Baselregelverket Àr en samling rekommendationer och riktlinjer som syftar till att skapa global finansiell stabilitet. Det gÀllande regelverket, Basel II, riktar sig till kreditinstitut och andra vÀrdepappersbolag i de lÀnder som har valt att införliva regelverket i nationell lag. Basel II införlivades i svensk rÀtt i början av 2007 och dÀrmed har regelverket blivit bindande för svenska banker. Basel II stipulerar att banker ska anvÀnda internt utvecklade modeller för att utvÀrdera risk och kapitaltÀckning samt faststÀller att denna utvÀrdering ska anvÀndas för beslutsfattande i den dagliga verksamheten. Regelverkets krav har bland annat resulterat i ökad bolagsstyrning dÄ utvecklandet av strategier och kontrollsystem för sÄdana typer av riskmodeller Àr nÄgot som sker pÄ hög organisatorisk nivÄ, vid bankens huvudkontor. Problematiken i detta Àr att implementeringen av ett regelverk som influerar bankens organisationsstruktur blir en svÄrhanterlig frÄga och fÄr stor inverkan pÄ arbetet för anstÀllda med operativa befattningar.

Bakgrund: Sedan Sverige gick med i den Europeiska Unionen har det skett en anpassning i den svenska lagstiftningen. EU har sedan tidigare haft en annorlunda syn pÄ revisionsplikten och enligt EG:s fjÀrde bolagsdirektiv behöver mindre aktiebolag inte ha revisor. Den svenska regeringen anpassade sig till detta Är 2010 och som följd behövde smÄ aktiebolag som minst uppfyller tvÄ av kriterierna pÄ högst 3 000 000 kr i omsÀttning, högst en balansomslutning pÄ 1 500 000 kr och högst tre anstÀllda inte lÀngre ha kvar revisorn. Vi anser det intressant att studera vilka faktorer som ligger till grund för om smÄ aktiebolag vÀljer att behÄlla revisorn eller inte. Det har gjorts ett antal studier kring detta omrÄde och vi ser en möjlighet till att bidra med en fördjupad förstÄelse kring varför företag vÀljer att behÄlla revisorn trots att revisionsplikten avskaffats för smÄ aktiebolag.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att förklara varför smÄ aktiebolag behÄller revisorn trots att revisionsplikten för dessa avskaffats.Metod: Vi har i vÄr studie valt en deduktiv forskningsansats vilket innebÀr att vi har utgÄtt frÄn befintliga teorier inom bolagsstyrning och tidigare forskning inom Àmnet.

Offentlig upphandling Àr ett omrÄde som varje Är omsÀtter stora belopp i Sveriges ekonomi. NÀr en upphandlande enhet skall göra inköp av varor eller tjÀnster som inte Àr av obetydligt belopp skall enheten tillÀmpa reglerna om offentlig upphandling. I lagen om offentlig upphandling (LOU) finns det en lagstadgad möjlighet för anbudsgivare att komplettera sitt anbud, 1 kap. 21 §. RÀttsregeln att komplettera sitt anbud skulle kunna tolkas som ett avsteg frÄn den för offentlig upphandling gÀllande likabehandlingsprincipen.

Inledning och problemdiskussion: Det stÀlls allt större krav pÄ intern kontroll idag till följd av flertalet företagsskandaler, dÀribland Enron som har uppmÀrksammats vÀrlden över. I Sverige var den senaste i raden HQ-bank, detta trots att tydligare regler för bolagsstyrning införts bÄde internationellt och nationellt de senaste Ären. Kraven pÄ banker ökar allt mer i samhÀllet dÄ de förvaltar privatpersoners och företags pengar. DÄ kunderna Àr i fokus Àr det viktigt att bankerna och deras personal Àr medvetna om vikten av att göra rÀtt. God intern kontroll Àr en förutsÀttning för en pÄlitlig bankverksamhet och det Àr styrelsen som ansvarar för att förmedla den interna kontrollen till övriga organisationen.

Inledning och problemdiskussion: Det stÀlls allt större krav pÄ intern kontroll idag till följd av flertalet företagsskandaler, dÀribland Enron som har uppmÀrksammats vÀrlden över. I Sverige var den senaste i raden HQ-bank, detta trots att tydligare regler för bolagsstyrning införts bÄde internationellt och nationellt de senaste Ären. Kraven pÄ banker ökar allt mer i samhÀllet dÄ de förvaltar privatpersoners och företags pengar. DÄ kunderna Àr i fokus Àr det viktigt att bankerna och deras personal Àr medvetna om vikten av att göra rÀtt. God intern kontroll Àr en förutsÀttning för en pÄlitlig bankverksamhet och det Àr styrelsen som ansvarar för att förmedla den interna kontrollen till övriga organisationen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka det subjektiva vÀlbefinnandet hos elittrÀnare i fotboll och deras strategier för att kÀnna subjektiva vÀlbefinnande samt om trÀnarnas upplevelse av att subjektivt vÀlbefinnande pÄverkar prestationen som trÀnare.FrÄgestÀllningarna Àr: - hur upplever elittrÀnarna sitt subjektiva vÀlbefinnande - har elittrÀnarna nÄgon strategi för att kÀnna ett subjektivt vÀlbefinnande och hur Àr denna strategi i sÄ fall Àr utformad - upplever elittrÀnarna att det subjektiva vÀlbefinnandet pÄverkar deras prestation som trÀnareMetodStudien Àr en tvÀrsnittsstudie dÀr bÄde kvantitativ metod och kvalitativ metod har anvÀnts som datainsamlingsmetod vid ett enskilt tillfÀlle. Den kvantitativa metoden bestod av en enkÀt med fyra frÄgeformulÀr (tvÄ om subjektivt vÀlbefinnande, ett om psykologiska behov och ett om ÄterhÀmtning) samt en frÄga om de har en strategi för vÀlbefinnande och hur ofta de i sÄ fall anvÀnder sin strategi. Den kvalitativa metoden bestod av semistrukturerade intervjuer med fem fotbollstrÀnare och tvÄ öppna frÄgor i enkÀten. Intervjuerna innebar en fördjupning av trÀnarens uppfattning om subjektivt vÀlbefinnande och prestation samt trÀnarens strategi för att kÀnna vÀlbefinnande. De tvÄ öppna frÄgorna var hur trÀnarens prestation pÄverkas av hur han mÄr och att de trÀnare som hade strategi för sitt vÀlbefinnande beskrev sin strategi.ResultatVid tidpunkten för denna studie uppvisar nÀstan hÀlften av trÀnarna ett lÄgt resultat i antingen nÄgot av de tvÄ frÄgeformulÀr som rör subjektivt vÀlbefinnande eller i bÄda frÄgeformulÀren.

Forskning hÀvdar att endast ett fÄtal av styrelseledamöterna förstÄr vilka beslut som Àr vÀrdeskapande för företaget. En av orsakerna Àr oförmÄgan att rekrytera rÀtt personer och flera röster har höjts för att en diversifierad rekrytering till bolagsstyrelser Àr en möjlig lösning pÄ problemet. Diversifieringen kan ske utifrÄn olika demografiska faktorer som pÄ en aggregerad nivÄ ska medföra att processen frÄn beslut till genomförande blir effektiv. Vi finner stöd för en ökad diversifiering hos styrelsen i en rad teorier som alla Àr en del av tankegodset inom bolagsstyrning.Syftet Àr att konstruera och applicera en teoretisk modell för en lönsam styrelsesammansÀttning utifrÄn existerande forskning. Studien begrÀnsar sig till svenska bolag pÄ OMXS30 under tidsperioden 2003 -- 2014.Med stöd av vÄr modell visar vÄr analys att styrelsens storlek uppvisar en positiv korrelation med företagets förmÄga att generera avkastning pÄ eget kapital.

The Swedish Code for Corporate Governance was introduced on July 1, 2005. All companies then listed at OM Stockholmsbörsen A-list and those on the O-list with a market value of more than three billion SKr must implement the rules in the Code. The Code includes rules for corporate governance as a complement to the legislation. The Code is based on the principle comply or explain. This means that the companies are aloud to diverge from the rules if they explain why.

Bakgrund: Det debatteras i media kring styrelsernas ersÀttningsnivÄer och varför det finns skillnader pÄ dem. Det Àr intressant att studera vilka bakomliggande faktorer som finns till ersÀttningsnivÄerna för att fÄ en förstÄelse kring varför nivÄerna skiljer sig Ät mellan bolagen. Det har gjorts mÄnga studier kring ersÀttning till ledande befattningshavare, men fÄ nÀr det gÀller ersÀttning till styrelser, vilket ger oss ett motiv att komma med ett bidrag till forskningen kring ersÀttningsnivÄerna till styrelsen. Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga vilka faktorer som pÄverkar styrelsens ersÀttning i sin helhet vad gÀller storlek och form bland bolagen pÄ Stockholmsbörsen. Metod: Vi har haft en deduktiv ansats i vÄr studie dÀr vi har lyft fram teorier kring styrelsens ersÀttning i den mÄn de finns och anvÀnt oss av teorier kring ersÀttning till ledande befattningshavare och applicerat dem pÄ styrelsen. UtifrÄn teorierna lyfte vi fram faktorer som kan tÀnkas pÄverka ersÀttningen, vilka sedan grupperades in efter de olika organen i den svenska bolagsstyrningsmodellen. En kvantitativ studie genomfördes dÀr data hÀmtades frÄn bolagen pÄ Stockholmsbörsens Ärsredovisningar, vilken har legat till grund för analyser och resultat. Resultat: Av faktorerna var det bolagets storlek och andel internationella ledamöter som utmÀrkte sig dÄ de var signifikanta i alla vÄra modeller.

Bakgrund och Problem: Det har visat sig att en gemensam nÀmnare bland de bakomliggande orsakerna till den senaste finanskrisen var bristande intern kontroll. Det var Àven en av orsakerna till att en svensk bank i augusti Är 2010 gick i konkurs och det kan ses som högst ovÀntat med tanke pÄ de utvecklade regler, ramverk och granskningar som finns för de svenska bankerna idag. För att den interna kontrollen i ett företag ska fungera vÀl mÄste den integreras i hela verksamheten. I dagslÀget finns det tecken pÄ att det rÄder en lucka mellan den interna kontroll som styrelse vill uppnÄ och den som nÄr fram till medarbetarna i banken.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att studera hur de fyra svenska storbankerna arbetar med intern kontroll idag samt analysera kommunikationen och integrationen av den interna kontrollen i verksamheten. Vidare vill vi bidra till en insikt om hur intern kontroll integreras och blir en del av det dagliga arbetet i banken.Metod/Empiri: DÄ studien undersöker hur kommunikationen och integrationen av intern kontroll ser ut i de svenska storbankerna, ansÄgs en enbart kvalitativ metod med intervjuer av personer som aktivt arbetar med intern kontroll inte vara tillrÀckligt.

Svensk kod för bolagsstyrning (koden) togs i bruk den första juli Är 2005. Kodens syfte Àr att stÀrka tillförlitligheten i företagens finansiella rapportering genom att stÀlla krav pÄ företagens interna kontroll. PÄ lÄng sikt skall koden Àven bidra till ett ökat förtroende för det svenska nÀringslivet och attrahera utlÀndskt riskkapital. Koden riktar sig i ett inledande skede till bolag noterade pÄ Stockholmsbörsens A-lista samt de största bolagen pÄ O-listan och betonar att det Àr styrelsen som ansvarar för bolagets interna kontroll. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur koden kan förvÀntas förÀndra och förbÀttra företagens interna kontroll.

Background: The board of directors is a key player in corporate governance. Their role is to ensure that the corporations are run with the interest of the shareholders as the main focus. In the beginning of the 21st century, a survey was made about the confidence of the Swedish business community and in which criticism was directed to the board of directors. The boards were deemed inadequate in their function and were often solely composed by members with similar experiences and competence, therefore lacking in diversity. In order to improve the competence and work of the board of directors, the Swedish code of corporate governance was introduced and its recommendations comprehend the boards? size and composition.

Gunilla Thorgren beskriver i sin bok Grupp 8 & jag hur det var att komma in i Grupp 8, en akademiskt prÀglad miljö, som för henne framstod som en frÀmmande vÀrld till att börja med.1 Jag lÀste boken och började fundera över det faktum att det var akademiker som arbetade för en förbÀttring av arbetarklasskvinnornas tillvaro. Jag ville veta hur det kom sig att det var pÄ det sÀttet. Vilken instÀllning hade 70-talets kvinnorörelse till arbetarklassens kvinnor och var arbetarkvinnorna sjÀlva överhuvudtaget aktiva i sammanhanget? Det kan ocksÄ vara intressant att undersöka hur klassperspektivet ser ut i dagens kvinnorörelse med Feministiskt initiativ som en relativt ny organisation i det svenska samhÀllet. Jag bestÀmde mig för att söka svaren hos medlemmarna sjÀlva för att fÄ veta vilka likheterna och skillnaderna Àr i frÄga om klass hos 70-talets kvinnorörelse och Feministiskt initiativ.Jag tror att en viktig anledning till att jag blev nyfiken pÄ detta Àr min egen klasstillhörighet.

Det hÀr Àr en C-uppsats i ekonomisk historia dÀr förÀndringen av andelen kvinnor i svenska bolagsstyrelser de senaste 30 Ären undersöks. Debatten om införandet av en kvoteringslag Àr stÀndigt aktuell, sÀrskilt i Är, med anledning av det stundande riksdagsvalet. DÀrför det Àr relevant att studera hur förÀndringen av andelen kvinnor i bolagsstyrelser har sett ut över tid, och hur svenska bolag arbetar med jÀmstÀlldhetsfrÄgan. Undersökningen Àr utformad som en kvalitativ studie av Ärsredovisningar, dÀr jÀmstÀlldhetsarbetet inom KappAhl och Sandvik undersöks, jÀmförs och relateras till andelen kvinnor i respektive bolags styrelse.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och jÀmföra eventuella samband mellan andelen kvinnor i styrelserna och det kvalitativa interna jÀmstÀlldhetsarbetet inom KappAhl och Sandvik över tid.Med forskning kring betydelsen av kön i organisationer av Wahl m fl (2011) som teoretisk utgÄngspunkt analyseras det kvalitativa interna jÀmstÀlldhetsarbetet i respektive bolag och relateras till andelen kvinnor i deras styrelser. JÀmstÀlldhetsarbete inom organisationerna som helhet Àr alltsÄ av intresse, inte bara det jÀmstÀlldhetsarbete som specifikt rör styrelserna.

Bakgrund och problem: För Sveriges noterade bolag rĂ„der en helt annansituation idag Ă€n för bara nĂ„gra Ă„r sedan. Ökad internationalisering och en deluppmĂ€rksammade bolagsskandaler har medfört att bolagen nu har sĂ„vĂ€l nyaredovisningsstandarder (IFRS och US GAAP) som nya bolagsstyrningsregler(Koden och SOX) att följa. Vilka regler som bolagen tvingas följa beror pĂ„ var deĂ€r noterade. Dessa nya regler berör direkt de olika bolagen men Ă€ven derasrevisorer indirekt. För denna uppsats har de fyra största revisionsbyrĂ„erna ochderas rekrytering och kompetensutveckling undersökts för att se hur dessapĂ„verkats av den nya situationen.Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att med hjĂ€lp av en kvalitativ undersökningkartlĂ€gga hur rekrytering och kompetensutveckling i revisionsbyrĂ„erna ser ut samtanalysera vilka effekter nya redovisningsstandarder och nya regler förbolagsstyrning har haft pĂ„ dessa.