Syftet med den hÀr studien var att genom en kvantitativ enkÀtstudie och kvalitativa intervjuer undersöka hur det gÄr för nÄgra elever pÄ nationella program pÄ gymnasiet, efter att de ha haft sÀrskilt stöd i kÀrnÀmnena matematik, svenska och engelska under grundskolans senare Är. Hur ser de sjÀlva pÄ sina stödbehov? Hur har de upplevt studierna i grundskolan och hur gÄr det för dem nu? RÀckte det att fÄ detta extra stöd i kÀrnÀmnena för att sedan klara av studierna pÄ egen hand pÄ gymnasiet? Om man jÀmför elever som studerar pÄ ett yrkesförberedande program med elever pÄ ett studieförberedande program pÄ tvÄ gymnasier, kan man se nÄgra samband nÀr det gÀller hur eleverna beskriver sina behov av extra stöd?EnkÀtstudien genomfördes i sammanlagt fem klasser pÄ ett studieförberedande program (SP) och i fem klasser pÄ ett yrkesförberedande program (HR) i tvÄ stÀder. UtifrÄn enkÀterna genomfördes sedan fyra intervjuer, tvÄ pojkar och tvÄ flickor.Resultatet av intervjuerna visar att alla informanter Àr överens om att de nÄtt mÄlen i kÀrnÀmnena, dels tack vare det extra stöd de fick under den sista tiden i grundskolan, och dels för att de var motiverade att komma in pÄ gymnasiet. Studierna fungerar nu för tvÄ av eleverna och tvÄ av eleverna har fÄtt "IG-varningar" i ett eller flera Àmnen.

Det Àr en stor förÀndring för varje elev att lÀmna grundskolan och gÄvidare till gymnasieskolan. Det stÀlls stora krav pÄ att eleverna mÄstevÀlja rÀtt redan frÄn början. Detta innebÀr att elevernas förkunskaper Àrmycket viktiga dels för att fÄ en bra start i utbildningen dels för attgenomföra sin gymnasieutbildning med en god mÄluppfyllelse.I denna undersökning kommer elever som gÄr sitt första Är pÄ detnaturvetenskapliga programmet att fÄ svara pÄ frÄgor om förkunskapernai kemi var tillrÀckliga frÄn grundskolan och hur starten pÄ gymnasieutbildningenupplevdes.Kursplanen i kemi för grundskolans Är 7-9 samt kursplanen för kemi A pÄgymnasieskolan ska analyseras utifrÄn hur kunskapsmÄlen i de olikaskolformerna möts nÀr eleverna byter skolform.Respondenterna i denna undersökning fick svara pÄ andelen lÀrarleddundervisning, svÄrighetsgraden i kemi pÄ gymnasiet samt om derasslutbetyg frÄn grundskolan mötte gymnasieskolans krav pÄ kunskap..

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.

I den hÀr undersökningen kartlÀggs och analyseras sambandet mellan olika lektioners struktur och uppbyggnad samt talartidsfördelningen i klassrummet. Jag har valt att undersöka elever och lÀrare mellan Ärskurs 3 upp till andra Äret pÄ gymnasiet för att kunna jÀmföra talartidsfördelningen vid olika tillfÀllen. Mina resultat stÀlls ocksÄ mot tidigare forskning för att se om det skett nÄgon förÀndring i talartidsfördelningen i klassrummet under det senaste decenniet. För att kunna undersöka talartidsfördelningen har jag spelat in 7 klassers samtal. För att studera orsakerna till talartidsfördelningen har jag valt att anvÀnda mig av Conversation Analysis (CA).

Öhberg, Carina (2009). Dyslexidiagnos pĂ„ gymnasiet (Dyslexia diagnosis at upper secondary school). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola. Att fĂ„ diagnos dyslexi nĂ€r man gĂ„r pĂ„ gymnasiet pĂ„verkar bĂ„de elevens studiesituation och den bild eleven har av sig sjĂ€lv. Den hĂ€r undersökningen baseras pĂ„ halvtstrukturerade intervjuer med sju elever som alla fĂ„tt diagnos dyslexi sedan de börjat pĂ„ gymnasiet.

Syftet med vĂ„rat examensarbete har varit att göra en lĂ€romedelsanalys ur ett genusperspektiv i Ă€mnet religion. Vi har studerat tvĂ„ lĂ€romedel som riktar sig till grundskolans senare Ă„r och tvĂ„ lĂ€romedel som riktar sig till gymnasiet. I analyserna har vi kommit fram till att det i lĂ€romedlen för grundskolan finns en stor avsaknad av genusmedvetenhet. Även om genusmedvetenheten Ă€r större i lĂ€romedlen för gymnasiet uppnĂ„r det inte den genusmedvetenhet som vore önskvĂ€rt..

Simkunnighet Àr ett kursmÄl i Àmnet Idrott och hÀlsa som alla elever förvÀntas uppnÄ i grundskolan. I gymnasieskolans kursplaner för idrottsÀmnet har kravet om simkunnighet dock plockats bort. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning idrottslÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder sig av simundervisning, Àven om simkunnighet inte Àr ett kursmÄl. Studien innefattar en undersökning av de icke simkunniga elevernas möjligheter att lÀra sig simma pÄ gymnasiet samt en undersökning om lÀrare anser att simkunnighet bör vara ett kursmÄl Àven pÄ gymnasienivÄ.Metoden som anvÀndes för att besvara undersökningens syfte var kvalitativa intervjuer. VÄr undersökningsgrupp bestod av fem aktiva gymnasielÀrare i Idrott och hÀlsa i en kommun i norra Sverige.Resultatet av undersökningen visar att idrottslÀrarna anvÀnder sig av simundervisning pÄ gymnasiet trots att det inte Àr ett explicit kursmÄl.

Syftet var att fördjupa mig i den pedagogiska filosofin som ligger bakom arbetssÀttet i Reggio Emilias förskoleverksamhet samt att försöka ta reda pÄ om man har lyckats att i den svenska grundskolan arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi och förhÄllningssÀtt. Reggio Emilia ser barnet som aktivt och kompetent. Jag gjorde en empirisk studie, med observation och intervjuer, pÄ en Reggio Emilia-inspirerad friskola. Genom arbetet kom jag fram till att det inte finns nÄgra direkta motsÀttningar att inom grundskolan försöka arbeta utifrÄn Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vid jÀmförelsen Àr det viktigt att ta hÀnsyn till Äldersskillnaden förskole- och grundskolebarnen.

I internationella kunskapsmÀtningar har det framkommit att kunskapsnivÄ i matematik successivt har sjunkit hos svenska elever i förhÄllande till andra lÀnder sedan mitten av 90-talet. LÀsÄret 2012/2013 var det drygt 92 procent av Sveriges elever i Ärskurs nio som fick ett godkÀnt betyg i matematik. NÀr dessa elever kom till gymnasiet sÄ var det endast nÄgot över 83 procent av eleverna som klarade ett godkÀnt resultat pÄ det nationella provet i kursen Matematik 1b. Elever som inte uppnÄr lÀroplanens utbildningsmÄl har SÀrskilt utbildningsbehov i matematik (SUM). Syftet med denna studie Àr att utifrÄn SUM-elevers upplevelser av grundskolans och gymnasiets matematikundervisning fÄ ökad kunskap om vad som pÄverkar elevernas möjligheter att klara matematiken pÄ gymnasiet.

Faktorer och egenskaper som begreppet svensk innefattar kan vara att vara fo?dd i Sverige, att vara svensk medborgare, att bo och arbeta i Sverige, att kunna tala, la?sa och skriva svenska, att vara kristen och att ta del av svenska den kulturen och av svenska traditioner samt att ha ett svenskt utseende. Syftet med studien a?r ta reda pa? vilka faktorer och egenskaper som anses viktiga fo?r att begreppet svensk ska kunna bli en del av identiteten hos den underso?kta gruppen och om den underso?kta gruppen anser att det a?r viktigt att ka?nna sig svensk. Studien a?r genomfo?rd vid en kommunal vuxenutbildning (Komvux) da?r en enka?tunderso?kning utfo?rdes bland elever i a?mnet svenska som andraspra?k.

Syftet med denna studie Àr att undersöka de Äsikter som finns hos dagens lÀrare vad gÀller grammatik och sprÄkriktighet inom svensk-Àmnet pÄ de svenska gymnasieskolorna. Inför detta kvalitativa arbete intervjuades fyra gymnasielÀrare frÄn tvÄ olika skolor, dÀr de fick svara fritt pÄ ett antal frÄgor. Det resultat som framkom frÄn denna undersökning Àr att det pÄ dessa skolor inte lÀggs mycket vikt pÄ grammatik i undervisningen och att man inte har regelrÀtta grammatiklektioner lÀngre. Informanterna uttrycker en medvetenhet om att ungdomarnas förkunskaper frÄn grundskolan har försvagats. Alla Àr de överens om att elevernas anvÀndning av sprÄket Àr det som mest hjÀlper dem att utvecklas och det Àr detta som fokuseras i deras undervisning. .

Detta examensarbete som du hÄller i handen berör övergÄngen frÄn grundskolan till gymnasiet. Syftet med detta arbete Àr att se hur en grupp lÀrare och elever uppfattar betyget G. Jag har valt att anvÀnda mig av kvalitativ metod i detta arbete för att jag vill förstÄ hur mÀnniskor kan uppfatta ett fenomen. Denna metod undersöker förstÄelse och livsvÀrden hos en grupp individer. Jag har genomfört en fokusgrupp med lÀrare frÄn gymnasiet och fyra djupintervjuer med nyblivna gymnasieelever. I och med denna studie har jag kommit fram till att det Àr svÄrt för elever att fÄ extra stöd. Det Àr inte sjÀlvklart att de fÄr det Àven om lagen sÀger att det Àr ett mÄste.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka svensklÀrares förestÀllningar om utbildningens roll för elevers kritiska tÀnkande och dess utvecklande. VÄrt empiriska material har vi samlat in genom att intervjua tre lÀrare verksamma inom grundskolans tidigare Är och tre lÀrare verksamma inom gymnasiet. I resultatet menar lÀrarna att det kritiska tÀnkandet Àr ett ifrÄgasÀttande och en reflektion som fungerar sÄvÀl inom skolan och svenskÀmnet som utanför. Det utvecklas enligt lÀrarna genom litteratur, nyhetsbearbetning och diskussioner. Nyttan med det kritiska tÀnkandet Àr enligt lÀrarna att vÄga ifrÄgasÀtta den information som man stÀlls inför. Det kritiska tÀnkandet fungerar Àven som ett verktyg för att tolka de budskap som andra mÀnniskor sÀnder ut. Slutsatsen Àr att utvecklandet av kritiskt tÀnkande Àr svÄrt att ge enkla svar kring.