Sök:

Sökresultat:

520 Uppsatser om Svaga läsare - Sida 28 av 35

Genomleva eller genomlida? : En didaktisk studie av gymnasieelevers upplevelser av litteraturlÀsning och litteraturundervisning

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasieelever upplever litteraturlÀsning samt i vilken utstrÀckning estetiska lÀsningar görs. Vidare undersöks hur litteraturlÀsningens potentiella pedagogisk-didaktiska funktioner uppnÄs och/eller utnyttjas. Data har samlats in genom en enkÀt med öppna och slutna frÄgor. Genom diskursanalys har respondenternas svar kategoriserats och kommenterats.Resultatet visar att eleverna bÄde genomlider och genomlever undervisningen och lÀsningen. Andelen estetiska lÀsningar Àr lÄg jÀmfört med andelen efferenta.

Skillnader i notinformation mellan svenska och hollÀndska bolag

FrÄn och med Är 2005 Àr det obligatoriskt för alla noterade bolag inom EU att redovisa enligt IASB:s standards, IFRS/IAS. En vÀsentlig skillnad mot tidigare normer Àr att goodwill inte lÀngre skall skrivas av planenligt, istÀllet skall bolagen göra sÄ kallade ?impairment test?, eller nedskrivningsprövning. Ett impairment test innebÀr att bolaget per varje balansdag eller oftare skall bedöma om det finns nÄgon indikation pÄ att en tillgÄng kan ha minskat i vÀrde.Oavsett om det finns nÄgon indikation pÄ en vÀrdeminskning eller ej, skall företaget varje Är göra en prövning om en immateriell tillgÄng med obegrÀnsad nyttjandeperiod har minskat i vÀrde genom att jÀmföra dess redovisade vÀrde med ÄtervinningsvÀrdet.Syftet med min uppsats Àr att undersöka huruvida noterade hollÀndska bolag efterlever kraven som stÀlls frÄn standarden IAS 36 p 134. Resultatet ska jag sedan jÀmföra med en liknande undersökning som tidigare gjorts för bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.

Är en lĂ€ttlĂ€st text ocksĂ„ lĂ€tt att lĂ€sa och förstĂ„? - en analys av lĂ€sbarhet och begriplighet i lĂ€ttlĂ€sta tidningstexter

Denna uppsats har syftet att belysa vilka intentioner de som arbetar med de lÀttlÀsta tidningarna 8 sidor och Sesam har nÀr de gör sina tidningar. Vidare har den syftet att undersöka aspekterna lÀsbarhet och begriplighet i de lÀttlÀsta tidningstexterna, bÄde i pappersutgÄvan och nÀtupplagan, och dÀrmed se om och hur en text som benÀmns som lÀttlÀst kan bli Ànnu lÀttare att lÀsa och förstÄ. Detta görs med fokus pÄ mÄlgruppen invandrare som har börjat lÀra sig svenska som ett andrasprÄk och tillÀgnat sig ett vardagligt sprÄk men som Ànnu inte nÄtt en mer avancerad sprÄknivÄ (jÀmförbar med den högsta nivÄn inom Svenska för invandrare, kurs D). MÄlet med uppsatsen Àr sÄledes att belysa hur lÀttlÀsta tidningstexter ser ut idag och hur man kan utforma en text för att underlÀtta förstÄelsen av den. För att nÄ detta mÄl anvÀnds tvÄ olika metoder.

NÀr kraven överstiger förmÄgan : om nybörjarens hindersprydda vÀg in i sjusköterskeprofessionen

Bakgrund: Det finns vÀl rapporterat kunskap och teoribildningar om sjuksköterskans övergÄng frÄn utbildningen till det praktiska yrkesutövandet. Den kunskap som saknas Àr bland annat hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever sina förmÄgor i praxis, sÀrskilt i relation till god vÄrd och omvÄrdnad. Syfte: Studiens syfte var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser av sin kunskap i relation till kraven pÄ sÀker vÄrd och omvÄrdnad. Metod: Studien genomfördes som litteraturöversikt som bygger pÄ nio vetenskapliga artiklar. Analysmetoden var deduktiv innehÄllsanalys (template analysis; Malterud,1998).

EN SKOLA FÖR ALLA : Begreppstolkningar rörande vision samt möjliggörande faktorer utifrĂ„n politikers och pedagogers uppfattningar.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie var att undersöka var och vilket friluftsliv som bedrivs i Nackas skolor dÀr naturupplevelsen stÄr i fokus och tÀvlingsmomenten Àr svaga. Undersökningen syftade ocksÄ till att hitta eventuella faktorer som pÄverkar friluftslivets utformning. Undersökningen riktar sig mot grundskolans Är 6-9. I vilka sammanhang förekommer friluftsinslag i Nackas skolor?Var och vilken typ av friluftsliv bedrivs under skolans friluftsdagar/idrottsdagar?Integrerar man friluftsliv med andra Àmnen?MetodFör att fÄ en sÄ klar bild som möjligt valdes en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Sex stycken lÀrare frÄn olika skolor har deltagit i studien.

Finansiell bootstrapping: En studie om det sociala och humana kapitalets pÄverkan i företag placerade i smÄ och stora stÀder

För att företag ska kunna utvecklas krÀvs tillgÄng till resurser. Detta har visat vara ett betydande hinder för mindre företag eftersom det inte Àr lika lÀtt för dessa att fÄ tillgÄng till riskkapital och lÄngfristiga lÄn som det Àr för större företag. PÄ grund av detta mÄste mindre företag finna alternativa lösningar för att möta företagets finansieringsbehov. Ett alternativ Àr finansiell bootstrapping, vilket kan utgöra en viktig nyckelresurs hos företag med resursbegrÀnsningar och fungerar dÀrmed som ett substitut till andra resursanskaffningsmetoder. I enlighet med den resursbaserade teorin utgör företagens sociala samt humana kapital viktiga resurser som kan pÄverka anskaffningen av resurser via finansiell bootstrapping.Syftet med denna studie Àr att teoretiskt utveckla och empiriskt testa en modell för finansiell bootstrapping genom att beskriva anvÀndningen av finansiell bootstrapping och förklara om socialt kapital och humankapital kan pÄverka anvÀndningen av de finansiella bootstrappingmetoderna inom smÄ och stora stÀder och i sÄ fall hur de pÄverkar.

UtlÀndska direktinvesteringar i Bosnien och Hercegovina

Bakgrund: En av de viktigaste förutsÀttningarna för att Bosnien och Hercegovina ska kunna Ästadkomma en hÄllbar ekonomisk tillvÀxt, Àr att landet integreras i vÀrldsekonomin och skapar ett klimat som frÀmjar utlÀndska investeringar. Idag rÄder det hÄrd konkurrens mellan lÀnder nÀr det gÀller att attrahera utlÀndska investerare, och det Àr upp till varje land att utveckla effektiva strategier för att kunna hantera konkurrensen.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vad Bosnien och Hercegovina gör för att attrahera utlÀndska direktinvesteringar. Vidare Àr vÄrt syfte att studera vilka effekter landets aktiviteter har pÄ utlÀndska investerare.Metod: För att uppnÄ syftet med uppsatsen anvÀnds en metodtriangulering bestÄende av intervjuer med experter, en enkÀtundersökning av utlÀndska företag i Bosnien och Hercegovina, en deltagande observation samt olika rapporter och andra skriftliga kÀllor.Resultat och slutsats: Undersökningen visar att Bosnien och Hercegovina har flera fördelar som kan erbjudas till utlÀndska investerare, framförallt naturresurser, men Àven turismsektorn har potential att utvecklas. Den makroekonomiska stabiliteten upplevs Àven som mycket fördelaktig. För nÀrvarande finns det dÀremot fler hinder Àn fördelar för utlÀndska investerare.

Varför blev en lokal brofrÄga en riksangelÀgenhet?

I och med att BergnÀsbron firade 50 Ärs jubileum i Är 2004, insÄg vi att vÄr kÀnnedom om lokalhistoria inte var den allra bÀsta. Vidare reflekterade vi över att mÄnga LuleÄbor inte kÀnner till de bakomliggande faktorerna som gjorde att det tog mer Àn hundra Är innan en bro kunde byggas över Lule Àlv vid LuleÄ. Ett avgörande skÀl till vÄrt Àmnesval kom fram nÀr vi började intressera oss för GÀddviksbron och dess tillkomst. Det framgick dÄ tydligt att brofrÄgan inte bara handlade om GÀddviksbron utan Àven BergnÀsbron, dÀr dess placering i mÄnga Är skulle komma att debatteras. SÄledes var brofrÄgan en lokal stridsfrÄga, men övergick till att bli en riksangelÀgenhet nÀr lÀnets riksdagsmÀn debatterade frÄgan i kammaren.

LÀsning Àr inte min grej! Kvalitativa intervjuer med sju lÄngsamma lÀsare pÄ gymnasiets yrkesinriktade program

Syfte: Uppsatsens mÄl har varit att tydliggöra lÀsningen i nÄgra ungdomars vardag och framförallt i deras skolgÄng. Syftet har varit att förklara hur elever, som Àr lÄngsamma eller otillrÀckliga i sin lÀsning, upplever gymnasiets yrkesinriktade program. Aktuella frÄgestÀllningar var sÄledes: Vad Àr det som lÀssvaga elever upplevt som svÄrt pÄ gymnasiet? PÄ vilket sÀtt har lÀssvÄrigheterna format ungdomarnas skolgÄng? PÄ vilket sÀtt kan man stödja elever som Àr lÀssvaga? Metod: Kvalitativa öppna intervjuer med sju gymnasieelever pÄ de yrkesinriktade programmen Barn och fritid samt VÄrd och omsorg.Teori: MÄlet har varit att redovisa en sÄ verklighetsnÀra bild av gymnasieelevernas lÀsning som möjligt, vilket gjort att undersökningen varit inspirerad av en livsvÀrldsfenomenologisk ansats.Resultat: De intervjuade ungdomarna har i flera fall upplevt att det Àr lÀsningen som man Àgnar sig Ät i skolan som inte fungerat. Sex av de intervjuade har sagt att de lÀser lÄngsamt, vilket i flera fall har fÄtt till följd att de inte hunnit med det som förvÀntats av dem.

De svenska skogsbolagens system för skoglig planering

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur fem svenska skogsbolag utför sin skogliga planering och analysera möjlig utvecklingar av planeringen. De företag som ingÄr i beskrivningen Àr AssiDomÀn, Holmen, KorsnÀs, SCA och StoraEnso. Materialet som uppsatsen bygger pÄ kommer till största delen frÄn intervjuer som gjorts med personer med lÀmplig befattning pÄ de olika företagen. Planeringen kan delas upp i tre huvuddelar; strategisk, taktisk och operativ. Organisationen pÄ företagen stÀmmer vÀl överens med dessa steg.

Ond hjÀltinna och aktiv prinsessa : En jÀmförande studie i hur portrÀtteringen av kvinnor har förÀndrats i berÀttelsen om Törnrosa

Bakgrund: Törnrosa lanserades 1959 och Àr en Disneyfilm som blivit hÄrt kritiserad för stereotypa karaktÀrsframstÀllningar. 2014 lanserades Maleficent som baseras pÄ samma berÀttelse. Den tidigare forskningen pekar pÄ att kvinnliga karaktÀrer i tidiga Disneyfilmer har framstÀllts som passiva och svaga i olika former vilket ocksÄ den feministiska arenan stÀller sig kritiskt till, dÄ pojkar uppmuntras till det motsatta. LikasÄ hur förhÄllningen mellan god och ond framstÀlls, i förhÄllande till svag och stark samt det kvinnliga sökandet efter en man. PopulÀrkulturen följer samhÀllsutvecklingen och Äterspeglar denna och feminismen Àr en del av denna samhÀllsutveckling.

Entreprenörskap pÄ landsbygden : en studie av tre landsbygdsföretag

Tidigare dominerades landsbygden av jord- och lantbruksföretag och sysselsatte ca 2,4 miljoner mÀnniskor. Idag arbetar knappt 40 000 mÀnniskor inom detta omrÄde, dÄ lönsamheten Àr svag. Det har medfört att mÄnga andra typer av entreprenörskap har blivit vanliga pÄ landsbygden, som exempelvis turism- och entreprenadverksamheter. Landsbygden kan anses vara en svÄr kontext att bedriva en entreprenöriell aktivitet i. Detta dÄ landsbygdens sociala samt ekonomiska förutsÀttningar skiljer sig Ät jÀmfört med stÀdernas.

Repeterad lÀsning i Är 1 : En jÀmförelse mellan repeterad lÀsning i par och i en-till-en-undervisning

För kunskapsinlÀrningen i skolan Àr det viktigt med en god lÀsförmÄga. Elever i Är 1 har under vÄrterminen kommit igÄng med sin lÀsning och behöver fortsatt trÀning för att öka sin avkodningsförmÄga och nÄ ett lÀsflyt. I studien jÀmfördes tvÄ olika sÀtt att arbeta med repeterad lÀsning i en etta under vÄrterminen för att se om det fanns nÄgra skillnader i elevernas ordavkodningsförmÄga beroende pÄ de olika metoderna. Vid tolv tillfÀllen fördelade under tre veckors tid lÀste eleverna tolv olika texter med repeterad lÀsning. En grupp med fjorton elever lÀste samma text fyra gÄnger i par och i den andra gruppen med Ätta elever lÀste eleverna samma text fyra gÄnger tillsammans med en pedagog, som gav direkt Äterkoppling.

De sju konkurrensfaktorerna : En studie i fondförvaltares uppfattning om den svenska fondbranschen

Idag utgör fonder en allt större del av hushÄllens sparande och detta har central betydelse för god ekonomisk utveckling. Inte minst Àr fondsparande aktuellt dÄ 2009 gick till historien som ett rekordÄr för fondsparande i Sverige. Faktum Àr att samtliga arbetstagare sparar i fonder geonom PPM-systemet.Denna studie genomfördes i det övergripande syftet att skapa en inblick hur konkurrensen ter sig pÄ fondmarknaden i Sverige genom att undersöka hur ett antal fondförvaltare upplevde att konkurrenssituationen ser ut. DÀrför Àmnade vi att utreda vilka konkurrenskrafter Àr starka respektive svaga, samt vilka faktorer har betydelse vid en konkurrensanalys av fondförvaltare. Undersökningen omfattade sex fondförvaltare med privatpersoner som kundsegmentet, som hade minst fem fonder listade i PPM-systemet.

Är verkligt vĂ€rde verkligen det verkliga vĂ€rdet? : En studie av svenska fastighetsföretags upp och nedskrivningar.

Vi befinner oss just nu i en lÄgkonjunktur och detta pÄverkar det mesta i vÄrt samhÀlle. Arbetslösheten stiger och fastighetspriserna sjunker. Företag med stora tillgÄngar i fastigheter vÀrderade till verkligt vÀrde kan tvingas till resultatsÀnkande nedskrivningar. Majoriteten av tillgÄngarna i fastighetsföretag utgörs av förvaltningsfastigheter som alltsÄ kan bli föremÄl för nedskrivningar. Med hjÀlp av olika former av earnings management kan företagen minska eller öka effekterna av en lÄg- respektive högkonjunktur.

<- FöregÄende sida 28 NÀsta sida ->