Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Detta examensarbetes syfte var att ta reda på ifall en skola i Skåne ger pojkar och flickor lika goda möjligheter och förutsättningar för lärande, genom att ur ett genusperspektiv undersöka tre pedagogers förhållningssätt vad det gäller talutrymmet och det språkliga samspelet med eleverna. För att uppnå mitt syfte har jag under sammanlagt nio lektioner observerat hur pedagogerna fördelat talutrymmet och hur många frågor samt följdfrågor de ställt till pojkar respektive flickor i klasserna. Jag har även tittat närmare på vilken sorts uppmärksamhet pedagogerna gett eleverna samt hur de valt att placera elevernas bänkar i klassrummet. Tidigare forskning från 90-talet visade att pojkar hade bäst möjligheter och förutsättningar för lärande bl.a. eftersom de fick större talutrymme än flickor. Pojkar fick även flest antal frågor av pedagogen och fick vidareutveckla sina Svar oftare än flickor.

Syftet med denna studie är att få kunskap och förståelse om småbarns sätt att samspela och kommunicera med varandra i den fria leken, både verbalt och icke verbalt. Efter att vi bearbetat tidigare forskning genom relevant litteratur till vårt syfte har vi diskuterat fram den metod som vi ansett kunna ge oss Svar på vårt avsedda undersökningsområde. Vi valde att observera småbarnen i deras fria lek som kända icke deltagande observatörer. Detta gjordes under två dagar på en förskoleavdelning. Vi befann oss båda två på samma avdelning, men vi försökte dela på oss och befinna oss på olika platser.

Nya begrepp sköljer ständigt över oss. Ett av de nyaste är Extranet. Ett Extranet är ett nätverk som består av ett företags interna nätverk där utvalda kunder och leverantörer har fått tillträde till viss information på nätverket. Extranet använder sig i regel av Internet-teknik. Jag har med det här arbetet försökt ta reda på vad som talar för respektive mot införandet av ett Extranet i ett företag eller en organisation.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Alltför många företag dras idag med gamla strukturer och förlegade hemsidor. Så lyder i alla fall fördomarna, att småföretag är synonymt med otillräckliga hemsidor som ofta är ?good enough?. Vi har i vår studie utifrån en specifik hemsida som exempel försökt ta fram riktlinjer och råd för hur man kan designa en ny hemsida. Vi har tittat närmare på hur man kan designa en hemsida för att adressera olika typer av användare genom en och samma sida samtidigt som man förmedlar den information man vill utan kompromisser.För att fastställa krav och mål att arbeta efter genomförde vi intervjuer med användare av hemsidan.

Denna uppsats handlar om kommunikation mellan föreläsare och studenter vid en lärarutbildningskurs i naturvetenskap som riktar sig mot yngre åldrar. I arbetet presenteras en studie av hur väl studenter kunde återge innehållet i tre föreläsningar, dels enskilt och dels efter gruppdiskussioner. Syftet med studien var att få större insikt i om det förekom ?förståelseklyftor? mellan lärarna och studenterna på inriktningen, och om dessa kunde överbryggas med hjälp av gruppdiskussioner. I studien fick studenterna efter varje föreläsningstillfälle till uppgift att individuellt göra en skriftlig sammanfattning (2-3 meningar) av vad föreläsningen handlat om, samt beskriva de tre viktigaste budskapen i varje föreläsning.

Denna studie syftar till att undersöka synen på arbete bland åttiotalister. Vår utgångspunkt har varit tidigare forskning och teorier som kommer att presenteras i uppsatsen samt den debatt som i korthet beskrivs i inledningen. Våra frågeställningar har varit:? Vad Svarar studenter födda på 1980-talet på frågor om arbete?? Skiljer sig Svaren åt beroende på kön, ålder och institutionstillhörighet?Vi har använt oss av kvantitativ metod i form av en enkätundersökning bland åttiotalister vid två olika institutioner vid Göteborgs universitet. Med hjälp av statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Scienses) har vi analyserat vår empiri och jämfört det med tidigare forskning och teori.Resultatet visar att de Svar som vårt urval av studenter lämnat, stämmer väl överens med vad tidigare forskning har visat.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur pedagoger arbetar och stödjer barn med synnedsättning på förskolan. Det handlar också om att se hur ett samspel kan se ut mellan ett barn med synnedsättning och pedagogerna. Som pedagog i förskolan bör man veta hur man kan arbeta med barn i behov av särskilt stöd som exempelvis barn med synnedsättning. Detta har tagits reda på med hjälp av frågeställningarna: Hur arbetar pedagoger på en förskola med ett barn som har synnedsättning och är i behov av resurs/extra stöd? Hur kan ett samspel se ut mellan barnet och pedagogerna samt de andra barnen? För att få Svar på dessa frågeställningar valdes att intervjua tre pedagoger på en förskola.

Bildtraditioner, ämnesintegrering och elevperspektiv är viktiga ingredienser i denna C-uppsats. Undersökningen tar sin plats på en gymnasieskola som arbetar ämnesintegrerat, KF Gymnasiet, där jag själv är bild- och medielärare. Jag har valt att följa eleverna i en projektgrupp genom deras arbetsprocesser i ett ämnesintegrerat filmprojekt. Genom intervjuer och enkäter har eleverna fått berätta om sina uppfattningar om bildämnet; ett material som sedan bearbetas genom diskursanalytisk metod. Jag har arbetat med eleverna med både teckning och måleri, för att sedan ämnesintegrera bild med svenska och engelska i ett filmprojekt.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och diskutera kring vad en lesson study erbjuder för möjligheter vad gäller lärares kunskapssyn och kompetensutveckling. Under min tid som student har jag vid flertalet tillfällen besökt olika skolor för att genomföra min praktik både inom idrott och geografi. Något som jag har märkt under praktikperioderna är att det förefaller finnas ett behov och en efterfrågan från lärare att utveckla sig själva och sitt sätt att genomföra sin undervisning. Mitt val av metod grundar sig på studiens frågeställningar. Genom att genomföra alla de åtta stegen som en lesson study innefattar enligt Martons mall (2003) gör att jag får Svar på det jag vill ha Svar på.

Abstract Titel: Barns inflytande i samlingen. Children`s influence on Circle Time. Författare: Danielsson, Christina och Nilsson, Jessica (2008). Barns inflytande i samlingen. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Samlingen är en del av den vardagliga verksamheten i förskolan. Detta examensarbete fokuserar på barnet i samlingen. Syftet med studien har varit att studera hur barnen ser på sitt inflytande och sin delaktighet i samlingen.

This two years master?s thesis in Library and Information Sciences aims to investigate and put the services of 118100 Svar På Allt (SPA, an SMS mobile question and answer service) and Fråga biblioteket (FB, a library operated e-mail reference service) into the context of the reference encounter. Questions sent to SPA and their subsequent answers are analysed, and part of these questions are forwarded to FB for comparative studies. Both of the formats are compared to the reference encounter as a whole. The framing of the question originates in the assumption that there may be a need for further negotiation of the questions submitted to the aforementioned formats.

Problem/ Bakgrund: Problemformuleringen grundar sig i en nyfikenhet över varför ungdomar inte sover på natten eftersom de sms:ar. Mitt intresse för Meads teori om jagets utveckling gör att undersökningens fokus ligger på hur självbild och identitet är kopplat till ungdomarnas sms:ande.Syfte: Att få större förståelse för hur ungdomars identitetsskapande kan ske genom sms.Kort beskrivning av uppsatsens utgångspunkter och undersökningens upplägg: Arbetet behandlar sms-kommunikation. Det empiriska materialet består av intervjuer med nio ungdomar i åldern 16-17 år. Teoriramen bygger på Goffmans analys om självpresentation, samt Meads syn på jaget och identitet.Slutsatser/ Resultat: Det gäller att vara käck och rolig i sina sms för att få ett snabbt Svar, och därmed få den bekräftelse som många känner sig beroende av. Ungdomarna kan vara djärvare i sina sms.

Enligt Skolverket ska studenter efter avslutad SFI-utbildning kunnaförstå och använda, vad Skolverket i kursplanen benämner ?enklatexter? (Skolverket, SKOLFS 2009:2). Vad enkla texter innebär är docken tolkningsfråga. Lärare runt om i Sverige måste tolka direktivet ochanvända denna tolkning som grund för sin undervisning.Regeringen (Bästa språket en samlad svensk språkpolitik 2005/06:2)skriver i en proposition att en demokrati förutsätter att medborgarna skakunna deltaga i samhällsdiskussioner och få tillgång till förståeligsamhällsinformation i form av olika typer av texter. OrganisationenCentrum för lättläst är en statlig verksamhet och de omvandlarautentiska texter till ?lättlästa texter? (Centrum för lättläst 2010),undersökningen baseras därför på dessa.Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida SFI-studenter som gårkurs D har fått tillräcklig utbildning i att kunna förstå och använda enklatexter inom olika textgenrer samt att undersöka om det går att urskiljabakomliggande faktorer till resultaten.