Sök:

Sökresultat:

520 Uppsatser om Svaga läsare - Sida 26 av 35

Hur starkt korrelerar unilateral hoppförmÄga vertikalt respektive horisontellt med sprintförmÄga upp till 30 meter hos manliga fotbollsspelare?

Bakgrund och syfteUnder en fotbollsmatch rör sig spelarna nÄgonstans mellan 9-12 km i olika hastigheter. UngefÀr 10 % av denna strÀcka genomförs genom löpningar av hög intensitet, dÀr de flesta sprinter sker kring 2 sekunder. Under 2 sekunder hinner en spelare ungefÀr 10-15 meter, beroende pÄ spelarens accelerationsförmÄga. Studier har visat ett samband mellan hopp och sprintförmÄga bÄde bilateralt och unilateralt. Dock Àr det fÄ studier som följt förloppet frÄn start till 30 meter med mellantider om varje 5 meter och fÄ studier genomförda unilateralt hos fotbollsspelare.

Revisorns anmÀlningsplikt - revisorns roll efter dess införande

Under de senaste decennierna har den ekonomiska brottsligheten ökat allt mer, vilket har resulterat i omfattande diskussioner angÄende hur denna ska kunna bekÀmpas. Staten tvingades att agera för att öka effektiviteten att komma till rÀtta med lagövertrÀdarna. Genom en lagÀndring i aktiebolagslagen infördes en anmÀlningsplikt för revisorer vid misstanke om ekonomisk brottslighet, vilken trÀdde i kraft den 1 januari 1999. Kritikerna fruktade att revisorn genom anmÀlningspliktens införande, i företagsledningen ögon, skulle komma att uppfattas som statens förlÀngda arm, en form av ekopolis pÄ uppdrag av myndigheterna, med en försÀmrad förtroenderelation som en naturlig följd. Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka hur revisorn ser pÄ sin roll idag, efter anmÀlningspliktens införande, och stÀlla detta mot vad lagstiftaren Äsyftar med lagÀndringen.

Varför Fordonsprogrammet? En undersökning om varför elever

SAMMANFATTNING NÀr vÄra elever Àr i femtonÄrsÄldern stÀlls de inför ett beslut som sannolikt kommer att fÄ konsekvenser för dem under en mycket lÄng tid. Det Àr nu dags att vÀlja ett gymnasieprogram dÀr de ska tillbringa de kommande tre Ären. Under dessa Är kommer i hög grad deras identitet att formas och gymnasieutbildningen ska ge en första inriktning inför deras studie- och yrkeskarriÀr. Valet som de gör till gymnasiet kan dÀrför ses som ett mycket viktigt val för vad dessa unga mÀnniskor har tÀnkt med sitt fortsatta yrkes liv. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar eleverna nÀr de ska vÀlja ett gymnasieprogram, som lÀrare pÄ fordonsprogrammet uppfattar jag det som att vi fÄr elever som inte Àr intresserade av fordon till vÄrt program. Vad Àr det egentligen som pÄverkar eleverna nÀr de gör sina val, Àr det reklam eller vÄrt stora medieutbud, har förÀldrarnas yrkesval nÄgon pÄverkan eller kanske kamraterna frÄn den gamla skolan? Med detta i tankarna genomförde jag mina intervjuer med följande frÄgestÀllning.

Hivpositivas upplevelser av diskriminering ohc stigmatisering inom sjukvÄrden- En litteraturöversikt.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa hos gymnasielever i Ă„rskurs tre. FrĂ„gestĂ€llningarna var huruvida det fanns nĂ„gra samband mellan socialt stöd och nĂ€tverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa, vilken form av socialt stöd och nĂ€tverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns nĂ„gra skillnader mellan könen i förhĂ„llandet till socialt stöd och nĂ€tverk.MetodUndersökningen Ă€r en explorativ och kvantitativ enkĂ€tstudie dĂ€r totalt 326 individer frĂ„n olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern pĂ„ deltagarna varierade mellan 17 och 21 Ă„r och medelĂ„lder var 18 (±0,7) Ă„r. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara pĂ„ frĂ„gan eller uppfattade sig inte som nĂ„got av alternativen. Deltagarna besvarade frĂ„gor med fasta svarsalternativ kring kvalitĂ©n pĂ„ sitt sociala stöd och storleken pĂ„ sitt sociala nĂ€tverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hĂ€lsa.

FrÄn sociala nÀtverk till osttillverkning : En studie om vad aktörer i gÄrdsmejeristers sociala nÀtverk tillför vid företagsstart och etablering

Storskaliga strukturer prÀglar idag stora delar av samhÀllet. Det Àr resultatet av en strukturutveckling som har pÄgÄtt under en lÀngre tid i Sverige. Det har resulterat i en allt mer industrialiserad produktion med större produktionsenheter som ger en effektivare livsmedelsproduktion. Det Àr dock allt fler konsumenter och producenter som har börjat efterfrÄga en smÄskalig livsmedelsproduktion som alternativ till den storskaliga produktionen. Den smÄskaliga livsmedelsföretagen Àr idag flera till antalet Àn de större.

?Jag har ju blivit utsatt för ett brott, men? ? mÀns upplevelse av att utsÀttas för vÄld nÀr förövaren Àr en kvinna

Detta Àr en kvalitativ intervjustudie vars med inriktning pÄ mÀns subjektiva upplevelse av att utsÀttas för vÄld nÀr förövaren Àr en kvinna, speciellt nÀr vÄldet sker inom ett parförhÄllande. Syftet har varit att beskriva och analysera dessa upplevelser i relation till teorier om offerskap, makt och manlighet. Fokus har varit pÄ kÀnslomÀssig upplevelse, mÀnnens syn pÄ sig sjÀlva i relation till begreppet brottsoffer samt tankar kring om förövarens könstillhörighet pÄverkat deras reaktioner. Studien har bestÄtt av en litteraturstudie av relevant empiri samt fyra intervjuer med mÀn som utsatts för vÄld av kvinnor. Intervjuerna skedde individuellt, tre av dem via e-mail, och analyserades sedan fenomenologiskt.Resultatet visade att de mÀn som drabbas av vÄld i en parrelation har en tendens att skylla det som sker pÄ sig sjÀlva, vilket Àr vanligt Àven vid kvinnomisshandel.

Elevers förstÄelse för vÀrdegrunden

LĂ€rarutbildningen Examensarbete10 poĂ€ngAbstrakt___________________________________________________________________________Jaana ÄikĂ€s de BasultoElevers förstĂ„else av vĂ€rdegrunden2007 Antal sidor: 20___________________________________________________________________________Mitt arbete Ă€r en del av en internationell jĂ€mförande studie. I projektet deltar universitet frĂ„n Finland, England och MĂ€lardalens högskola i Sverige. Syftet i den internationella studien Ă€r att hitta likheter och skillnader i elevers förstĂ„else i dessa lĂ€nder av vĂ€rdegrunden och hur den gestaltas i skolan. VĂ€rdegrunden Ă€r en del av skolans arbete och stĂ„r pĂ„ Lpo94 (Utbildningsdepartementet, 1994). LĂ€roplankommittĂ© slog fast Ă„r 1994 att skolan vilar pĂ„ demokratins grund samt att skolan skall gestalta och förmedla olika vĂ€rden.

FrÄn allmÀnnyttigt till affÀrsmÀssigt : en studie av effekterna pÄ redovisningen efter att den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag trÀtt i kraft

Sammanfattning - ?FrÄn allmÀnnyttigt till affÀrsmÀssigt ? en studie av effekterna pÄ redovisningen efter att den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag trÀtt i kraft?Datum: 2012-05-30NivÄ: Magisteruppsats i företagsekonomi, 15hpInstitution: Akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling, HST, MÀlardalens HögskolaFörfattare: Martin Davidsson (martinmartin400@gmail.com)Ida Wallén Ehrstrand (ida.wallenehrstrand@comhem.se)Titel: FrÄn allmÀnnyttigt till affÀrsmÀssigt ? en studie av effekterna pÄ redovisningen efter att den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag trÀtt i kraft  Handledare: Esbjörn SegelodNyckelord: AllmÀnnyttan, affÀrsmÀssiga principerFrÄgestÀllning: EU direktiv har initierat en ny lagstiftning som innebÀr att de kommunala bostadsaktiebolagen ska drivas pÄ affÀrsmÀssiga grunder. Vi frÄgar oss: Vad innebÀr egentligen affÀrsmÀssiga principer för de kommunala bostadsaktiebolagen? Vilken skillnad blir det att driva kommunala bostadsaktiebolag enligt den nya lagen? Vilken pÄverkan fÄr applicerandet av affÀrsmÀssiga principer pÄ kommunala bostadsaktiebolags externredovisning?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad det innebÀr för de kommunala bostadsaktiebolagen nÀr dessa mÄste drivas enligt affÀrsmÀssiga principer och vilka konsekvenserna blir. Metod: En kvalitativ studie Àr vald för att fÄ ett bredare perspektiv för problemet. Information har samlats in genom databaser, webbsidor och en personlig intervju.

Barnfetma : en kvalitativ studie om förebyggande och behandlande ÄtgÀrder

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarI takt med att fetmaepidemin ökar i Sverige ökar sjukvĂ„rdskostnaderna för behandling av individer som lider av denna folksjukdom. Ökad kunskap inom barns överviktproblematik sĂ„vĂ€l som vĂ€l utformade förebyggande och behandlande Ă„tgĂ€rder krĂ€vs för att minska sjukantalet. Syftet med föreliggande studie var dĂ€rför att klargöra hur förebyggande och behandlande Ă„tgĂ€rder tillĂ€mpas idag, och hur dem kan utvecklas för att uppnĂ„ sĂ„vĂ€l bĂ€ttre resultat som att minska sjukvĂ„rdskostnaderna.Vilka faktorer anser informanterna Ă€r orsaken till att barnfetma ökar i Sverige?PĂ„ vilket sĂ€tt tillĂ€mpas förebyggande och behandlande Ă„tgĂ€rder mot barnfetma?Hur kan förebyggande och behandlande Ă„tgĂ€rder inom barnfetma utvecklas för att uppnĂ„ bĂ€ttre resultat i framtiden?MetodFöreliggande studie utgĂ„r frĂ„n fem informanter frĂ„n olika delar av Sverige som intervjuades utifrĂ„n Grounded Theory. Svaren tolkades utifrĂ„n en induktiv innehĂ„llsanalys.ResultatInom sjukvĂ„rden sker behandlande Ă„tgĂ€rder genom samtal mellan familj och lĂ€kare, psykolog, dietist och sjukgymnast.

Gentrifiering - en segregerande process? : en fallstudie av omrÄdet Seved och stadsplanerarens instÀllning till processen

Denna uppsats har med kvalitativa metoder undersökt begreppet gentrifiering och hur processen pÄverkar omrÄdet Seved i Malmö. HÀr avhandlas hur begreppet definieras i vetenskaplig litteratur och hur gentrifieringsprocessen kopplas till segregationsprocessen. Genom en fallstudie pÄ omrÄdet Seved, med analys av planeringsdokument och intervjuer med inblandade aktörer, undersöks om Seved gentrifieras och stadsplanerares instÀllning till detta. Gentrifiering innebÀr att invÄnarna i ett omrÄde byts ut frÄn socioekonomiskt svagare grupp till en socioekonomiskt starkare grupp. Sedan begreppet myntades pÄ 60-talet har dess innebörd vidgats och har idag en bred definition. Processen kan beröra sÄvÀl urbana som rurala omrÄden samt pÄverka bÄde lÄginkomstomrÄden och höginkomstomrÄden.

Friluftsliv i Nackas skolor : En kvalitativ studie om hur skolor i Nacka kommun bedriver friluftsliv

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie var att undersöka var och vilket friluftsliv som bedrivs i Nackas skolor dÀr naturupplevelsen stÄr i fokus och tÀvlingsmomenten Àr svaga. Undersökningen syftade ocksÄ till att hitta eventuella faktorer som pÄverkar friluftslivets utformning. Undersökningen riktar sig mot grundskolans Är 6-9. I vilka sammanhang förekommer friluftsinslag i Nackas skolor?Var och vilken typ av friluftsliv bedrivs under skolans friluftsdagar/idrottsdagar?Integrerar man friluftsliv med andra Àmnen?MetodFör att fÄ en sÄ klar bild som möjligt valdes en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Sex stycken lÀrare frÄn olika skolor har deltagit i studien.

Är du normal lille vĂ€n? : en studie om normalitet och avvikelse i förhĂ„llande till diagnostiska lĂ€s- och skrivtest.

Examensarbetet handlar om normalitet och avvikelse i den svenska skolan. UtifrÄn de tester av lÀs- och skrivfÀrdighet som utförs pÄ gymnasieeleverna i Ärskurs ett i Huddinge kommun, har vi undersökt vilka effekter dessa tester har pÄ tre olika nivÄer. De tre nivÄerna Àr kommun, skola och elev. Vi menar att testerna Àr en del av skolans konstruktion av en normal elev. Den som faller utanför faller utanför och ska genom olika ÄtgÀrder göras normal.

KorruptionsbekÀmpning och Liberias rÀttsvÀsende.

Uppsatsen behandlar olika definitioner av korruption utifrÄn internationella regelverk. The United Nations Convention against Corruption (UNCAC) ger en mer specifik definition till korruption Àn the African Convention on Combating and Preventing Corruption and Related Offences (AUCPCC). DÄ det finns flera olika definitioner av korruption kan diskuteras huruvida en enhetlig definition Àr nödvÀndig. Korruption pÄverkar Àven rÀtten till att bli prövad av en sjÀlvstÀndig och oberoende domstol. De internationella regelverk som behandlar denna rÀttighet Àr the Universal Declaration on Human Rights (UDHR), the African Charter on Human and Peoples? Rights (ACHPR) och the International Covenant on Civil and Political Rights (ICCPR).

This is me, take it or leave it liksom. En fokusgruppsstudie om hur ungdomar talar om identitet, status och utanförskap

Syfte och frÄgestÀllningar: Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar pratar om identitet, status och utanförskap stÀllt i relation till fritid och idrott som identitetsskapande arenor. För att besvara detta syfte utgick vi frÄn följande frÄgestÀllningar; Hur pratar ungdomar om identitet, status och utanförskap? PÄ vilket sÀtt pÄverkar fritid och idrott ungdomars identitetsskapande? Vad fÄr utanförskap och status för inverkan pÄ ett identitetsskapande?Metod: Studien utformades abduktivt och baserades pÄ en kvalitativ metod. Empirin samlades in genom tre halvstrukturerade fokusgruppsintervjuer med ungdomar över 15 Är och sjÀlva urvalet baserades pÄ en blandning av kvot- och snöbollsurval. SjÀlva studien utgick frÄn tre centrala begrepp (identitet, status och utanförskap) som diskuterades och stÀlldes i relation till varandra.

BrÀnder pÄ avfallsupplag: Tre fallstudier

Effekter av samhÀllets sÀkerhetsarbete (ESS) Àr ett femÄrigt projekt som finansieras av myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Denna rapport Àr en delstudie inom ESS och behandlar frÄgestÀllningar inom delomrÄdet deponiolyckor med fokus avseende brand.Arbetets mÄl Àr att redovisa vilka förutsÀttningar och förhÄllanden som Àr vanliga före, under samt efter brÀnder pÄ deponier, att identifiera svaga lÀnkar och förbÀttringspotentialer i det förebyggande brandskyddsarbetet, samt att lÀmna förslag till förbÀttringar inom omrÄdet.För att kunna nÄ upp till mÄlen har författarna genomfört litteraturstudier och tre fallstudier, i form av platsbesök och intervjuer, av deponianlÀggningar som har varit drabbade av brand. Vid urvalsprocessen av vilka anlÀggningar som skulle studeras stÀlldes tvÄ kriterier upp. Dessa var att branden inte var Àldre Àn tvÄ Är och att omfattningen varit betydande. Efter urvalsprocessen fastslogs att fallstudier skulle ske pÄ Storskogens avfallsanlÀggning i Oskarshamn, Heljestorp avfallsanlÀggning i VÀnersborg och HÀringetorp avfallsanlÀggning i VÀxjö.De slutsatser som har dragits Àr att brÀnder pÄ deponianlÀggningar Àr nÄgot som sker relativt ofta i Sverige idag och dessa leder till att en mÀngd miljö- och hÀlsoskadliga Àmnen bildas.NivÄn pÄ det skadeförebyggande och skadebegrÀnsande arbetet med avseende pÄ brand skiljer sig Ät mellan de tre studerade anlÀggningarna.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->