Sökresultat:
522 Uppsatser om Svaga läsare - Sida 27 av 35
This is me, take it or leave it liksom. En fokusgruppsstudie om hur ungdomar talar om identitet, status och utanförskap
Syfte och frÄgestÀllningar: Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar pratar om identitet, status och utanförskap stÀllt i relation till fritid och idrott som identitetsskapande arenor. För att besvara detta syfte utgick vi frÄn följande frÄgestÀllningar; Hur pratar ungdomar om identitet, status och utanförskap? PÄ vilket sÀtt pÄverkar fritid och idrott ungdomars identitetsskapande? Vad fÄr utanförskap och status för inverkan pÄ ett identitetsskapande?Metod: Studien utformades abduktivt och baserades pÄ en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med ungdomar över 15 Är och sjÀlva urvalet baserades pÄ en blandning av kvot- och snöbollsurval. SjÀlva studien utgick frÄn tre centrala begrepp (identitet, status och utanförskap) som diskuterades och stÀlldes i relation till varandra.
BrÀnder pÄ avfallsupplag: Tre fallstudier
Effekter av samhÀllets sÀkerhetsarbete (ESS) Àr ett femÄrigt projekt som finansieras av myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Denna rapport Àr en delstudie inom ESS och behandlar frÄgestÀllningar inom delomrÄdet deponiolyckor med fokus avseende brand.Arbetets mÄl Àr att redovisa vilka förutsÀttningar och förhÄllanden som Àr vanliga före, under samt efter brÀnder pÄ deponier, att identifiera svaga lÀnkar och förbÀttringspotentialer i det förebyggande brandskyddsarbetet, samt att lÀmna förslag till förbÀttringar inom omrÄdet.För att kunna nÄ upp till mÄlen har författarna genomfört litteraturstudier och tre fallstudier, i form av platsbesök och intervjuer, av deponianlÀggningar som har varit drabbade av brand. Vid urvalsprocessen av vilka anlÀggningar som skulle studeras stÀlldes tvÄ kriterier upp. Dessa var att branden inte var Àldre Àn tvÄ Är och att omfattningen varit betydande. Efter urvalsprocessen fastslogs att fallstudier skulle ske pÄ Storskogens avfallsanlÀggning i Oskarshamn, Heljestorp avfallsanlÀggning i VÀnersborg och HÀringetorp avfallsanlÀggning i VÀxjö.De slutsatser som har dragits Àr att brÀnder pÄ deponianlÀggningar Àr nÄgot som sker relativt ofta i Sverige idag och dessa leder till att en mÀngd miljö- och hÀlsoskadliga Àmnen bildas.NivÄn pÄ det skadeförebyggande och skadebegrÀnsande arbetet med avseende pÄ brand skiljer sig Ät mellan de tre studerade anlÀggningarna.
Process för byggservice : Att möta bestÀllarens förvÀntningar
Dipart Entreprenad AB har ett affÀrsomrÄde som Àr specialiserat pÄ byggservice och det Àr verkligen nÄgot som de satsar pÄ. Byggserviceverksamhet Àr nÄgot som mÄnga företag ute i den svenska byggbranschen hÄller pÄ med, men i olika stor utrÀckning och med skillnad i kvalité pÄ utfört arbete. AffÀrsomrÄde Àr under stÀndig utveckling, detta för att bÄde klara bestÀllarnas men Àven samhÀllets förvÀntningar. I och med detta mÄste företaget förbÀttra och kartlÀgga det nuvarande arbetet med olika ramavtalskunder, för att vara mindre kÀnslig för uppsÀgningar och ge högre kundnöjdhet.Denna rapport kommer hjÀlpa Dipart att hitta utvecklingsmöjligheter och se saker frÄn en ny synvinkel, men Àven för att kunna uppfylla bestÀllarnas förvÀntningar inom byggservice. Vilket i sin tur skall ge företaget chansen att följa med i utvecklingen men Àven ge en förutsÀttning för att ligga i framkant i branschen.Syftet med denna rapport Àr att upprÀtta en grund för processer speciellt för SigtunaHem, kolla samarbetet mellan entreprenörer och bestÀllare samt lyfta fram svaga aktiviteter inom byggservice.Arbetsmetoden vi anvÀnt för att ta fram denna rapport Àr granskning av dokumentation.
BrandsÀkerhet i radhus: inventering av radhus i Jönköpings kommun
Under sommaren 2008 och 2009 har Jönköpings rÀddningstjÀnst inventerat radhusen och undersökt deras brandskydd i kommunerna Habo, Mullsjö, Vaggeryd och Jönköping. Arbetet utfördes av undertecknad. Detta examensarbete berör inventeringsarbetet i Jönköpings kommun. Ett radhus har i denna studie definierats som: ?En byggnad dÀr bostÀderna pÄ nÄgot sÀtt Àr sammanbyggda.
Korrelation mellan upplevelse och representationer av stadsrum: En fallstudie av centrala Ărnsköldsvik
I dagslÀget finns det en mÀngd anvÀndbara metoder att ta hjÀlp av för att skapa representationer av stadsrum. Att beskriva stadsrum Àr dock inte helt enkelt och man kan utgÄ frÄn mÄnga olika aspekter. Befintliga stadsanalyser baseras ofta pÄ antingen kvalitativa eller kvantitativa mÄtt, men stadsbyggnad Àr en komplex uppgift och dÀrför krÀvs en sammanvÀgning av olika mÄtt för att fÄ ett mer balanserat resultat.Syftet med arbetet Àr att identifiera likheter och skillnader mellan de vi upplever och de mÀtbara i rummet genom att undersöka sambandet mellan representationer av stadsrum och upplevelsen av stadsrum. Mer specifikt studeras geometriska och topologiska representationer av stadsrum och hur stadsrum upplevs.Studien bygger pÄ anvÀndandet av tre olika metoder; en geometrisk och en topologisk studie av stadsrum samt en enkÀtstudie med fokus pÄ hur stadsrum upplevs. Arbetet pÄbörjades genom en litteraturstudie.
En jÀmförelse av tvÄ linjekapacitetsmodeller för jÀrnvÀgstrafik
Det finns mÄnga olika faktorer som pÄverkar kapaciteten pÄ vÄra jÀrnvÀgar. Infrastrukturen Àr en viktig del men Àven tidtabeller och blandningen av trafik pÄverkar kapaciteten. Hur trafiken fungerar pÄ stationerna Àr givetvis en mycket viktig del av jÀrnvÀgssystemet. I denna rapport studeras linjekapacitetsmodeller vars syfte Àr att bedöma kapaciteten pÄ linjespÄren mellan stationerna. De modeller som studeras i denna rapport Àr UIC-modellen och Banverkets modell för linjekapacitet.
Ăr svenska företag soffliggare? : En studie om designstarka företag och deras förmĂ„ga till innovation och anpassning
Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie var att undersöka var och vilket friluftsliv som bedrivs i Nackas skolor dÀr naturupplevelsen stÄr i fokus och tÀvlingsmomenten Àr svaga. Undersökningen syftade ocksÄ till att hitta eventuella faktorer som pÄverkar friluftslivets utformning. Undersökningen riktar sig mot grundskolans Är 6-9. I vilka sammanhang förekommer friluftsinslag i Nackas skolor?Var och vilken typ av friluftsliv bedrivs under skolans friluftsdagar/idrottsdagar?Integrerar man friluftsliv med andra Àmnen?MetodFör att fÄ en sÄ klar bild som möjligt valdes en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Sex stycken lÀrare frÄn olika skolor har deltagit i studien.
VanvÄrd pÄ sÀrskilt boende för Àldre - faktorer som ökar risken för att vÄrdpersonal ska vanvÄrda
VanvÄrd pÄ sÀrskilda boenden för Àldre blir till och frÄn ett aktuellt Àmne i samhÀllet. Historiskt sett började Àldreomsorgen pÄ 1700-talet med fattighus. Sedan dess har flera reformer skett till dagens Àldreomsorg som omfattar över 300 000 personer. Flera lagar styr över Àldreomsorgen sÄsom SocialtjÀnstlagen, HÀlso- och sjukvÄrdslagen och PatientsÀkerhetslagen, vilka Àven styr vÄrdpersonalens arbete. I lagarna vÀrdesÀtts kvalitét och sÀkerhet för den enskilda vÄrdtagaren högt.
Hur identifieras och behandlas patienter med sepsis prehospitalt
Bakgrund: Sepsis, svÄr sepsis och septisk chock Àr ett accelererande tillstÄnd dÀr tid till antibiotika och vÀtskebehandling har stor betydelse för denna utsatta patientgrupp. Trots att nÀstan hÀlften av sepsispatienterna anlÀnder till sjukhus med ambulans, sÄ gör diffusa symtom att enbart en liten del identifierats eller mottagit nÄgon form av behandling. Syfte: Att belysa svaga lÀnkar i den tidiga vÄrdkedjan för patienter som i efterhand diagnostiserats med positiv blododling/sepsis. Metod: Kvantitativ registerstudie. Samtliga patienter (n=696) i Sahlgrenska Universitets sjukhus upptagningsomrÄde som testades med positiv blododling (Sepsis) under perioden: 1 februari till 30 april 2012 analyserades.
Psykoterapi och identitetsförÀndring : - frÄn kriminell till ickekriminell livsstil
Vad motiverar en kriminellt belastad person att bryta sin brottsliga bana och söka psykoterapi som en del av den processen? Syftet med föreliggande uppsats Àr att öka förstÄelsen för psykoterapins plats i en identitetsförÀndringsprocess. FrÄgestÀllningarna som studien vill undersöka Àr: tidigare kriminellas motiv till att söka psykoterapi, deras förvÀntningar pÄ vad psykoterapin ska hjÀlpa dem med, samt skÀl för att ta avstÄnd ifrÄn eller ÄtergÄ till ett kriminellt liv. Studien Àr en kvalitativ, explorativ undersökning som utgÄr ifrÄn intervjuer med fyra personer som sjÀlva har sökt psykoterapi efter avtjÀnade fÀngelsestraff. Resultatet visar att motiven för att lÀmna kriminaliteten var primÀrt de anhöriga, en vilja att inte förlora mer relationer, tid, arbete och boende, en rÀdsla för att dö samt en ökad personlig mognad.
Börsföretagens redovisning av optionsprogram : Följer företagen upplysningskraven i IFRS 2?
DÄ företagets Ärsredovisning inte enbart riktar sig mot det egna företaget utan ocksÄ dess intressenter sÄsom aktieÀgare, lÄngivare, investerare samt blivande investerare, Àr det vikigt att de ger en rÀttvisande bild av företagens verksamhet. IFRS 2 infördes bland annat för att företagens kostnader för optionsprogrammen skulle framgÄ beloppsmÀssigt, att informationen kring dem skulle bli mer detaljerad och att vÀrderingen av optioner skulle göras till verkligt vÀrde. Syftet för uppsatsen Àr att ta reda pÄ om de börsnoterade företagen följer IFRS 2 och dÀrmed hur mÄna företagen Àr om att effekterna av deras optionsprogram förstÄs av Ärsredovisningarnas lÀsare. Fokus för uppsatsen Àr att undersöka om företagen följer de upplysningskrav som anges av IFRS 2. Dessutom har uppsatsen tvÄ delfrÄgor dÀr den ena handlar om det vÀrde som företagen anger för riskfri rÀnta och dÀrmed pÄverkar vÀrderingen av optioner.
Kartering av skogsskador hos bok och ek i södra Sverige med hjÀlp av satellitdata
PopulÀrvetenskaplig sammanfattning: Kan satellitbilder anvÀndas för att studera skador pÄ bok och ek?Sedan mitten av 1970-talet har man sett ökande skador pÄ skogen i stora delar av Europa. Olika storlek pÄ skadorna och att storleken pÄ skadorna skiljer sig Ät beroende pÄ var man befinner sig har gjort det svÄrt att förklara orsaken. För att undersöka ifall skadorna Àven ökat i Sverige har Skogsstyrelsen utfört inventeringar pÄ bok- och ekbestÄnd i södra Sverige under tre tillfÀllen; 1988, 1993 och 1999. Resultatet frÄn undersökningen visar att konditionen hos bok och ek i södra Sverige har försÀmrats sedan den första inventeringen 1988.
Arbetsklimatet i klassrummet : Konflikthantering och ett bra arbetsklimat i klassrummet
Effekter av samhÀllets sÀkerhetsarbete (ESS) Àr ett femÄrigt projekt som finansieras av myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Denna rapport Àr en delstudie inom ESS och behandlar frÄgestÀllningar inom delomrÄdet deponiolyckor med fokus avseende brand.Arbetets mÄl Àr att redovisa vilka förutsÀttningar och förhÄllanden som Àr vanliga före, under samt efter brÀnder pÄ deponier, att identifiera svaga lÀnkar och förbÀttringspotentialer i det förebyggande brandskyddsarbetet, samt att lÀmna förslag till förbÀttringar inom omrÄdet.För att kunna nÄ upp till mÄlen har författarna genomfört litteraturstudier och tre fallstudier, i form av platsbesök och intervjuer, av deponianlÀggningar som har varit drabbade av brand. Vid urvalsprocessen av vilka anlÀggningar som skulle studeras stÀlldes tvÄ kriterier upp. Dessa var att branden inte var Àldre Àn tvÄ Är och att omfattningen varit betydande. Efter urvalsprocessen fastslogs att fallstudier skulle ske pÄ Storskogens avfallsanlÀggning i Oskarshamn, Heljestorp avfallsanlÀggning i VÀnersborg och HÀringetorp avfallsanlÀggning i VÀxjö.De slutsatser som har dragits Àr att brÀnder pÄ deponianlÀggningar Àr nÄgot som sker relativt ofta i Sverige idag och dessa leder till att en mÀngd miljö- och hÀlsoskadliga Àmnen bildas.NivÄn pÄ det skadeförebyggande och skadebegrÀnsande arbetet med avseende pÄ brand skiljer sig Ät mellan de tre studerade anlÀggningarna.
HushÄlls efterfrÄgan pÄ specifika bostadsrÀttsattribut
Syfte: Syftet Àr att försöka urskilja samband mellan hushÄlls socioekonomiska faktorer och efterfrÄgan pÄ specifika bostadsattribut. VÄr frÄgestÀllning Àr: Finns det samband mellan vilka specifika attribut som efterfrÄgas hos bostadsrÀtter och hushÄlls socioekonomiska faktorer? VÄr förhoppning Àr att Ätminstone fÄ en indikation pÄ vad olika typer av hushÄll efterfrÄgar.Metod: Denna studie baseras pÄ en databas bestÄende av bostadsrÀttsförsÀljningar som skett i GÀvle under Är 2008 samt socioekonomisk information om de hushÄll som förvÀrvat dessa bostadsrÀtter. För att estimera hushÄlls efterfrÄgan pÄ ett specifikt bostadsrÀttsattribut har en tvÄstegsmetod anvÀnts. I ett första steg avslöjas de underförstÄdda marginalpriserna av bostadsrÀtters egenskaper med hjÀlp av den hedoniska metoden.
LÀspedagogik och lÀsförstÄelse - finns det ett samband? : En jÀmförelse av lÀsförstÄelsen hos elever i Ärskurs 4 och 6 och lÀrarnas arbete med lÀsning och lÀsförstÄelse i klassrummet
Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan elever i Ärskurs 4 resp. Ärskurs 6 med avseende pÄ lÀsförstÄelsen. För att mÀta lÀsförstÄelsen anvÀndes ett vÀlbeprövat lÀsförstÄelsetest. Syftet var ocksÄ att beskriva hur lÀrare, med ansvar för lÀs- och skrivutvecklingen i respektive klass, arbetar med lÀsning och för att stimulera lÀsförstÄelsen hos sina elever. För att ta reda pÄ hur lÀrarna arbetar besvarades en enkÀt.