har genomförts. Intervjuer har skett med representanter frÄn Àgare, styrelse, bolagsledning, revisor samt respondenter med god kunskap inom bolagsstyrning.ResultatStudien visar att svensk kod för bolagsstyrning inte har haft nÄgon större effekt pÄ roll- och ansvarsfördelningen.

Bakgrund: FrÄn och med hösten 2011 börjar Sveriges grundskolor att arbeta efter en ny lÀroplan,Lgr 11, och entreprenörskap nÀmns för första gÄngen i en svensk lÀroplan. Forskning visar att entreprenörskap i skolan ofta framstÀlls som ett förhÄllningssÀtt i undervisningen dÀr eleverna förvÀntas utveckla kompetenser sÄsom ansvar, kreativitet och sjÀlvförtroende. Tidigare forskning visar att Sveriges skolor alltmer fokuserar pÄ elevens sjÀlvstyrning; eleven fÄr frihet under ansvar.Syfte: Studien syftar till att undersöka sju rektorers tankar om vad Lgr 11:s ökade betoning pÄ entreprenörskap i grundskolan kommer att innebÀra för lÀrare och elever.Metod: Fallstudien bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer med rektorer som representerar Ärskurserna 1-5 och deras tankar har tematiserats och analyserats med inspiration frÄn diskursanalys utifrÄn Foucaults teori om diskurs, makt och styrning.Resultat: Resultatet visar att rektorerna frÀmst uppfattar entreprenörskap som ett förhÄllningssÀtt i undervisningen som ger eleverna vissa kompetenser. Under intervjuerna uttrycker rektorerna attentreprenörskap innebÀr fokusering pÄ den enskilda individen och att eleverna blir medskapare av undervisningen genom att vÀlja utifrÄn inre motivation och intresse. Rektorerna menar att det Àr viktigt att eleven kÀnner lust för att lÀra och entreprenörskap i skolan ger förutsÀttning för det.

Detta arbete har tvÄ olika delar som behandlats pÄ olika sÀtt. Inledningsvis har dagssituationen för teknikÀmnet i grundskolan kartlagts. Bland resultaten Äterfinns ett samband mellan behöriga tekniklÀrare samt de lÀrare som sjÀlva valt att undervisa i teknik, och intresset för Àmnet teknik. De behöriga tekniklÀrarna Äterfinner vi framförallt i de större stÀderna. I den största gruppen lÀrare som undervisar i teknik, No lÀrarna, har endast tio procent valt att undervisa i Àmnet sjÀlv.

Syftena med denna uppsats har varit flera. Dels att genomföra en undersökande genrediskussion av svensk chick-lit i stort dÀr det som uppfattats som den huvudsakliga kritiken av genren omformulerats till frÄgestÀllningar. HuvudfrÄgan har dÀrmed varit att ta reda pÄ om svensk chick-lit Àr intressant, men ocksÄ om den har nÄgra litterÀra kvaliteter och om den Àr en feministisk backlash. I uppsatsen arbetas Àven en definition av svensk chick-lit fram, samt empiriskt grundad teori ur materialet. Avsikten Àr att detta arbete ska kunna verka som förebild för andra utredningar av nya och marginaliserade genrer.

Uppsatsen problematiserar elever i grundskolans Är 9 och gymnasieelevers individuella handlande, nÀr det gÀller att skolka, i relation till den pedagogiska verksamheten. Vilka anledningar att skolka uppger eleverna? Vad anser de om skolans ÄtgÀrder mot skolk? Syftet med arbetet Àr att belysa och öka förstÄelsen för elevers olika anledningar att skolka och deras Äsikter om skolpolitikens dominerande ÄtgÀrder mot skolk. Tjugo elever har intervjuats och deras Äsikter har kategoriserats och teoretiskt benÀmnts enligt en metod inspirerad av grundad teori. Resultatet visar att en majoritet av eleverna skolkar pÄ grund av att de flyr obehagliga situationer som uppstÄr i skolan och att skolan behöver öka sin relationskompetens och organisationskompetens för att eleverna ska skolka i mindre utstrÀckning, nÄ bÀttre resultat och mÄ bÀttre.

Syftet med vÄr studie var att beskriva och fÄ en förstÄelse för hur elever i grundskolan upplever sin chans till inflytande i skolidrotten ur ett genusperspektiv. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vi intervjuat elva elever frÄn grundskolan (Äk 2, Äk 4 & Äk 9) för att fÄ en inblick i elevernas syn pÄ inflytande. VÄra frÄgestÀllningar fokuserade pÄ hur eleverna sjÀlva upplever sitt och andras inflytande och delaktighet i undervisningen. FrÄgorna berörde ocksÄ elevernas syn pÄ genus och om det har nÄgon koppling till inflytande. I resultatet av vÄr undersökning ser vi att det Àr lÀraren som bestÀmmer innehÄllet i undervisningen och eleverna fÄr till viss del pÄverka genom att komma med förslag pÄ aktiviteter.

Titel: Brödrafolkens bro. Ett byggprojekt i tre norska och tre svenska tidningarFörfattare: Anders JalakasAntal sidor: 72 inklusive bilagor, innehÄllsförteckningar mmInstitution ochuniversitet:Institutionen för Journalistik och masskommunikation (JMG)vid Göteborgs UniversitetSyfte: Syftet med undersökningen Àr att undersöka innehÄllet i nyhetsrapporteringenom Svinesundsbroprojektet i norsk och svensk press samt att undersökaom det finns skillnader mellan svensk och norsk press i rapporteringenom broprojektet.FrÄgestÀllningar:FrÄgestÀllning A. Vilka delar av Svinesundsbroprojektet beskrivs mestfrekvent i norsk respektive svensk press? Hur ser frekvensrangordningenut i norsk jÀmfört med svensk press.FrÄgestÀllning B. Vilka tema Àr mest frekventa i nyhetsrapporteringen omSvinesundsbroprojektet i norsk respektive svensk press? Hur ser frekvensrangordningenut i norsk jÀmfört med svensk press?FrÄgestÀllning C.

MÄlet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka attityder elever i grundskolan har till matematik och hur dessa eventuellt förÀndras genom skolÄren. Vidare Àr syftet att utreda om flickor och pojkar har samma attityder eller om deras Äsikter skiljer sig Ät. För att undersöka detta utformade vi en enkÀt vilken samtliga elever pÄ en skola (Är 1-9) i södra Sverige fick besvara. Sammanlagt besvarade 512 elever enkÀten. Resultatet visade att attityderna eleverna har till matematik var övervÀgande positiva men att intresset för matematik avtar nÄgot med stigande Älder.

ABSTRACT Burman, Ulrika. (2008) LÀrares uppfattningar om handledning i grundskolan. (Teachers? view of tutoring in public school.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Specialpedagogens förÀndrade yrkesroll har av mÄnga utbildningsanordnare tolkats innebÀra en förskjutning mot en rÄdgivande, handledande och konsultativ funktion i syfte att underlÀtta för elever i svÄrigheter. Denna undersöknings syfte har varit att kartlÀgga nÄgra lÀrares uppfattningar om denna (specialpedagogiska) handledning i grundskolan. Metoden som anvÀnts har varit att genom 8 halvstrukturerade intervjuer och en kvalitativ forskningsansats analysera resultatet mot en systemteoretisk bakgrund dÀr Àven begreppet praktisk teori spelar roll.

I samband med lÀroplanens tydliga fokus pÄ LÀra elever att LÀra har portfoliometodiken under 90-talet vuxit sig stark som pedagogisk metod i Sverige. Syftet med denna studie var att teoretiskt undersöka om portfoliometodiken kan anvÀndas inom NO-Àmnena pÄ gymnasienivÄ. Metoden har hittills frÀmst har anvÀnts inom skolans lÀgre stadier men i princip inte alls i skolans NO-undervisning pÄ gymnasiet. MÄl för övergÄng till denna metodik Àr att skapa bÀttre inlÀrningsmöjligheter för eleverna samt att stimulera dem till att reflektera över sitt eget lÀrande. Studien Àr uppbyggd av tre olika faser: a) inhÀmtande av bakgrundsinformation genom intervjuer, b) utformande av en konkret elevportfolio baserat pÄ utfallet i intervjuerna samt c) teoretisk utvÀrdering av elevportfolion och portfoliometodiken i NO ?undervisningen.

Denna uppsats behandlar lÀrarens arbete kring bedömning i allmÀnhet och formativ bedömning i synnerhet. Syftet Àr att undersöka hur samhÀllskunskapslÀrare pÄ gymnasiet arbetar kring bedömning i den dagliga undervisningen. Att undersöka deras uppfattning om bedömning, om, och sÄ fall hur, de anvÀnder sig av formativ bedömning och Äterkoppling i deras arbete nÀr de ska bedöma elevernas prestationer. Genom kvalitativa intervjuer har jag undersökt hur lÀrare i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet arbetar med bedömning i sin dagliga undervisning, vad de anser om bedömning och vad de upplever fungera vÀl i arbetet kring bedömning. Studien visar att de olika lÀrarnas arbetssÀtt kring bedömning skiljer sig en del Ät men att det finns en tydlig koppling till betygssÀttning som Àr mÄlet för samtliga lÀrare.