Den inga?ende merva?rdesskatten som a?r ha?nfo?rlig till fo?rva?rv som har ett direkt och ome- delbart samband med en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?telse a?r inte avdrags- gill. Till fo?ljd av EU-domstolens avgo?rande i X BV och HFD:s avgo?rande i HFD 2014 ref. 1 sta?r nu klart att kostnader ha?nfo?rliga till en fra?n merva?rdesskatt undantagen aktieo?verla?- telse ocksa? kan utgo?ra allma?nna omkostnader, vilket medfo?r att den inga?ende merva?r- desskatten a?r avdragsgill i den ma?n fo?rva?rven har ett direkt och omedelbart samband med den samlade ekonomiska verksamheten eller en avgra?nsad del da?rav.Avgo?randena i X BV och HFD 2014 ref.

Vi människor blir allt fler. Vi förbrukar allt mer. Elförbrukningen skjuter i höjden och soptipparna växer. Vattendragen växer igen allt mer. Miljöresurserna sinar och miljön har allt svårare att återhämta sig.

Arbetet handlar om hur musik kan pa?verka ma?nniskans ka?nslor och fantasier och hur man kan skapa musik fo?r att va?cka en specifik ka?nsla hos lyssnaren.Syftet med arbetet a?r att fo?rso?ka fo?rsta? varfo?r man blir pa?verkad pa? ett visst sa?tt av olika sorters musik och framfo?r allt om det ga?r att fo?rmedla specifika ka?nslor till den generella lyssnaren.Arbetet besta?r dels av sja?lva uppsatsen, men a?ven skapandet av sju olika musikstycken som 128 fo?rso?kspersoner har fa?tt lyssna pa?. Styckena a?r fra?n olika genrer: drama, komedi, ka?rlek, skra?ck, action, fantasy samt slutligen a?ventyr. Personerna har fa?tt lyssna pa? musiken fo?r att sedan fo?rso?ka hitta ra?tt genre.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de angloskandinaviska stenmonumenten i norra England uppstod och utvecklades under 900-talet. Uppsatsen tar upp de tidigaste monumenten och undersöker om några av dessa kan dateras till slutet av 800-talet, dvs. direkt efter vikingarnas erövring av norra England. Därefter undersöks hur den vidare utvecklingen gått till och hur teorierna om den ser ut. Slutligen ställs även frågan vad vi har för nytta av monumenten i forskningen..

Målet med examensarbetet är att svara på frågan: "Är det resurssparande att öka detaljeringsgraden i BIM-modellen genom virtuellt uppreglade gipsväggar?" Rapporten behandlar en BIM-laboration som genomförts i samarbete med NCC i projektet Signalfabriken i Sundbyberg. Med programmet Lindab Revit Tools (LRT) reglades gipsväggar upp virtuellt och adderades till projektets byggnadsinformationsmodell (BIM). Materialet kvalitetssäkrades vid samgranskningsmöten och användes för att generera A3-handlingar för test i produktion. Testet och handlingen diskuterades med representanter från olika delar av byggprocessen och en reviderad handling utvecklades samt godkändes. Laborationen upprepades med syftet att effektivisera processen och erfarenheterna från detta ledde till att frågeställningen fick följande svar: Ja, om endast komplicerade områden modelleras.

Syftet med studien är att undersöka i vilken omfattning gymnasieelevers skolk är ett uttryck på brister inom skolans verksamhet. Utifrån syftet har två frågeställningar framkommit: Hur påverkar skolan som institution frekvensen av skolk? Vilket förändringsarbete bör ske inom skolan för att minska frekvensen av skolk? De perspektiv studien utgår ifrån är, kontextuellt samt ungdomskulturellt. Rapporten bygger på fem utförda fokusgruppsintervjuer med elever från årskurs två och tre på gymnasiet, samt sex enskilda semistrukturerade intervjuer med skolledning, elevhälsa och lärare. Materialet har bearbetats genom noggrann avlyssning av ljudinspelningar, med fokus på att finna likheter och olikheter i det empiriska materialet.

Vi valde att skriva om vilket innehåll som prioriteras i grundskolans tidigare år, med fokus på skolår 1. Detta val grundar sig delvis på att läraryrket är mycket uppmärksammat av samhället och att det är ett stort och viktigt uppdrag att verka som lärare. Vi har insett att lärare prioriterar olika saker i grundskolans tidigare år, men varför och hur? Hela tiden varje dag står lärarna inför en mängd valsituationer i sitt arbete och vad är det som styr deras val i undervisningen? Syfte Vårt syfte med studien är att undersöka hur och varför lärare gör vissa val och prioriteringar i sin undervisning. Vad anser läraren vara ett viktigt innehåll i det han eller hon undervisar om? Vi vill även ta reda på om det finns möjligheter eller svårigheter för lärarna att göra dessa val och prioriteringar.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att ta reda på vilka funktioner självhjälpsgrupper idag fyller i samhället inom olika hälsoområden. Syftet var också att belysa hur självhjälpsgrupper anser att deras arbete går att kombinera med professionell hjälpverksamhet och då i synnerhet om och hur en hälsopedagog kan och bör samarbeta med självhjälpsgrupper.MetodStudien inleddes med en litteraturgenomgång för att ta reda på forskarnas inställning till professionellas arbete med självhjälpsgrupper. Via internet och sökmotorn på www.msn.se har lämpliga självhjälpsgrupper för studien sökts fram. Urvalet till grupperna är baserat på de hälsoämnen som ingått i hälsopedagogutbildningen på Idrottshögskolan i Stockholm under tiden 2002-2005. I samtliga fall har en eller två av organisationen utsedda representanter som arbetat för sin respektive självhjälpsgrupp eller dess samordnare intervjuats.

Vår upplevelse var att det pratas för lite om slöjdens syfte och mål med eleverna på grundskolan och vi ville genom denna studie undersöka huruvida detta stämde. Syftet med denna undersökning var att kartlägga hur vår urvalsgrupp beskriver och uppfattar slöjd i jämförelse med kursplanens syfte och kunskapskrav. Vi var också intresserade av att undersöka hur deras svar förhåller sig till den Nationella Utvärderingen 2003. Vi har använt oss av metoden samtalsintervjuundersökning, där vi genomförde sex gruppintervjuer med elever i årskurs åtta från tre olika skolor. Vi har använt ett sociokulturellt perspektiv i vår undersökning för att genom det kunna få syn på de faktorer som kan vara med och påverka elevernas svar.

Den här rapporten tittar på innehållet i de läroplaner som funnits i den svenska grundskolan, från den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar också ämnet geografi, hur ämnets innehåll sett ut och förändrats över den här tiden samt intervjuer med verksamma lärare.Man kan se att läroplanerna inte förändras direkt mycket i sin allmänna del, men att kursplanen förändrats en hel del med förskjutning från kartografi och fokus på närmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus på samspel mellan människa natur, vilket även framkommer i de svaren lärarna ger..

Huvuduppgiften var att delta i ett animationsteam och tillsammans bringa karaktärer och ting i liv och rörelse. Jag fick också designa en viktig anordning som jag även riggade så att alla delar´rörde sig korrekt. Modell set skapades från layouten så att modellerarna och "matte paintern" visste hur mycket av vad som syntes i bild i varje shot. Mesta dels av tiden diskuterades problem och förslag via handledarna men ibland även i direkt kontakt med producent och regissör. Denna rapport kommer att berätta hur arbetet som animatör gick till samt hur övriga problem dök upp och hur de löstes..

Vårt examensarbete handlar om vad bra kost är och om elever är medvetna om vad de bör äta för att klara av dagar med skola och fritid. Vårt syfte är att med undersökningarna söka komma fram till om eleverna i skolår 6 har en medvetenhet kring vad bra kost är och om de lever som de lär. Vi har genomfört en observationsundersökning med en hel klass i skolår 6 för att få en helhet och sedan gjort en intervjuundersökning med sex utvalda elever från samma klass som vi observerade. Våra frågeställningar lyder; ? Är elever i skolår 6 medvetna om hur de bör äta för att få i sig tillräckligt med näring för att orka med en hel skoldag? ? Vem lär elever i skolår 6 vad man bör äta för att må bra? ? Om det finns en medvetenhet hos eleverna i skolår 6 vad de bör äta, följer de då detta? Lever de som de lär? För att få svar på våra frågeställningar beskriver vi i vår kunskapsbakgrund olika teorier kring vad bra kost är och vem som har ansvaret för elevers medvetenhet kring bra kost.

En undersökning av en något ostuderad grupp i den svenska skolan. De elever som i matematikämnet väljer bort genom att inte lämna svar på problemlösningsuppgifter av icke trivial natur..

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i grundskolan och gymnasiet tycker om moderna språk, för att förstå deras motivation att fortsätta eller inte med ämnet. Arbetet är relevant eftersom allt färre elever läser moderna språk i skolan, trots samhällets behov av personer som behärskar mer än ett främmande språk. Undersökningens metod är kvantitativ med kvalitativa inslag. Enkäter har delats ut till elever på en grundskola och ett gymnasium i en stad i södra Sverige. För att placera elevernas svar i ett större sammanhang har enkäterna kompletterats med intervjuer av skolpersonal.

Abstract Syftet med det här arbetet är att undersöka och få kunskap om hur pedagoger på förskolan arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Jag vill undersöka pedagogernas förhållningssätt till flerspråkigheten och vilka resurser de har för att stimulera språk-och identitetsutveckling hos flerspråkiga barn. Får att ta reda på pedagogernas uppfattningar och få in deras svar genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagogerna inom förskolan. Resultatet med hänsyn till pedagogernas svar och uppfattningar visade att det finns olika fakta som påverkar språkutveckling hos flerspråkiga barn, bland annat familjen och miljöns betydelse i den processen. Familjen och hemmamiljön påverkar flerspråkiga barns modersmålutveckling.