För att undersöka potentiella könsskillnader mellan studenters skattade arbetsvärden och om dessa samverkar med grad av self-efficacy, utfördes en explorativ studie med hjälp av en enkät. Vid ett universitet i Sverige deltog 109 st ekonomistudenter, med en Svarsfrekvens på 98 % och jämn könsfördelning. I formuläret fick deltagarna fylla i demografiska data, sin individuella self-efficacy kopplat till sin förmåga i skolan, samt hur de värderade olika preferenser inför framtida karriärplan ur en lista med olika arbetsvärden. Resultaten visade att kvinnor (framför män) föredrog inre arbetsvärden, män (framför kvinnor) föredrog fritid. Det fanns även signifikanta positiva samband mellan self-efficacy och inflytande och mellan ska studera och yttre.

Syftet med denna studie var att med en enkät undersöka belåtenhet med chefen ocharbetsrelaterad tillfredsställelse i förhållande till kvinnlig/manlig chef samt medarbetarnas könoch verksamhetstyp. Totalt deltog 147 respondenter vilket gav en Svarsfrekvens på 74 %.Resultaten visade signifikanta skillnader i hur manligt och kvinnligt ledarskap uppfattades, imeningen att de kvinnliga cheferna hade genomgående mer nöjda medarbetare. Resultatet visadeäven att av de tre verksamhetstyperna (förskola, grundskola och gymnasium) som ingick istudien var förskolan den verksamhet som var mest belåten med chefen, oberoende av kön. Denverksamhet som hade lägst arbetstillfredsställelse i alla kategorier var grundskolan. Den endasignifikanta skillnaden som visades när det gäller kvinnliga och manliga medarbetare, var idelmåttet förmåner.

Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera erfarna revisorers uppfattning om ettstrukturellt arbetssätt i form av checklistor för både erfarna och mindre erfarna revisorer.Empirisk metod: Studien bygger på en kvantitativ metod i form av en enkätstudie utskickadtill alla Sveriges auktoriserade revisorer. Svarsfrekvens var 4,8 procent. Svaren analyseradesgenom Pearson korrelationsmatris, multipel linjär regression och t-test.Resultat: Resultatet visar en generell positivitet till checklistanvändande, dock är revisorersuppfattning att de är mer positiva till att de mindre erfarna revisorerna använder sig avchecklistor.Teoretiskt perspektiv: Applicerar teori om professioner, struktur och omdöme på revisorermed olika erfarenhet..

Upplevelser av orättvisor på arbetsplatser har under de senare åren kopplats till olika typer av psykologisk- och fysiologisk ohälsa. Även personlighetsdraget negativ affektivitet (NA) har inom tidigare forskning visats ha en viktig roll i stressprocessen. Denna studie undersöker huruvida IT-anställdas upplevelser av orättvisa löner/löneförhandlingar och nivå av NA predicerar psykologisk ohälsa samt i vilken utsträckning sambanden mellan upplevda orättvisor och psykologisk ohälsa kan förklaras med NA. Resultatet visar att samtliga undersökta rättvisefaktorer var starkt korrelerade sinsemellan men att de inte predicerar psykologisk ohälsa. NA visades dock vara en stark prediktor av psykologisk ohälsa och inverkade i modellen genom att dämpa sambanden mellan distributiv-, informativ- och interpersonell rättvisa och psykologisk ohälsa.

Den här uppsatsen ämnar analysera hur absorptionskapacitet och graden av kommunikation påverkar kunskapsöverföringen i ett svenskt multinationellt företag. Genom webbenkäter till företagets totalpopulation (N=540) har data samlats in på individnivå med en Svarsfrekvens på 36 procent. Uppsatsen bygger på teorierna att prestationsbaserad kompensation och intern kommunikation är positivt relaterad till anställdas motivation samt att utbildning och prestationssystem är positivt relaterad till anställdas kompetens. Anställdas kompetens och motivation är i sin tur de variabler som vi använt oss av för att mäta absorptionskapacitet. Resultaten visade att absorptionskapacitet och graden av kommunikation hade en positiv signifikant påverkan på kunskapsöverföringen.

Titel: Kan etisk kultur och etisk medvetenhet förbättra revisorsobjektivitet?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Jonas Glad och Madalina ErssonHandledare: Jan SvanbergDatum: 2015 ? januariSyfte: Uppsatsen syftar till att klarlägga möjliga samband mellan etisk kultur, etisk medvetenhet samt objektivitet och har sin bakgrund i tidigare forskning inom respektive ämne. Vi undersöker om ´Etisk kultur´ påverkar ´Objektivitet´, om ´Etisk Kultur´ påverkar ´Etisk Medvetenhet´ samt om ´Etisk Medvetenhet´ påverkar ´Objektiviteten´.Metod: Arbetet bygger på en deduktiv kvantitativ metod där vi använt oss av en tvärsnittsdesign i form av en surveyundersökning med en onlineenkät som insamlingsmetod för primärdata i studien. Primärdata har analyserats med statistiska metoder i statistikprogrammet SPSS och resultatet redovisas i huvudsak i tabellform vilket sedan diskuteras mot tidigare forskning.Resultat och slutsats: Inget signifikant samband har erhållits för hypotesen att ´Objektivitet´ skulle bero på ´Etisk kultur´ eller ´Etisk medvetenhet´. Ett signifikant samband för hypotesen att ´Etisk medvetenhet´ påverkas av ´Etisk kultur´ visade sig i resultatet av vår studie.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur medarbetarna på det undersökta Företaget använder sig av samt värderar anställningsförmåner beroende av generationstillhörighet och könsskillnader. Vi har även undersökt hur medarbetarna upplever att erbjudandet av förmåner påverkar deras inställning till Företaget som attraktiv arbetsgivare. Värderandet av anställningsförmåner har i tidigare forskning undersökts i mycket liten omfattning. Studien har en kvantitativ ansats och vi har valt enkäter som datainsamlingsmetod. Enkäten distribuerades till 214 personer på Företaget, och gav en Svarsfrekvens på 71,5 %.

Strategiska samarbeten blir allt vanligare mellan företag. Dessvärre misslyckas många av dessa samarbeten av en eller annan orsak. För att företagen inte skall misslyckas med sina samarbeten är det viktigt att känna till karakteristika hos en samarbetspartner som kan påverka prestationen i företaget. Syftet med studien är att utveckla kunskap inom ämnesområdets strategiska samarbeten genom att skapa en modell för att visa samband mellan en samarbetspartners karakteristika och prestation i ett företag. Vi har för studien tillämpat ett deduktivt tillvägagångssätt för att utifrån teorier skapa en grund för modellen.

Strategiska samarbeten blir allt vanligare mellan företag. Dessvärre misslyckas många av dessa samarbeten av en eller annan orsak. För att företagen inte skall misslyckas med sina samarbeten är det viktigt att känna till karakteristika hos en samarbetspartner som kan påverka prestationen i företaget. Syftet med studien är att utveckla kunskap inom ämnesområdets strategiska samarbeten genom att skapa en modell för att visa samband mellan en samarbetspartners karakteristika och prestation i ett företag. Vi har för studien tillämpat ett deduktivt tillvägagångssätt för att utifrån teorier skapa en grund för modellen.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring hur medarbetarna på det undersökta Företaget använder sig av samt värderar anställningsförmåner beroende av generationstillhörighet och könsskillnader. Vi har även undersökt hur medarbetarna upplever att erbjudandet av förmåner påverkar deras inställning till Företaget som attraktiv arbetsgivare. Värderandet av anställningsförmåner har i tidigare forskning undersökts i mycket liten omfattning. Studien har en kvantitativ ansats och vi har valt enkäter som datainsamlingsmetod. Enkäten distribuerades till 214 personer på Företaget, och gav en Svarsfrekvens på 71,5 %.

Syftet med denna uppsats var att undersöka och analysera de redovisningsansvarigas åsikter angående fair-value redovisning av finansiella instrument och de principiella förändringar som detta innebär. Studien baseras på en teoretisk diskussion med hjälp av utvald litteratur och artiklar från olika tidskrifter. Vår analys baseras på en enkätundersökning. Genom att jämföra de diskussioner vi fört kring fair-value med resultatet från våra enkäter, har vi gjort en analys av de redovisningsansvarigas åsikter. P.g.a en låg Svarsfrekvens, ca 13 %, kunde vi inte uttala oss generellt.

Denna studie handlade om att undersöka vilka energireducerande metoder som åtta svenska rederier inom linjetrafiken har valt att tillämpa ombord på sina fartyg. Detta för att kunna ge en bild om vilka eventuellt nya system och metoder framtida sjömän står inför. Metoden som användes var genom ett utskickat frågeformulär där berörda rederier kunde svara på frågor angående deras energibesparingar. Även rederiernas hemsidor undersöktes för att kunna få en djupare insikt om vilka energibesparande metoder rederierna använde sig av. Sedan söktes vidare information om dessa energibesparande metoder för att kunna ge en beskriva dem.

Den här uppsatsen syftar till att redogöra för i vilken mån Sveriges storföretag prioriterar arbetet med att optimera sitt rörelsekapital. Studien var av en explorativ sort där målet var att identifiera och uppmärksamma tidigare okända mönster och samband angående hur kapitalrationaliseringsarbetet utförs utifrån perspektiven fokus, ansvar och mätningar.Informationen som studien bygger på inhämtades genom en enkätundersökning som skickades ut till CFO:n på de 200 största svenska företagen rankade efter omsättning, exkluderat finansiella företag. Svarsfrekvens bland respondenterna blev 25 % då exakt 50 företag valde att svara på enkätutskicket. Enkäten skickades elektroniskt och besvarades genom att svara på ett webbaserat program.Resultatet från studien visade att majoriteten av Sveriges största företag prioriterar Working Capital Management. Till vilken nivå de väljer att fokusera på Working Capital Management beror på det enskilda företagets förutsättningar som till exempel vilken bransch de opererar inom..

TitelGränslös kommunikation Kommunikationen i ett globalt företag under förändringFörfattareÅsa BorgKursExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap avancerad nivåHandledareAnnika BergströmTerminVT 2011SyfteAtt undersöka hur kommunikationen fungerat i ett globalt företag under förändring.Metod och materialKvantitativ enkätundersökning på ett totalurval av 138 mellanchefer på Volvo Business Services. 83 personer svarade vilket gav en Svarsfrekvens på 60 procentHuvudresultatMed hjälp av en webbenkät har jag undersökt hur kommunikationen fungerat i det globala företaget Volvo Business Services under en förändring. Resultaten visade att en stor del av mellancheferna i företaget ansåg att informationen varit tillräcklig men att en betydande del ändå inte var nöjd med kommunikationen som gått ut. De upplevde då svårigheter att svara på frågor från anställda. Det visade sig även att mellancheferna föredrog att få informationen genom andra kanaler än de kanaler de fick.

Alla människor står inför olika val i livet och besluten vi tar får olika konsekvenser. Liknande är det för företag som dagligen behöver fatta olika beslut. Klimatet företagen verkar i idag ställer stora krav på att de beslut som fattas är korrekta och grunden för ett rationellt beslut är att beslutsunderlaget är riktigt. Inom investeringsteorin återfinns några olika metoder för att bedöma och rangordna investeringar. I tidigare studier har det framkommit att företagen i stor utsträckning förlitar sig på enkla metoder vid investeringsbedömning.