VÄrt syfte med denna studie Àr att dels fÄ en uppfattning huruvida elevens syn pÄ sig sjÀlv som litterat förÀndrats genom delaktighet i lÀsutvecklings- arbetet ?LÀslust? pÄ Benzeliusskolan, i LuleÄ och dels hur denna eventuella förÀndring kan beskrivas och förstÄs. Vi har frÄgat oss om ?LÀslust? enligt eleven, haft nÄgon inverkan pÄ dennes lÀsutveckling? Om elevens syn pÄ sig sjÀlv som lÀsare förÀndrats, hur har det i sÄdana fall yttrat sig? Om pedagogerna anser att det skett en förÀndring, hur kan den i sÄdana fall beskrivas och förstÄs? För att fÄ reda pÄ detta har vi genomfört en kvalitativ studie med kvalitativa intervjuer av elever och pedagoger pÄ Benzeliusskolan som grund för vÄr studie. VÄr analys av resultatet visar pÄ att deltagande elever och pedagoger finner ?LÀslust? stimulerande och utvecklande, frÄn elevernas aspekt likvÀl som frÄn pedagogernas aspekt.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger frÀmjar barns muntliga sprÄkutveckling. Avsikten Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur pedagogerna ser pÄ sin egen roll i barns muntliga sprÄkutveckling. Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr det sociokulturella perspektivet samt Vygotskijs tankar om ?den nÀrmaste utvecklingszonen? dÀr barnen blir utmanade i sin utveckling med hjÀlp av en vuxen. I litteraturdelen tar vi upp barns sprÄkutveckling, pedagogens roll i barns sprÄkutveckling, metoder som frÀmjar barnens sprÄkutveckling samt styrdokumenten.

          Skolan Àr alltid under förÀndring och utveckling och stÀndigt debatterad. De allra flesta har en Äsikt om skolan och eftersom den Àr en viktig samhÀllsinstitution fÄr den utstÄ mycket kritik. Som lÀrarstudenter har vi under vÄr utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en nÀrmare titt pÄ debatten, som vi upplever som mycket onyanserad. Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. VÄr uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har anvÀnt vÄgrÀt textanalys som metod för materialbearbetning. VÄrt fokus har legat pÄ följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/lÀroplan/mÄl, Begreppet kunskap och Den allmÀnna bilden av skolan.

Syftet med följande examensarbete Ă€r att undersöka elevers attityd till lĂ€sning av skönlitteratur ? privat och i skolan. Undersökningen har som mĂ„l att se om och i sĂ„ fall hur elevers lĂ€sning och attityd till lĂ€sning skiljer sig frĂ„n de motiveringar till lĂ€sning av skönlitteratur som Ă„terfinns i skolans styrdokument. För att nĂ„ syftet med mitt arbete genomför jag en screeningenkĂ€t i fyra klasser pĂ„ en gymnasieskola, som sammanlagt besvaras av 79 elever. DĂ€refter följer tre parintervjuer med sex elever, som lĂ€ser olika mycket, om deras attityd till lĂ€sning. Resultaten visar att fĂ„ elever lĂ€ser regelbundet pĂ„ sin fritid och anledningarna som de uppger Ă€r nĂ€stan uteslutande att de inte har tid eller att det Ă€r trĂ„kigt. De som lĂ€ser, lĂ€ser till största delen skönlitteratur som bygger pĂ„ underhĂ„llning och spĂ€nning (deckare, Harry Potter och militĂ€rböcker med mera). Slutsatsen blir att den typ av verk som eleverna lĂ€ser privat sĂ€llan ryms inom ramen för svenskĂ€mnet och styrdokumenten och dĂ€rför skiljer sig elevernas lĂ€sning en del frĂ„n skolans. Även bland de elever som Ă€r nĂ„got mer positiva till skönlitteratur i allmĂ€nhet, Ă€ven i skolan, mĂ€rks det dock att de sĂ€llan förstĂ„r syftet med lĂ€sningen, eller valet av litteratur man behandlar pĂ„ lektionerna..

Informationsflödet Àr stort i dagens samhÀlle, stora delar av det innehÄller information om sex och samlevnad. SamhÀllet och skolan ska spegla varandra, dÀrför behöver sex och samlevnad ha en sjÀlvklar roll i skolan. Syftet Àr att undersöka vilka uppfattningar pedagoger har om sex- och samlevnadsundervisning i skolÄr 5 och 6, hur de vÀljer lÀrandeobjekt och vad de tar upp. Uppsatsen utgÄr frÄn ett variationsteoretiskt perspektiv med fokus pÄ begreppet lÀrandeobjekt som handlar om vad som ska behandlas pÄ lektioner. Undersökningen har en kvalitativ ansats genomförd i form av intervjuer med nio lÀrare som undervisat i sex och samlevnad.

Denna uppsats handlar om bedömningar i Matematik A pÄ gymnasiet. En empirisk undersökning i form av enkÀt och intervjuer har gjorts för att fÄ inblick i hur gymnasielÀrare i matematik tÀnker kring och anvÀnder för typer av bedömningar. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som kan pÄverka lÀrares val av bedömningsform samt vad lÀrare vÀrderar vid betygsÀttning. UtifrÄn styrdokumenten framgÄr tydligt att lÀrare ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskap, dÀr eleven fÄr visa pÄ bÄde muntliga och skriftliga matematiska resonemang. Skolan ska Àven strÀva mot att eleven ska fÄ visa dessa resonemang bÄde enskilt och i grupp.

Bakgrund: Hj?rtstopp drabbar hundratusentals m?nniskor i v?rlden ?rligen. Trots att fler m?nniskor ?verlever beskrivs l?ngvariga fysiska, psykiska, sociala och existentiella konsekvenser. Omv?rdnadens roll ?r central f?r ?terh?mtning och anpassning till livet efter h?ndelsen, d?rf?r beh?vs mer kunskap inom omr?det.

SammanfattningSkolan Àr alltid under förÀndring och utveckling och stÀndigt debatterad. De allra flesta har en Äsikt om skolan och eftersom den Àr en viktig samhÀllsinstitution fÄr den utstÄ mycket kritik. Som lÀrarstudenter har vi under vÄr utbildning följt diskussionen om skolan och vill nu ta en nÀrmare titt pÄ debatten, som vi upplever som mycket onyanserad.Vi har genomfört en artikelstudie av Dagens Nyheters rapportering av skolan under 2004 och 2007. VÄr uppsats grundar sig i ett hermeneutiskt perspektiv och vi har anvÀnt vÄgrÀt textanalys som metod för materialbearbetning. VÄrt fokus har legat pÄ följande fyra teman: Skolans uppdrag/ansvar/uppgift/roll, Kursplan/lÀroplan/mÄl, Begreppet kunskap och Den allmÀnna bilden av skolan.

Vid utbildning inom karaktÀrsÀmnen anvÀnds bland annat en metod dÀr eleverna löser uppgifter sjÀlvstÀndigt eller i grupp. För att lösa uppgifterna anvÀnder eleverna olika sorters kÀllor som ibland krÀver reflektion över svaren och ibland inte. Detta fick mig att undra vilken typ av lÀrande som sker vid sjÀlvstÀndigt arbete i arbetsböcker inom Àmnet fordonsteknik. Inför studien ville jag veta om studiemetoden stöddes av styrdokumenten och om det fanns andra liknande metoder. Jag ville ocksÄ lÀsa om olika forskares och författares syn pÄ bedömning och hur de beskriver begrepp som inlÀrning och förstÄelse.

Studiens syfte Àr att undersöka barnskötare kontra förskollÀrares kÀnnedom om begreppet litteracitet samt hur de arbetar med det. Litteracitet handlar om barns lÀs- och skrivaktiviteter vilket enligt Björklund (2008) bör ske i samspel med andra för att bli meningsfullt. Metoden som anvÀnds Àr intervjuer med tre barnskötare och tre förskollÀrare, dÀr frÄgor stÀlls med hjÀlp av en intervjuguide. I bearbetningen av samtalen har svaren kategoriserats för att synliggöra hur barnskötarna och förskollÀrarna uttrycker sin kompetens i verksamheten. Det synliggörs i examensarbetet att det stora engagemanget finns hos samtliga pedagoger angÄende hur de uppfattar samt arbetar med litteracitet i förskolan. UtifrÄn pedagogernas svar tolkas att de i samspel med barnen uppmÀrksammar barnens nyfikenhet kring symboler, tecken samt skriftsprÄk vilket benÀmns som skrivaktiviteter. Resultat visar pÄ likheter men Àven skillnader mellan barnskötare och förskollÀrare i sitt arbetssÀtt, tankar samt kunskap om begreppet litteracitet.

Syften med studien Àr att undersöka lÀromedelsanvÀndningen inom textilslöjden. Mina frÄgestÀllningar har varit: Vilka lÀromedel finns det inom textilslöjden? Vilka faktorer Àr det som pÄverkat lÀrarens val av lÀromedel? Hur anvÀnder lÀrarna lÀromedel i sin undervisning? Vilken koppling finns det mellan styrdokumenten och lÀromedlen? Studien har utförts genom att göra kvalitativa intervjuer med lÀrare, samt undersöka vilka lÀromedel som fanns att tillgÄ i textilsalarna. De lÀrare som deltog i undersökningen arbetar inom Àmnet textilslöjd. De Àr verksamma inom UmeÄ tÀtort och undervisar framför allt vid grundskolans senare Är.

Syftet med vÄr undersökning var att ta reda pÄ hur och varför lÀrare anvÀnder sig av praktisk matematik i grundskolans tidigare Är. Vidare har vi Àven undersökt vad lÀrare anser om lÀroboken och dess funktion och tittat nÀrmare pÄ ifall det finns stöd för praktisk matematik i styrdokumenten. Bakgrunden till vÄrt val av forskningsomrÄde Àr för att det diskuterats mycket i media om hur undervisningen i grundskolan ska bedrivas för att sÄ mÄnga elever som möjligt ska nÄ kunskapsmÄlen i matematik. Ett förslag som nÀmns Àr att kommunicera och praktisera matematiken och inte bara anvÀnda sig av lÀroböcker. Vi intervjuade tre lÀrare och observerade vid tvÄ olika undervisningstillfÀllen för att ta reda pÄ hur lÀrare tycker och tÀnker kring praktisk matematik.

Anledningen till detta examensarbete Àr att bollekar och bollspel har visat sig dominera idrottsundervisningen i skolan och enligt den senaste lÀroplanen, Lgr 11, finns inte bollekar och bollspel specifikt uttalat. Examensarbetet innehÄller en intervjustudie dÀr fem lÀrare som undervisar i idrott och hÀlsa i Ärskurs F-6 har medverkat. Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till momentet bollekar och bollspel i Àmnet idrott och hÀlsa. I examensarbetet presenteras ocksÄ i korta drag idrottsÀmnets förÀndring sedan början av 1900-talet fram till idag. Det presenteras Àven studier kring skolÀmnet idrott och hÀlsas pÄverkan av idrottsföreningar och idrottslÀrares strÀvan att göra Àmnet roligt.

Föreliggande arbete Àmnar undersöka vilka krav pÄ lÀrare som har förÀndrats och inte förÀndrats utifrÄn lÀroplanerna 1962 och 2011. 1962 kom den första grundskolelÀroplanen i och med att införandet av den obligatoriska nioÄriga grundskolan krÀvde en sÄdan. 2011 har varit ett Är med nya förÀndringar som aktualiserats i media till exempel lÀrarlegitimationen. DÀrmed Àr det vÀsentligt att ta reda pÄ hur kraven har och inte har förÀndrats utifrÄn tvÄ grundskolelÀroplaner. Ett lÀroplansteoretiskt förhÄllningssÀtt utgör det teoretiska perspektivet och förklarar vilka faktorer som ligger bakom utformningen av en lÀroplan.

Sedan det infördes ett nytt mÄl- och kunskapsrelaterat betygssystem 1994 har flera undersökningar gjorts för att studera hur lÀrarna har tagit till sig de nya styrdokumenten. Resultatet har visat pÄ att det rÄder en olikvÀrdig bedömning dÄ elever inte har fÄtt samma betyg nÀr de har blivit bedömda för samma prestation och kunskapsnivÄ av olika lÀrare. Avsikten med det hÀr arbetet har varit att undersöka om det har skett nÄgon förÀndring och dÀrmed om det rÄder likvÀrdig bedömning av elevtexter i engelskÀmnet men ocksÄ hur skolorna arbetar för att nÄ likvÀrdig bedömning. LÀrarna i studien var inte helt eniga i sin betygsÀttning men mycket nÀra i sina motiveringar för det betyg de satt. Bedömningen blev dÀrmed inte helt likvÀrdig men visar pÄ att bedömarna ligger nÀra i sina tankar kring betygsÀttning av elevtexter.