Sök:

Sökresultat:

2553 Uppsatser om Svag och stark hćllbarhet - Sida 7 av 171

"Att vara singel" : Upplevelse av singelliv och syn pÄ parrelationer

Antalet ensamstÄende har ökat kraftigt i Stockholm under senare Är. Frihet och sjÀlvstÀndighet ses som sÀrskilt viktiga egenskaper för singelpersoner. Det Àr Àven socialt eftertraktat att som ensamstÄende framstÄ som lycklig och stark. Syftet med denna studie var att fÄ en nyanserad bild av singelskapets betydelse samt synen pÄ parrelationer för bÄde kvinnor och mÀn. Sju manliga och kvinnliga singlar i Stockholm intervjuades och materialet genomgick tematisk analys dÀr fem huvudteman framkom.

Marknadseffektivitet: en studie om kursförÀndringar kring kvartalsrapportering för de mest omsatta företagen pÄ Stockholmsbörsen

Aktiemarknadens mest grundlÀggande uppgift Àr att genom nyemissioner förmedla nytt kapital till nÀringslivet för investering och utveckling. Inveserarnas incitament till att placera nytt kapital vid nyemissioner kommer att minska om aktiekurserna inte helt Äterspeglar all tillgÀnglig information. En effektiv aktiemarknad Àr dÀrför av stor betydelse för samhÀllsekonomin. Studier om marknadseffektivitet har pÄgÄtt sedan 1950- talet. Eugen F.

Är Ada Stark-Ahlbergs altartavlor konst? En studie om frikyrkans bildbruk 1900-1940

Frikyrkorörelsen i Sverige hade sina rötter i pietismen som ursprungligen kom frÄn Tyskland. Pietismen prÀglade frikyrkorörelsens synsÀtt pÄ bildbruket inom kyrkan. FrÄn 1800-talets mitt och framÄt vÀrderade frikyrkan Àkthet och sanning i bilder som pÄ nÄgot sÀtt skulle anvÀndas i frikyrkans arbete. I min underökning av frikyrkolokaler kring VÀrnamo och SÀvsjö finns ett flertal bilder av Ada Stark-Ahlberg. Ada Stark-Ahlberg befann sig mitt i den frikyrkliga kontexten dels som troende men Àven gift med en pastor i missionskyrkan.

TrÀning och manuell terapi - Effekt pÄ smÀrta, rörlighet och skulderfunktion vid subakromiellt impingement syndrom. : En systematisk litteraturstudie

Syfte: Syftet var att undersöka vilken effekt styrketrÀning, rörlighetstrÀning, stretching och manuell terapi i form av ledmobilisering och mjukdelsmobilisering har pÄ smÀrta, funktion och rörlighet i skulderleden hos patienter med subakromiellt impingementsyndrom samt att granska graden av evidens för dessa behandlingsmetoder.Metod: Litteratursökning utfördes i databaserna PubMed, SportDiscus och PEDro. Detta resulterade i 156 publikationer, varav 15 granskades enligt PEDro-metoden.Resultat: StyrketrÀning av rotatorcuffen och scapulastabilisatorer utfördes i dragapparat, med elastiskt band och hantlar. Evidensen för styrketrÀning var stark för att lindra vilovÀrk och förbÀttra skulderfunktionen. Stretching var en behandling som gjordes avseende bakre ledkapseln, frÀmre ledkapseln, rotatorcuffmusklerna, pectoralis minor, sternocleidomastoideus samt övre delen av trapezius. MÄttligt stark evidens fanns för styrketrÀning kombinerad med stretching av bakre ledkapseln för att lindra nattlig vÀrk och förbÀttra skulderfunktionen.

Variationer i svensk verbböjning : En korpusundersökning

 Variationer i svensk verbböjning: En korpusundersökning (Fredrik Smeds, D-uppsats i Svenska sprÄket, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, Avdelningen för sprÄk 2008). I uppsatsen undersöks svensk verbböjningsvariation frÄn första hÀlften av 1800-talet till vÄra dagar dels genom studier av facklitteratur, ordböcker och ordlistor frÄn skilda tider, dels genom att studera korpusar med skönlitteratur och brev skrivna av August Strindberg, Àldre och yngre romaner samt dagstidningar frÄn 1965?2004. De Àldre romanerna Àr skrivna frÄn första halvan av 1800-talet till första halvan av 1900-talet, och de yngre runt 1980. Materialet tillhandahölls av SprÄkdata vid Göteborgs universitet och omfattar ca 126 miljoner ord.

Likheter som grund för olikheter ? En grundad teori studie om stark företagskultur och dess betydelse för mÄngfalden i ett företag

Problembeskrivning: Begreppen företagskultur och mÄngfald sÀtts inom litteraturen i motsatsförhÄllande till varandra dÀr det menas att en stark företagskultur tenderar till likriktning inom personalen medan mÄngfald kÀnnetecknar olikheter hos mÀnniskor genom exempelvis kön, Älder och etnicitet. Vi ansÄg det dÀrmed vara spÀnnande att genom grundad teori som metod undersöka hur begreppen företagskultur och mÄngfald förhÄller sig till varandra. Ikea har en stark uttalad företagskultur samtidigt som de Àven arbetar med mÄngfald. DÀrför ansÄg vi skulle vara ett lÀmpligt företag för oss att undersöka för att besvara vÄr stÀllda problematik. Syfte: Syftet med vÄr undersökning Àr att genom grundad teori undersöka om en stark företagskultur hÀmmar eller frÀmjar mÄngfalden i ett företag.

Implicit volatilitet och deltaneutrala optionsstrategier inför kvartalsrapporter.

SYFTE: Huvudsyftet med denna studie Àr att undersöka om det Àr möjligt att utnyttja marknadens osÀkerhet inför kvartalsrapporter. METOD: MetodmÀssigt bygger vÄr studie pÄ sekundÀrdata, med fokus pÄ Ericssons historiska slutkurser pÄ aktier och optioner. Vi har prognostiserat den implicita volatiliteten inför kvartalsrapporter för att sedan utforma lÀmpliga deltaneutrala optionsstrategier som vi testar pÄ nÀstkommande Är. TEORI: Vi utgÄr frÄn tidigare studier om att den implicita volatiliteten stiger inför kvartalsrapporter vilket vi vill testa. Dessutom testas teorin om svag marknadseffektivitet.

Effekter av en stark VD : En undersökning om sambandet mellan en stark verkstÀllande direktör och företagets resultat.

I denna studie lyfter vi fram VD relativa ersÀttning i förhÄllande till resterande koncernledning. Studiens syfte Àr att analysera effekterna av en stark VD genom att undersöka sambandet mellan VD:s andel ersÀttning och företagets resultat vad gÀller vÀrde och lönsamhet. Studien bygger pÄ teorier som agentteorin, stewardshipteorin, tournamentteorin och cateringteorin. För att besvara frÄgan om samband existerar har en kvantitativ metod anvÀnts. Data har sedan analyserats med hjÀlp av regressionsanalyser för att identifiera samband.

KOLLABORATIV KONSUMTION I NORRA DJURGA?RDSSTADEN : Hur den delande ekonomin kan bidra till ha?llbar stadsutveckling

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

Organisationskultur som styrmedel - En fallstudie pÄ Academic Work

Att ha en stark organisationskultur framha?lls idag av ma?nga forskare som en nyckel till framga?ng. Tidigare forskning visar pa? att en stark organisationskultur kan gynna fo?retag pa? flera olika sa?tt och det har ocksa? visat sig vara en av de fa? gemensamma na?mnarna mellan olika framga?ngsrika fo?retag. Bemanningsbranschen a?r en bransch som vuxit mycket snabbt i Sverige under de senaste 20 a?ren och som spa?s fortsa?tta att va?xa ytterligare.

Plikt, flykt eller ansvar? En kvalitativ uppsats om mÀns sÀtt att hantera sitt ofrivilliga faderskap

Vi ville med den hÀr kvalitativa uppsatsen belysa komplexiteten som det innebÀr att bli ofrivilliga pappa. Beskedet att de ska bli fÀder verkar undantagslöst inledas med en kris. Vi har intervjuat fem ofrivilliga pappor som fÄtt beskriva sitt faderskap och hur de hanterat krisen och det fortsatta livet. Vi har med hjÀlp av kristeorin analyserat och presenterat dessa mÀns berÀttelser och upplevelser, och hjÀlp av copingteori och begreppet resilience analyserat deras strategier för att hantera sitt ofrivilliga faderskap. FrÄn vÄr empiri kunde vi urskilja en stark korrelation mellan kvaliteten eller graden i respektive mans resilience (motstÄndskraft) och att den Àr avgörande för vilka copingstrategier han anvÀnde sig av.

Traditionens essens - glimtar av samtiden : En kvalitativ intervjustudie om lÀrares upplevelser av bedömning av elever i behov av stöd i matematik.

Att ha en stark organisationskultur framha?lls idag av ma?nga forskare som en nyckel till framga?ng. Tidigare forskning visar pa? att en stark organisationskultur kan gynna fo?retag pa? flera olika sa?tt och det har ocksa? visat sig vara en av de fa? gemensamma na?mnarna mellan olika framga?ngsrika fo?retag. Bemanningsbranschen a?r en bransch som vuxit mycket snabbt i Sverige under de senaste 20 a?ren och som spa?s fortsa?tta att va?xa ytterligare.

Vad bestÀmmer den ljudnivÄ live-ljudteknikern vÀljer att ha och Àr den för stark?

Detta Àr ett arbete som genom observationer och intervjuer av live-ljudtekniker utröner om varför de vÀljer den ljudnivÄ de har pÄ sina konserter och om dessa ljudnivÄer kan vara skadliga för deras hörsel. Med hjÀlp av en mediator (ljudtrycksmÀtare) har ljudnivÄer mÀtts upp och de vÀrden som har anvÀnts till arbetet Àr max ljudtryck och medel-ljudtryck. Intervjuerna har gjorts för att ta reda pÄ hur teknikerna vÀljer sin ljudnivÄ och mÀtningarna har gjorts för att kolla om nivÄn Àr skadlig. Arbetet visar att pÄ tvÄ av fem uppmÀtta konserter var ljudnivÄn för stark. En lista över saker som pÄverkar valet av volym har gjorts.

BemanningsanstÀllda : - Arbetslivets kameleonter?

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Man, brottsoffer eller bÄde och?

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->