Syftet med studien var att mäta elevernas kunskaper inom området evolution på yrkesförberedande program. En enkät delades ut till elever på en gymnasieskola med frågor som hade fasta och öppna Svarsalternativ. Ett statistiskt test (Kurskal-Wallis) användes när materialet tolkades. De alternativa evolutionsidéerna dominerade Svaren på flersarsfrågorna medan det hos de öppna frågorna var en dominans av vet ej/ingen aning Svar. Det fanns ingen skillnad på rangen hos enkätfrågorna med öppna Svar och intresset av att läsa naturkunskap b eller biologi.

Abstract Holmquist, N & Olsson, M (2009). Ska vi leka? Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Vi har utfört en studie där vi har granskat pedagogernas syn på lek i förskolan och hur de arbetar utifrån inkludering av alla barn i leken. För att få Svar på våra frågor har vi utgått från följande frågeställningar: Hur definierar du leken i förskolan och hur viktig anser du att den är? Hur pedagoger främjar inkludering i leken i förskolan. Vi kommer att inleda med att börja beskriva varför vi valde detta område där vi sedan förklarar och konkretiserar vad leken innebär och varför den är det grundläggande elementet i förskolan.

Examensarbetet handlar om rörelse i förskolan. I bakgrunden belyses rörelsens betydelse ur olika perspektiv, barns lek och pedagogernas skyldighet att främja rörelse. I undersökning, som är gjord på två förskolor, intervjuade vi 10 pedagoger om deras uppfattning och arbetssätt kring rörelse och 24 barn vad de tycker om att göra som knyter an till rörelse. Vi jämförde barnens Svar med pedagogernas. Pedagogerna arbetar med rörelse både inne och ute, fritt och planerat.

Syftet med vår undersökning har varit att undersöka hur högläsning kan användas i det pedagogiska arbetet i förskolan och hur förskollärare i den aktuella studien tänker om högläsningen som en språkstimulerande aktivitet. Vi har använt oss av följande frågeställningar: Hur kan högläsning användas i det pedagogiska arbetet i förskolan? Vilka föreställningar kan pedagoger i förskolan ha om högläsning som en språkstimulerande aktivitet? För att få Svar på dessa frågor har vi använt oss av en kvalitativ metod. Undersökningen bygger på Svar vi fått när vi intervjuat fyra förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna har en gemensam uppfattning om att högläsning är betydelsefull för bland annat barns språkutveckling men att tid och resurser gör att den inte prioriteras.  .

Syftet med rapporten var att undersöka hur barn i åldern fyra-fem år tänker om sin egen kropp, vilka uppfattningar om kroppen som finns. Sju barn har deltagit genom kvalitativa intervjuer och en uppföljning ca 18 månader senare visar hur uppfattningarna förändrats eller utvecklats. Barnen blev även erbjudna att måla en teckning som visade insidan på en människokropp.   Barnens Svar var bundna till situationer och uppfattningarna om kroppen hade utvecklats sedan de första intervjuerna, även om en del Svar var ganska lika. Barnens spontana Svar om den egna kroppen var många; det finns ett hjärta, hjärna, skelett, blod för att nämna några Svar. Några av barnen kände till hjärtat och hjärnans funktion.   Barnen fick också beSvara frågor om vad som händer med maten vi äter, vad som händer med människokroppen när man blir gammal och om sjukdom.

Syftet med detta examensarbete är att få en bredare och djupare kunskap om vilka möjligheter och hinder det kan finnas med att bedriva en läroboksobunden undervisning. Vi söker även Svar på hur lärarna använder sig av matematikboken och vilken hänsyn de tar till kursplanens innehåll i sin undervisning. För att få Svar på våra frågeställningar använder vi oss av en explorativ undersökning, där det används flera undersökningsmetoder. I vårt fall en postenkät och kvalitativa intervjuer. I resultatet fann vi att möjligheterna med en läroboksobunden undervisning var många.

Syftet med uppsatsen har varit att hitta förhållningssätt och arbetsmetoder för att skapa en god lärmiljö för barn som växer upp under sociala svårigheter. I litteraturdelen belyser vi olika faktorer som kan vara avgörande för barnets uppväxt. Vi vill i vår lärarroll tidigt kunna upptäcka signaler och symtom hos dessa barn. För att möta barnet på ett naturligt sätt har vi valt att redogöra för leken och kommunikationens betydelse som arbetsmetoder. Undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer där de intervjuade har bestått av sex kvinnliga lärare med lång erfarenhet inom förskola/skola.

Syftet med detta examensarbete är att närmare granska lärares uppfattning om begreppet god lärandemiljö samt hur de i sin yrkesroll kan bidra och gå tillväga för att skapa en sådan miljö i sitt klassrum. Detta examensarbete utgår ifrån tre frågeställningar: 1) Vad definierar en god lärandemiljö? 2) Hur kan lärare bidra till en god lärandemiljö? 3) Vilka likheter och skillnader finns i lärarnas tillvägagångssätt för att bidra till en god lärandemiljö? Detta examensarbete har ett fenomenografiskt perspektiv. Studien bygger på sex kvalitativa intervjuer med klasslärare i årskurs ett till fem som alla arbetar på samma skola. De intervjuade lärarna valdes ut genom strategiskt urval, där de styrande variablerna var årskurs, erfarenhet samt klasstorlek. De intervjuade lärarnas Svar avslöjar en mycket bred definition av en god lärandemiljö i jämförelse med studiens hypotes och relevant litteratur.

Syftet är att undersöka hur grundskollärare upplever elevens möjlighet till lärande. För att komma till en slutsats frågade vi grundskollärare om deras möjligheter att skapa lärtillfällen för sina elever. För att få Svar på frågan intervjuade vi några lärare. Studien har en hermeneutisk ansats som vi kompletterar med kvalitativa data. Vi valde en hermeneutisk ansats för att tolka de Svar vi fick från våra informanter.

Syftet med detta arbete är att studera hur elever på hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen på skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förväntningar som eleverna har på sina lärare. Min metodologiska utgångspunkt är en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjälp av enkät.Jag har valt att studera endast en skola och då en i en liten stad. Jag har själv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa på en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att låta elever och lärare Svara på enkätfrågor anonymt för att få så ärliga Svar som möjligt. Detta är min främsta metod för att nå fram till mina Svar.

Syftet med detta arbete är att studera hur elever på hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen på skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förväntningar som eleverna har på sina lärare. Min metodologiska utgångspunkt är en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjälp av enkät.Jag har valt att studera endast en skola och då en i en liten stad. Jag har själv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa på en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att låta elever och lärare Svara på enkätfrågor anonymt för att få så ärliga Svar som möjligt. Detta är min främsta metod för att nå fram till mina Svar.

Att bli kallad till en screening kan uppfattas som ett hot eller en trygghet för kvinnorna. Hur kvinnan uppfattar sin situation kan bero på den kunskap hon har angående screening. Syftet med studien var att beskriva kvinnors uppfattning av screening såsom gynekologisk hälsokontroll och mammografi. Studien har genomförts som en litteraturstudie med hjälp av Granheim och Lundmans metod för kvalitativ innehållsanalys. Det är inte alltid så att screeningen mynnar i ett entydigt negativt Svar eller ett Svar som tyder på cancer.

Syftet är att undersöka hur grundskollärare upplever elevens möjlighet till lärande. För att komma till en slutsats frågade vi grundskollärare om deras möjligheter att skapa lärtillfällen för sina elever. För att få Svar på frågan intervjuade vi några lärare. Studien har en hermeneutisk ansats som vi kompletterar med kvalitativa data. Vi valde en hermeneutisk ansats för att tolka de Svar vi fick från våra informanter.

Syftet med detta arbete är att studera hur elever på hotell- och restaurangprogrammet upplever kunskapsförmedlingen på skolan och om den kunskap som förmedlas lever upp till de förväntningar som eleverna har på sina lärare. Min metodologiska utgångspunkt är en kombination av kvalitativ observation och kvantitativ datainsamling med hjälp av enkät.Jag har valt att studera endast en skola och då en i en liten stad. Jag har själv för avsikt att, efter avslutad utbildning, undervisa på en mindre ort i Sverige. I uppsatsarbetet har jag valt att låta elever och lärare Svara på enkätfrågor anonymt för att få så ärliga Svar som möjligt. Detta är min främsta metod för att nå fram till mina Svar.

Ondskans problem är ett gammalt (religions)filosofiskt problem som, i grova drag, frågar om existensen av en allsmäktig, allvetande och allgod Gud är förenlig med ondskan i världen, samt varför en sådan Gud tillåter ondska. Filosofer (som Svarar jakande på frågan om) har utvecklat ett Svar på frågan varför Gud tillåter ondska. Syftet med denna uppsats är följaktligen att redogöra för Richard Swinburnes Svar på frågan varför Gud tillåter ondska, samt granska Svaret i ljuset av Eleonore Stumps tankegångar..