Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.

Syftet med studien var att undersöka intresset för aktiv dödshjÀlp hos patienter som lider av en lÄngt framskriden cancer samt vilka faktorer som pÄverkar dem i detta stÀllningstagande. I en litteraturstudie har relevant litteratur insamlats, analyserats och tolkats. UtifrÄn bevisen frÄn sammanlagt fem kvalitativa studier har nya slutsatser dragits. Resultaten pekar pÄ att det finns ett intresse för aktiv dödshjÀlp bland svÄrt sjuka cancerpatienter men att detta i hög grad Àr framtidsorienterat. Faktorer som pÄverkar intresset Àr uppfattningen om att vara en börda för andra, rÀdsla för framtiden, lidande, den demoraliserande inverkan som cancern har pÄ individen samt religion och etik..

Sedan 1980- talet har det psykiska vĂ€lbefinnandet bland befolkningen försĂ€mrats. Socialstyrelsen började göra mĂ€tningar av folkhĂ€lsan i Sverige i slutet av 1980- talet och sedan dess har Ă€ngslan, oro och Ă„ngest ökat bland ungdomar i Ă„ldrarna 16-24 Ă„r. Även bland Ă€ldre har rapporter visat att psykisk ohĂ€lsa ökat. Anhöriga till psykiskt sjuka fĂ„r bĂ€ra en tung börda och har en viktig roll i förbĂ€ttringen av den psykiskt sjuka personens liv. Syftet med studien var att belysa anhörigas kĂ€nslor och upplevelser.

Bakgrund: V?ld i n?ra relation ?r ett nationellt och globalt problem. V?ldet, framf?r allt mot kvinnor ?r utbrett och m?rkertalet tros vara mycket stort. Det finns olika typer av v?ld och dess konsekvenser ?r stora f?r s?v?l den v?ldsutsatta som samh?llet.

Beslutsprocessen vid triage Àr komplex och triageprocessen bör utföras noggrant. Vid akuta situationer mÄste snabba beslut tas, oftast med lite information. Det ska under kort tid samlas in data genom observation, frÄgor och kontroll av vitalparametrar. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans triagering av barn pÄ akutmottagning. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 13 vetenskapliga artiklar analyserades.

Bakgrund: NÀr ett barn blir kritiskt sjukt och behöver intensivvÄrd kan det innebÀra enorma kroppsliga och mentala pÄfrestningar för förÀldrarna. FörÀldrarna har oftast en central roll i barnets vÄrd och tillfrisknande, men kan uppleva besvÀr med att fÄ sina personliga behov uppfyllda under barnets vÄrdtid. Syfte: Beskriva förÀldrars uttryckta behov av stöd frÄn sjuksköterskor nÀr deras barn vÄrdas pÄ BIVA. Metod: Litteraturöversikt med analys av kvalitativ data. Resultat: Fem kategorier presenteras i studien; stöd i form av begriplig information, stöd till att bevara förÀldrarollen, stöd i form av tillit till sjuksköterskor, stöd till kroppsligt vÀlbefinnande samt emotionellt stöd.

Varje Är drabbas 300 barn i Sverige av cancer. MÄnga familjer upplever i samband med denna situation att tillvaron förÀndras drastiskt, och att den sÀkra vardagen ersÀtts med osÀkerhet och rÀdsla. Syftet var att beskriva förÀldrars upplevelser och behov i samband med att deras barn drabbas av cancersjukdom. För att fÄ fram förÀldrarnas upplevelser och behov gjordes en litteraturstudie med vetenskapliga artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. I resultatet framkom att mÄnga förÀldrar som har ett cancersjukt barn upplevde kaos.

Syfte: Att med hjÀlp av tidigare forskning belysa och lyfta fram faktorer som leder till att psykiskt sjuka fÄr en sÀmre somatisk vÄrd samt att beskriva de ingÄende artiklarnas kvalitet. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design baserad pÄ 15 vetenskapliga artiklar frÄn 10 lÀnder, publicerade mellan Är 2003 - 2009. Huvudresultat: Det framkom att flera faktorer bidrar till att psykiskt sjuka har en sÀmre överlevnad i somatiska sjukdomar. Det var svÄrt att upptÀcka dessa patienter i primÀrvÄrden och sjuksköterskor hade inte tillrÀcklig erfarenhet eller kunskap om att ta hand om dessa patienter. Patienter med psykisk sjukdom fick inte samma vÄrd som de som inte lider av psykisk sjukdom; exempelvis skiljde sig medicinering mot riskfaktorer som höga blodfetter och hypertoni mellan de olika grupperna.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag nÄgon form av informationssystem. För att effektivisera, förÀndra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjÀlpmedel. TyvÀrr innebÀr detta Àven att ett antal problem kan uppstÄ. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas Àr utebliven anvÀndaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbÀttra anvÀndaracceptansen.

Det Àr inte ovanligt att ingripanden och handrÀckningar av psykiskt sjuka personer blir turbulenta nÀr polisen skall omhÀnderta dessa individer. Vi intresserar oss av vÄldet frÄn psykiskt sjuka personer mot poliser och vi har frÄgat oss vad som kan göras för att underlÀtta ingripanden och handrÀckningar av psykiskt sjuka personer. VÄrt syfte Àr att utreda om arbetet kan underlÀttas genom ökad förstÄelse mellan psykvÄrd och polis, mer utbildning och ökad kunskap kring lagstiftning. VÄra frÄgestÀllningar strÀcker sig frÄn lagstiftningen i sekretesslagen, om polisers handrÀckningsÀrenden och övriga ingripanden som kan göras sÀkrare med ökad information frÄn lÀkare och vad som i övrigt kan underlÀtta polisers möte med psykiskt sjuka individer. InformationsinhÀmtningen har dels skett genom intervjuer med poliser som har lÄng erfarenhet av yttre tjÀnstgöring, en överlÀkare pÄ rÀttspsykiatriska utredningsenheten pÄ NUS och dels genom relevant litteratur inom Àmnet.

Sedan 1980- talet har det psykiska vĂ€lbefinnandet bland befolkningen försĂ€mrats. Socialstyrelsen började göra mĂ€tningar av folkhĂ€lsan i Sverige i slutet av 1980- talet och sedan dess har Ă€ngslan, oro och Ă„ngest ökat bland ungdomar i Ă„ldrarna 16-24 Ă„r. Även bland Ă€ldre har rapporter visat att psykisk ohĂ€lsa ökat. Anhöriga till psykiskt sjuka fĂ„r bĂ€ra en tung börda och har en viktig roll i förbĂ€ttringen av den psykiskt sjuka personens liv. Syftet med studien var att belysa anhörigas kĂ€nslor och upplevelser.

ABSTRAKTBakgrund: Interhospitala transporter innebÀr ökade risker för medicinska komplikationer för den kritiskt sjuka patienten. Inom ramen för intensivvÄrdsjuksköterskans kompetens ingÄr att kunna utföra omvÄrdnad till den kritiskt sjuka patienten under interhospitala transporter. Sjuksköterskor med specialistutbildning inom intensivvÄrd kan under transport av kritiskt sjuka patienter uppleva oro. För att kunna förbÀttra omhÀndertagandet av patienten Àr det av intresse att ta reda pÄ om det finns fler perspektiv och upplevelser av arbetet vid denna komplexa situation som en interhospital intensivvÄrdstransport innebÀr.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors upplevelse av att vÄrda kritiskt sjuka patienter under markbundna interhospitala transporter.Design: Denna studie har en kvalitativ design.Metod: Semi-strukturerade intervjuer med Ätta intensivvÄrdssjuksköterskor spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med tematiskt analys.Resultat: Ur analysen konstruerades tre huvudteman. Att strÀva efter att ha kontroll över situationen, Betydelsen av ett bra samarbetet i teamet och Att utmanas i sin yrkeskompetens.Slutsats: Resultatet visade att transportera kritiskt sjuka patienter mellan sjukhus kan ge upphov till bÄde negativa och positiva kÀnslor.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och sammanstÀlla befintlig forskning om de etiska konflikterna, som ambulanspersonal stÀlls inför i samband med HLR och att inventera om prehospitala HLR riktlinjer tar hÀnsyn till etiska aspekter pÄ HLR. En litteraturstudie genomfördes dÀr tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att etiska konflikter uppstod nÀr det gÀllde ambulanspersonalens beslut om att pÄbörja HLR eller inte, pÄ patienter som av litteraturen beskrevs som terminalt sjuka eller Àldre terminalt sjuka patienter. Ibland krÀnkte ambulanspersonalen patienternas autonomi genom att pÄbörja HLR mot patienternas och de anhörigas vilja, trots att det existerade en Ej HLR önskan frÄn patienterna och deras anhöriga. Den huvudsakliga orsaken till att sÄdana situationer uppstod var oklarheter i lagstiftningen omkring prehospitala HLR riktlinjer i USA och Kanada.

VÄrd vid livets slutskede ska leda till en livskvalitet som Àr sÄ bra som möjligt för den sjuka personen. Dennes önskemÄl och tankar ska ligga till grund för vÄrden och dÀrför Àr syftet med denna litteraturstudie att beskriva svÄrt sjuka personers upplevelser av att leva med vetskap om en nÀra förestÄende död. Sju vetenskapliga internationella artiklar, som svarade pÄ syftet, granskades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Denna analys resulterade i sex kategorier: Att kÀmpa, hop-pas och vilja leva: Att livet förÀndrats och att vara medveten om att det Àr tid att gÄ: Att uppskatta vÄrden och att vara tillsammans: Att ha tankar om döden och att ha svÄrt att förlika sig med sin livssituation: Att tron, förberedelser, kunskap och mening kan förbÀttra: Att acceptera och anpassa sig och uppskatta smÄ saker. Resultatet visade att viljan att leva fanns kvar och de kÀnde och var medvetna om att livet förÀndrats.