Med detta examensarbete vill vi undersöka hur pojkar i gymnasieåldern använder sociala medier. Syftet med vårt arbete är att bidra med kunskap om deras användning av sociala medier, särskilt utifrån skolan. För att få svar på våra frågor har vi genomfört tio kvalitativa intervjuer med elever vid Samhällsprogrammet/medieinriktning och Individuella programmet. Elevernas svar och relevant litteratur utgör grunden för vårt examensarbete. Vi har kommit fram till att elevernas användning av sociala medier under skoldagen ser mycket olika ut och att detta beror främst på pojkarnas tillgång till it-teknik. I undersökningen har den ena skolans elever tillgång till egen dator genom ett så kallat en-till-en koncept, vilket gör att de är mer aktiva på nätet.

I denna uppsats har vi gjort ett fo?rso?k att ta reda pa? hur det ga?r till i samband med vidareutbildning fo?r de som a?r ansta?llda i Socialtja?nsten. Vi har genom analys av enka?ter fo?rso?kt utskilja vad som varit sa?rskilt hja?lpsamt och vad som mo?jliggjort en god implementering av olika metoder. Vi har da?rfo?r ocksa? so?kt fo?rsta?else fo?r dess motsats, na?mligen de hinder som kan ha funnits.Vi hoppas att denna uppsats kan utgo?ra ett diskussionsunderlag fo?r sa?va?l studenter, socialarbetare och chefer, eftersom det kan vara bra att fo?rsta? processer av implementering och la?rande info?r att utbildningar ska planeras och genomfo?ras.Va?r avsikt med uppsatsen a?r inte att presentera nya teorier utan att fo?rso?ka presentera hur upplevelser av implementering kan se ut fo?r enskilda socialarbetare.

I denna studie har vi intervjuat tre förskollärare med hjälp av fokusgrupp som metod. I fokusgruppen får de frågor ställda där de tillsammans diskuterar fram olika svar. Frågorna som ställs är inriktade på pedagogisk dokumentation och genus, som är ofta förekommande i förskolan. Förskollärarna som deltog i fokusgruppen förklarar att de jobbar efter att försöka undvika begreppet genus i pedagogisk dokumentation. Syftet med studien är att bidra med om och hur genus konstrueras i förskollärarens tal om pojkar och flickor.

ProblemArena Personal har upplevt att deras rekryteringstjänst inte används isamma utsträckning som deras bemanningstjänst. Detta trots att deanser sig kunna erbjuda en bra tjänst inom detta område. ArenaPersonal vet inte säkert vad orsaken till detta är och vill därför ha svar på problemet. Orsaken till ovissheten grundar sig i att de inte har tillräckligt med kunskap om hur kunderna uppfattar dem.SyfteUppsatsen syfte är att utvärdera hur kunderna upplever ArenaPersonal. Utifrån undersökningens resultat ges Arena Personal enfördjupad inblick i de områden som upplevs som bra och i de områdensom upplevs som sämre samt svar på varför kunderna inte använderrekrytering i samma utsträckning som bemanning.TillvägagångssättIntervjuer med fyra av Arena Personals kunder genomfördes ochsammanställdes för att få en bild av hur de uppfattade Arena Personal.Resultatet av de viktigaste positiva och negativa aspekterna av ArenaPersonal presenterades utifrån de fyra områden som undersökningenutgick ifrån.

SammanfattningMitt syfte med detta arbete har varit att få svar på hur förskollärare och barn ser på musik och sin egen musikalitet och hur pedagogernas förhållningssätt till musik avspeglar sig i barngruppen. Jag vill även undersöka på vilket sätt arbetet med musik och känslor kan kombineras. För att få svar på detta genomförde jag intervjuer med sex barn och tre vuxna, alla på samma förskola och avdelning. Jag har även genomfört en textanalys av materialet Känsloresan, Haglund och Löfberg, (1996).Resultatet visade att många av barnen tyckte musik var väldigt roligt, de sjöng och lyssnade på musik ofta, dock inte på förskolan. En pedagog såg sig som musikalisk och två såg sig som mindre musikaliska.

Har kyrkan något att ge en människa som söker motvikter till den yttre pågående strävan? Ett svar på den frågan kanske en blick emot kyrkokörsången skulle kunna ge. Många människor går till sina respektive körrepetitioner varje vecka för att ge en del av sin tid åt sången, fortbildningen, förberedelserna inför framträdanden, gemenskapen och vilan från vardagen. Finns där också en upplevelse av en transcendent dimension som än mer motiverar sångaren att ge av sin tid till kyrkokören?Denna uppsats vill ge några aktiva kyrkokörsångares svar på denna fråga.

I många klasser finns det elever som av en eller annan anledning inte tar lika mycket utrymme i det offentliga rummet (klassrummet). Vi har valt att intervjua verksamma lärare och gjort litteraturstudier i ämnet. Enligt de elva lärare som ingår i denna studie är dessa elever ofta flickor. Syftet är därför att ta reda på hur några lärare resonerar och arbetar med dessa elever. Våra frågor är vad flickornas tystnad kan bero på enligt lärarna och litteraturen.

Under 2000-talets början kom en majoritet av de anmälningar som rör mobbning på arbetsplatsen från arbetstagare inom kvinnodominerade yrkesområden som exempelvis utbildningssektorn.Syftet med följande arbete är att undersöka hur några verksamma förskollärare upplever och uppfattar fenomenet vuxenmobbning inomförskolansarbetslagsamt vad detta kan få för följder på detpedagogiska arbetet med barnen. För att få svar på detta användes en kvalitativ metod där fem verksamma förskollärare intervjuades. Den semistrukturerade intervjun kompletterades medtvå vinjetter som tillät respondenterna att spekulera mer fritt. Detta för att få så djupa svar som möjligt. Dessa undersökningar låg senare till grund för att analysera lärarnas attityder till det valda problemområdet.

Barn i yngre skolåldern spenderar mycket tid på skolgården; därför är det viktigt att de trivs där. Flera studier har visat på just vikten av anknytning till plats för människors psykiska välmående och känsla av samhörighet. Genom förståelse för vad platsanknytning är och hur det uppstår ökar chansen för landskapsarkitekter att kunna skapa omtyckta platser. Syftet med kandidatarbetet är att undersöka hur kvaliteterna hos barns favoritplatser utomhus kan utgöra underlag för en skolgårdsutformning. Inom undersökningen representerade uttrycket ?favoritplats? en plats som barnet knutit an till.

Syftet med studien var att undersöka vilka arbetssätt som används i matematikundervisningen i några klasser i skolår 1 och 4. Vidare ville vi även få reda på vilken interaktion som förekommer mellan elever samt mellan pedagog och elev i några klasser i skolår 1 och 4. För att få svar på våra frågeställningar valde vi att använda två olika metoder i vår undersökning; klassrums¬observationer och ritmoment. Vårt resultat visade att de undersökta eleverna i skolår 1 verkade arbeta mer varierat med olika arbetsformer än eleverna i skolår 4. Pedagogerna i skolår 4 verkade utgå mycket från läroboken men undersökningen visade även att det fanns en viss variation i arbetssättet i form av stenciler och arbete på datorn.

Syfte: Vi vill med denna undersökning se hur cheferna leder sin inhyrda personal när arbetsgruppen består av både inhyrd och ordinarie personal.   För att få svar på detta har vi utgått från fyra frågeställningar Hur ser introduktions- och utbildningsinsatserna ut för de inhyrda?Anpassar ledarna sitt ledarskap gentemot de inhyrda?Hur motiveras de inhyrda?Hur gör ledarna för att få de inhyrda att känna sig delaktiga i organisationen?Metod: Vi har använt en kvalitativ metod. Våra primärdata är intervjuer av ledare. Sekundärdata är insamlade med hjälp av facklitteratur och vetenskapliga artiklar. Därefter har vi låtit den teori vi valt ut möta den empiri vi fått fram. Resultat & slutsats: Ledarna på de företag vi undersökte ansåg att de inte anpassar sitt ledarskap gentemot den inhyrda personalen.

Studiens syfte är att bidra till en större förståelse om hur barn tänker och handlar kring konceptet hållbar utveckling. Huvudfrågan lyder Vilka tankar har barn i skolår 2 om sin egen handlingskompetens när det gäller den ekologiska dimensionen inom hållbar utveckling? Mer specifikt undersöks i studien: - Vilka kunskaper i miljöfrågor beskriver barnen? - Vilka erfarenheter har barnen av arbete för en hållbar utveckling? - Vilka känslor av ansvar redogör barnen för? Studiens teoretiska utgångspunkter är begreppet handlingskompetens, där en handling sker med avsikt, och en modell för Environmentally Responsible Behavior (ERB) där faktorer som kan påverka miljövänliga handlingar tas upp. Dessa mycket individuella och sociala koncept kompletteras med de konsekventa och följdriktiga teorier om det kognitiva lärandet och barns utvecklingsstadier som Jean Piaget utformat. Nio barn i skolår 2 på en medelstor skola i Skåne blev intervjuade och deras svar visar på stor variation både i kunskaper, erfarenheter och känslor för miljöfrågor. Barnens svar är mycket individuella men har ändå gemensamma teman som omsorgen för djur och praktisk erfarenhet av sopor och skräp i naturen.

I mitt kandidatarbete undersökte jag hur en konstruktiv dialog om vår omvärld och oss själva kan ta form i växelspelet mellan vetenskaplig och konstnärlig forskning. Syftet var att synliggöra möjligheter för hur man som bildpedagog kan lyfta fram olika former av språksystem med avsikt att stärka eleverna till självständigt reflekterande och ifrågasättande. I detta magisterarbete har jag fördjupat resonemangen utifrån en närläsning av Martin Heideggers Konstverkets ursprung. I Heideggers avhandling fann jag svar på frågor som ledde mig framåt i diskussionen kring hur man praktiskt och teoretiskt kan utforma diskurser som inte strävar mot enhetliga svar. Inom den filosofiska hermeneutiken, inom vilken Heidegger rör sig, är sanning inte ett slutgiltigt begrepp.

Vårt samhälle är till stor del genomsyrat av skriftspråket. I vardagen möter vi ständigt det skrivna språket, det finns dock många människor som har svårigheter att läsa och skriva. Forskning kring läs- och skrivsvårigheter känns därför som ett ständigt aktuellt ämne. Ur ett didaktiskt perspektiv pågår utveckling för hur skolan skall kunna hjälpa dessa barn på bästa sätt. Skolan har ett mål som innebär att skapa en skola för alla.

Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. 41 % av kvinnorna och 39% av männen avled till följd av hjärt-kärlsjukdomar år 2011. Då ambulanspersonalen ofta har begränsad tid på sig att etablera kontakt och skapa sig en helhetsbild över patientens tillstånd, vilket är viktigt för att säkerställa en god behandling, kan kravet på effektivitet bli en stressfaktor. För att minska stressen kan det vara bra att utgå från en strukturerad bedömning av patientens tillstånd och där en god anamnes är ett viktigt redskap. Det finns utarbetade instrument för detta,däribland anamnestagande enligt Advanced Medical Life Support®-konceptet(AMLS).