Sökresultat:
2553 Uppsatser om Svag och stark hćllbarhet - Sida 29 av 171
"Outsider" - moder: en undersökning av identitetskonstruktioner i TV-serie "United States of Tara"
AbstractSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur bilden av ?moderskapet? gestaltas i den amerikanska TV-serien ?United States of Tara?. De frÄgor som ligger till grund för undersökningen Àr: hur skapas och definieras identiteten av modern i serien ?United States of Tara?? Hur konstrueras relationen mellan modern och de andra familjemedlemmarna i serien? Hur förÀndras framstÀllningen av den kvinnliga huvudpersonen Tara frÄn det första till det sista avsnittet?Analysen utgÄr frÄn en metod för analys av TV-program som presenteras i boken ?How to Study Television? (1995) av Keith Selby & Ron Cowdery, med fokus pÄ begreppen narrativ och konstruktion.Materialet bestÄr av första sÀsongens första avsnitt och sista sÀsongens sista avsnitt av serien ?United States of Tara?.De teoretiska utgÄngspunkterna som ligger till grund för undersökningen Àr en teoriblandning av begrepp som: representation, performativitet, identitet, identitetsordningar samt Rosalind Gills teorier kring den postfeministiska kvinnan.Resultatet visar pÄ att i serien ?United States of Tara? presenteras en ovanlig bild av modern, en outsider-moder som, i enlighet med den postfeministiska synen pÄ kvinnan, genomgÄr en tydlig förÀndring under seriens gÄng frÄn en svag och förvirrad kvinna till en sjÀlvsÀker person. .
Postmodernismen. Vilka konsekvenser har den fÄtt för lÀraren?
BakgrundSamhÀllen genomgÄr alltid en förÀndring. VÄrt samhÀlle har förÀndrats och den intressanta och nödvÀndiga frÄgan för skolan Àr att fÄ kunskap om vad som har förÀndrats och vilka konsekvenserna Àr av dessa förÀndringar.Syfte Syftet med uppsatsen Àr att belysa och undersöka vilken effekt förÀndringarna i samhÀllet, med utgÄngspunkt frÄn postmodernism, inneburit för lÀraren i den svenska skolan.TeoriDet teoretiska perspektivet som valts Àr postmodernism /postmodernitet. Teoriperspektivethar sin utgÄngspunkt i teorier om postmodernism med speciell inriktning pÄ postmodernism och skola, enligt den kanadensiske skolforskare Hargreaves (1998) teorier om det postmoderna samhÀllet och lÀraren.MetodDen kvalitativa metoden har anvÀnts. Tre lÀrare har intervjuats i en halvstrukturerad intervjuform. Intervjuerna har sedan bearbetats och sammanstÀllts.ResultatLÀrarna hade i merparten en ytterst svag uppfattning av begreppet postmodernism.
CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY : Vilken information lÀmnas i Ärsredovisningen av svenska företag?
ĂMNEVilken information om Corporate Social Responsibility lĂ€mnas i Ă„rsredovisningen av svenska företag? Hur följer företagen riktlinjerna Global Reporting Initiative och UN Global Compact? Vilka motiv kan företagen ha för att lĂ€mna information om CSR i Ă„rsredovisningen?SYFTESyftet Ă€r att rekapitulera studien ?Corporate Social Responsibility - vilken information lĂ€mnas i Ă„rsredovisningen av företagen pĂ„ Stockholmsbörsens A-lista?, Göteborgs Universitet 2005, genom att kartlĂ€gga och jĂ€mföra CSR-redovisningen hos de företag frĂ„n den dĂ„varande A- listan som idag Ă€r noterade pĂ„ Stockholmsbörsen. UtifrĂ„n en utarbetad checklista skall undersökas vilken information som företag lĂ€mnar samt vilka skillnader som finns mellan företag och över tiden.GENOMFĂRANDEUndersökningen bygger pĂ„ kvantitativ och kvalitativ innehĂ„llsanalys av Ă„rsredovisningar. Ă
rsredovisningarna har analyserats efter en utarbetad checklista som bygger pÄ indikatorer och principer frÄn GRI och UN Global Compact.SLUTSATSERStudien visar att det rÄder stora skillnader mellan företag och den mÀngd CSR-information de publicerar i sin Ärsredovisning. Sedan 2004 har en svag ökning skett av mÀngden information som redovisas, denna ökning Äterfinns frÀmst inom branschen industri.NYCKELORDCorporate Social Responsibility, Global Reporting Initiative, UN Global Compact, Ärsredovisning.
Den orena revisionsberÀttelsens pÄverkan pÄ det reviderade företaget
Eftersom intressenter visat sig anvÀnda revisionsberÀttelsen som beslutsunderlag, kan en reaktion pÄ den orena revisionsberÀttelsen innebÀra en negativ följd för företaget. DÀrmed har vi undersökt hur det reviderade företagets organisatoriska outcomespÄverkas av den orena revisionsberÀttelsen. Vidare syftar Àven studien till att förklara hur vidtagna ÄtgÀrder begrÀnsar effekten av den orena revisionsberÀttelsen. Med utgÄngspunkt frÄn tidigare forskning och teori skapadesegna hypoteser. Hypoteserna menar att den orena revisionsberÀttelsen pÄverkar organisatoriska outcomes och att dessa effekter kan dÀmpas genom vidtagna ÄtgÀrder.För att realisera syftet genomfördes en dokumentstudie.
Att d?lja sitt riktiga jag: Social kamouflering och utbr?ndhet hos autistiska och potentiellt autistiska personer
Syftet var att unders?ka sambandet mellan social kamouflering och utbr?ndhet hos
vuxna (18+), autistiska och potentiell t autistiska individer. Vidare var syftet att
unders?ka huruvida ett s?dant samband var starkare hos kvinnor ?n hos m?n, och
om kvinnor upplever kamouflering och utbr?ndhet till st?rre grad. Datainsamlingen
gjordes genom utskick av en enk?t, och studien ha de en tv?rsnittsdesign.
Hur vÀl överensstÀmmer tandslitage pÄ intra-orala foton med klinisk registrering?
Syftet: MÄlet med studien var att utvÀdera kliniska intraorala foton som diagnostisk metod för att bedöma tandslitage (attrition, erosion och abrasion) och jÀmföra dessa bedömningar med kliniska registreringar.
Material och metod: Studien genomfördes pÄ TandvÄrdskolan i Malmö, dÀr man slumpmÀssigt valde ut 30 vuxna patienter. Dessa patienter undersöktes med avseende pÄ tandslitage (attrition, erosion och abrasion) och kliniska foton togs. En mÄnad efter kliniska registreringen gjordes en bedömning av de kliniska fotona, utan att ha kÀnnedom om resultatet av de kliniska registreringarna. BÄda undersökarna har pÄ samtliga patienter utfört klinisk registrering och fotobedömning oberoende av varandra. Intra- och interobservatör överensstÀmmelse uppskattades genom Cohen?s Kappa- koefficient.
Resultatet: Intraobservatör överensstÀmmelsen mellan bedömningar av foton och kliniska registreringar var mÄttligt-till-god med ett P-vÀrde pÄ 0,039-0,046.
Skandinavismen bland icke-eliten i Sverige vid 1800-talets mitt
Slutsats: Av allt att döma finns de skandinavistiska tankarna Àven hos icke-eliten. FrÀmst hos det bildade borgerskapet av handlare, hantverksmÀstare och tjÀnstemÀn. Bland lÀgre borgerskap och stadsbor, som gesÀller och arbetare samt landsbygdsbefolkning, kan det inte dras nÄgra slutsatser över exakt hur stark och utbredd de skandinavistiska idéerna Àr men idéerna och sympatier finns dÀr, om Àn inte lika utbrett som hos de mer bildade..
The place is the space is the time - En sittmöbel utifrÄn ett rumsligt perspektiv
Jag har i mitt projekt utformat en möbel utifrÄn ett befintligt rum, en offentlig miljö.Tanken var att kombinera studier av rum och rumslighet med möbelformgivning.Jag ville tillverka en möbel genom att undersöka rum och rumslighet, att undersökaljus som en sammansÀttning av interiört utrymme, och vilka beteendemÀssigakonsekvenser som vi fÄr av ljuset och rummet. Sittmöbeln Àr skapad som enintressant blickfÄng i sin form, och för att generera rörelse och skapa dynamik.Den ska fungera i rummet som ett tryggt stöd, en markerad mittpunkt. StolenÀger lÀtthet och bidrar till variation av sittplatser. Den Àr enkel, lÀtt och luftig, mensamtidigt stark och stabil tack vare sin form. En möbel som berör, och som skaparett starkt intryck..
"NÀr kyrkan Àr garderoben" : Om kristna normers roll i "komma ut"-processer
I den hÀr studien intervjuas tretton kristna hbt-personer om kristna normers roll i ?komma ut?-processer. Syftet med studien Àr att söka en förstÄelse för hur sexuell identitet kan skapasunder ungdomsÄr utifrÄn de normer och vÀrderingar som kan finnas i kristna kontexter.Slutsatsen Àr att det i kristna kontexter ofta finns en stark heteronorm som gör det konfliktfylltför kristna hbt-personer att leva ut sina sexualiteter.För att hÀlsa ska kunna uppnÄs för kristna hbt-personer krÀvs en kristen kultur som inte baraaccepterar, utan Àven tar stÀllning för att all kÀrlek i trohet och respekt Àr lika vÀrdefull ochlika rikligt vÀlsignad som den heterosexuella..
MarkÄtkomst: en analys av intresseavvÀgning vid tvÄngsförvÀrv av mark och rÀttigheter i Exrpl, PBL och MB
MarkanvÀndning Àr av samhÀlleligt intresse och motiveras med argument innehÄllande samhÀllsnyttiga teser. Detta Àr i grunden Àr ett krav pÄ effektivitet, d.v.s. att marken skall anvÀndas till det ÀndamÄl som svarar bÀst mot den beskaffenhet marken har i syfte att generera den bÀsta nyttan (lönsamheten). För att samhÀllet ska kunna genomföra önskvÀrda förÀndringar i markanvÀndningen kan fastigheter och rÀttigheter förvÀrvas med tvÄng. NÀr sÄdana förvÀrv önskas genomföras, skyddas den enskilda markÀgaren mot för lÄngt ingripande ÄtgÀrder genom tvingande intresseavvÀgningar i lagstiftningen.
Etiskt ansvarstagande : Med avstamp i de gap som kan uppstÄ mellan ett företags uppförandekod och en underleverantörs arbetssÀtt
Kurs: A?mnesfo?rdjupande arbete i logistik och ekonomistyrning, 2FE02E, 2FE20E Fo?rfattare: Therese Jakobsen och Matilda Magnussen Handledare: Petra Andersson Titel: Etiskt ansvarstagande ? Med avstamp i de gap som kan uppsta? mellan ett fo?retags uppfo?randekod och en underleveranto?rs arbetssa?ttBakgrund: I dagens samha?lle kra?vs det att fo?retag tar ett sto?rre etiskt ansvar och verkar fo?r en ha?llbar utveckling. Det ansvarsfulla fo?retaget a?r ett uttryck fo?r det fo?retag som aktivt arbetar med Corporate Social Responsibility. Ett verktyg i arbetet med det a?r att utveckla en uppfo?randekod, a?ven kallat Code of Conduct som dikterar riktlinjer och normer fo?retagets verksamhet ska genomsyras av.
Ăgarstruktur och kapitallokalisering : -en jĂ€mförelse mellan koncentrerat och spritt Ă€gande
Sedan 30-talet har mĂ„nga stora svenska företag kontrollerats av investmentbolag i ett pyramidliknande kontrollĂ€garsystem. Ăven de företag som inte ingĂ„r i en pyramid Ă€gs ofta av en stark kontrollĂ€gare, 90 % av Sveriges börsnoterade bolag karaktĂ€riseras av detta. Sverige Ă€r det enda land i vĂ€rlden som tillĂ„ter alla slags metoder som separerar kontroll och Ă€gande.Vi presenterar i vĂ„r uppsats teorier och lĂ€robokskunskaper som behandlar dynamiken inom utdelnings- och kapitalstruktursprocessen och dess pĂ„verkan pĂ„ ett företags marknadsvĂ€rde. Som en naturlig följd av detta presenterar vi ocksĂ„ lite fĂ€rskare material frĂ„n svenska forskare dĂ€r hypoteser om överkapitalisering och överinvestering bland svenska noterade företag behandlas. En utgĂ„ngspunkt i undersökningen Ă€r en forskningsrapport skriven av Martin HolmĂ©n, Uppsala Universitet, och Peter Högfeldt, Handelshögskolan i Stockholm, 2005, samt EkonomirĂ„dets rapport ?Ăgarmakt och omvandling? (Tson Söderström (red.) 2003) som lĂ€gger sĂ€rskilt fokus pĂ„ företag som ingĂ„r i ett pyramidĂ€gande samt de som har en vĂ€ldigt stark Ă€garkoncentration.
Spelet i Becketts Endgame
Det huvudsakliga syftet med min studie var att vinna kunskap om höglÀsningssituationen i förskolan med fokus pÄ lÀrarens roll. Med hjÀlp av videoobservationer har jag undersökt hur höglÀsning gÄr till pÄ en utvald förskola utifrÄn tre pedagogers agerande och förhÄllningssÀtt. Observationer har gjorts vid sex tillfÀllen, tvÄ per pedagog. Resultatet av studien har visat att pedagogens agerande och förhÄllningssÀtt absolut pÄverkar hur höglÀsningssituationen Àr utformad vilket framtrÀder betrÀffande bÄde innehÄll och form. Resultatet av det insamlade materialet har analyserats utifrÄn Bernsteins teori om klassifikation, inramning.
Hur kvinnor med ischemisk hjÀrtsjukdom upplevt bemötandet frÄn sjukvÄrdspersonal vid insjuknandet
Bemötandet Àr centralt vid all omvÄrdnad. Kvinnor som insjuknar i hjÀrtsjukdom Àr i en svag position. Insjuknandet kan upplevas som en stor psykisk belastning. Att bli bemött med respekt och förstÄelse reducerar rÀdslan och oron. Ett varmt leende eller en utstrÀckt hand ger den sjuke kÀnslan av tillhörighet.
SĂ€ljare vs. Brottare : motiveras deras prestationer av samma faktorer?
Flera företag har anvÀnt sig av paralleller till idrotten för att motivering sina anstÀllda, vilket inte Àr överraskande dÄ passionen och drivkraften att uppnÄ sina mÄl Àr stark hos idrottare. Uppsatsen Àmnar dÀrför undersöka om det finns likheter hos sÀljare pÄ medieföretag och brottare i en idrottsförening. Dessa organisationer valdes eftersom det ansÄgs föreligga likheter i deras sÀtt att arbeta och trÀna. För att i mesta möjliga mÄn fÄ del av respondenternas tankar kring vad som motiverar dem valdes semistrukturerade intervjuer som metod för insamlig av data. Data analyserades sedan utifrÄn Maslows behovshierarki samt Herzbergs tvÄfaktorteori..