Vi har undersökt vilka delar inom matematiken som kan hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse för %u201Dlång tid%u201D och tidslinjer. I analysen diskuteras resultaten utifrån utvecklingspsykologiskt perspektiv/strukturteori (Piaget), sociohistorisk/sociokulturell teori (Vygotskij) och konstruktivistisk teori (von Glasersfeld). Undersökningen har genomförts med två grupper elever i årskurserna 3-5 där vi har använt oss av intervjuer och undervisningsförsök för att få svar på våra frågor. Gruppernas resultat har analyserats och jämförts med varandra för att försöka hitta den matematik som har hjälpt eleverna att förstå tidslinjer och dess användningsområden, eller som vållat dem bekymmer. De matematiska delar som synliggjordes i undersökningen är bland annat proportionalitet, positionssystemet, stora tal och negativa tal.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder.

Mötesplats för alla är konceptet för Mötesplats Ljungdala, som är en mötesplats öppen för alla oavsett bakgrund. Syftet med studien är att öka förståelsen för fenomenet mötesplats, dels ur arrangörsperspektiv och dels ur brukarperspektiv. Studien fokuserar på hur mötesplatsen diskuteras som en del av fritiden och på vilket sätt personal och besökares uppfattningar kring mötesplatsen kan förstås och diskuteras utifrån meningsskapande. Kvalitativa intervjuer med personal och besökare utgör det empiriska materialet i studien. Mötesplatsen diskuteras främst genom spontana möjligheter och organiserade aktiviteter där de organiserade aktiviteterna i den här studien visar tendens på att vara det som motiverar besökare till att ta del av det som mötesplatsen erbjuder.

Detta examensarbete syftar till att skapa en digital översiktsplan för Bengtsfors kommun. Arbetet har gått ut på att digitalisera kartdata samt att bygga upp en databas med kartinformation och attributdata, för att få en fungerande översiktsplan, med ökad tillgänglighet för politiker och tjänstemän. Utifrån att ha fört en dialog med länsstyrelsen och studerat olika översiktsplaner har en databasbeskrivning arbetats fram. Kartorna har digitaliserats i AutoKa PC och lagrats i RT 90 2,5 gon väst, och sedan förts över till Mapinfo där även attributen lagrats. Kartorna har lagrats i olika skikt i mif- format.

Syftet med studien är att ta reda på om och i så fall hur sex stycken elever i årskurs 9 på en grundskola i södra Sverige använder sig av den kunskap de får inom ämnet kost och hälsa i hem- och konsumentkunskap i sin vardag samt att ta reda på vilka faktorer som avgör om eleven tar till sig kunskapen i ämnet kost och hälsa i hem- och konsumentkunskap. Resultatet jämförs köns- och beygsmässigt samt med Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 - NU-03. Metod som använts är en ostrukturerad kvalitativ metod med strukturerade intervjuer. Undersökningen visar att eleverna tycker ämnet är meningsfullt och ger dem kunskap för livet vilket stämmer med NU-03. Eleverna vill ha tydligare mål så att de lättare kan delta i terminsplaneringen.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken funktion den pedagogiska dokumentationen fyller i förskolan. Vi har tittat närmare på hur pedagogisk dokumentation fungerar i praktiken utifrån både lärares perspektiv och barns perspektiv. Målet med undersökningen var att få djupare kunskaper inom ämnet. Under undersökningens gång har vi genomfört både lärare och barnintervjuer där vi har fått svar på hur de arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. Lärarna använder sig av observationer för att följa upp det individuella barnet och förtydliga den verksamhet som bedrivs.

SammanfattningDetta är en kvalitativ studie vars syfte var att ge en överblick av forskning kring dyskalkyli samt att se i vilken utsträckning lärare är insatta i olika typer av matematiksvårigheter, som i sin tur kan bidra till bättre beredskap hos lärare och skola i att stötta elever med matematiksvårigheter. Till vår hjälp har vi haft två frågeställningar som lyder: Vilka föreställningar om begreppet dyskalkyli förekommer bland några verksamma lärare? och Hur ser organisationen kring matematiksvårigheter ut i några skolor?För att uppfylla studiens syfte har vi gjort en litteraturgenomgång samt använt oss av kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att de lärare som ingick i denna studie har en stor vilja att hjälpa alla elever men lite tid och resurser till det. Problem med taluppfattningen anses av lärarna vara den vanligaste matematiksvårigheten hos eleverna.

Our study is focused on how the public sector can collaborate with the private sector on a certain issue. The public sector wanted to create a project to increase bicycling in the municipality of Kalmar. Our problem was to develop a sustainable way to collaborate between the two parties. We managed to present a suggestion on how the public sector with communication could improve their Public Relations with the private sector and therefore letting the parties benefit from their differences, thus making it possible to release synergy.Using semi-structured interviews and a workshop, we could clarify the values and attitudes of the parties to bring forth the core values to develop a shared vision. Where the identified differences were found, we used a dialog strategy based on intercultural conflict management as a communication tool.

Introduktion: Arbetsmiljö och hälsa är viktigt och längre uppmärksammade på arbetsmarknaden, inte minst inom den offentliga sektorn som landstinget. Inom området har ett nytt tänk, för att mäta och följa upp hälsofrämjande effekter och följa upp dem, börjat användas och studeras. Hälsobokslut är ett nytt begrepp som börjat få fotfäste. Tidigare forskningsresultat bevisar att ett synliggörande av sambandet mellan hälsa och ekonomi är centralt för att minska ohälsotalen.Tillämpligheten av hälsobokslut testades genom ett förbättringsarbete på två vårdenheter.Syfte: Syftet med denna studie var att klarlägga möjligheteroch svårighetervid införande av hälsobokslut (HB) inom sjukvården samt nyttan av HB. Studien vägleddes av följande frågeställningar: -Hur ser chefer inom vården på hälsofrämjande projekt och hur följer de upp resultatet av dem?  -Vilken nytta får cheferna av hälsobokslutet? -Hur stödjer hälsobokslutet utvärderingen av hälsofrämjande insatser?Metod: Studien har en interaktiv forskningsansats med kvalitativa och kvantitativa data.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Musikalisk gestaltning av musik f?r damk?r skriven av kvinnliga tons?ttare ?r omr?det f?r detta arbete. Syfte ?r att unders?ka och problematisera repertoar f?r damk?r som ?r komponerad av kvinnor. Syftet ?r avgr?nsat till att omfatta fr?gan om vilka utmaningar och v?gval f?r l?sningar som visar sig i processen med att v?lja repertoar, att g?ra instudering och att framf?ra musiken f?r publik.

Studien unders?ker ett begr?nsat antal l?rares f?rv?ntningar p? specialpedagogen n?r de upplever en frustration i m?tet med elever. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Studien genomf?rdes i form av en kvalitativ intervjustudie med nio semistrukturerade intervjuer, som transkriberats i sin helhet f?r att sedan analyseras och kategoriseras.

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

I denna uppsats undersöks hur elever i årskurs 3 förhåller sig till de nationella proven, med fokus på känslor, upplevelser samt hur eleverna uppfattat informationen om proven. Vår teoridel fokuserar på det utvecklingspsykologiska perspektivet. Vi valde att intervjua barn i årskurs tre för att få en bild av hur de ser på de nationella proven, detta genom att sätta oss in i barnens perspektiv. Det gjordes genom enskilda intervjuer samt en gruppintervju. Resultatet av undersökningen visar att barnen tycker nationella proven är spännande men känslor av stress och nervositet tar över.

Syftet med uppsatsen var att klargöra olika typer av konflikter som kan uppstå under idrottslektionerna på gymnasieskolan. Jag ville även undersöka hur idrottslärare arbetar förebyggande samt med hantering av konflikter på idrottslektionerna.För att få information i min studie genomförde jag en kvalitativ studie genom semistrukturerade intervjuer och observationer av sex gymnasielärare. Urvalet har bedrivits genom ett bekvämlighetsurval.De vanligaste konflikterna på idrottslektionerna var småbråk, ej deltagande i undervisningen samt brist på respekt för varandra. När det gäller förebyggande av konflikter ansåg lärarna att det var viktigt att föra en dialog med eleverna om hur de skall behandla varandra, använda samarbetsövningar och skapa tillit mellan lärare och elev för en trygg och utvecklande skolmiljö. Hanteringen av konflikter var att lärarna skulle inta en auktoritativ ledarroll, föra diskussioner och inta en medlarroll..