Bakgrunden till denna studie Àr lagförÀndringen första april 2006. Studiens syfte var att undersöka ett antal lÀrares förstÄelse av begreppet mobbing och krÀnkande behandling. De data vi anvÀnt oss av gÀllande detta specifika omrÄde Àr frÄn Skollagen, Styrdokumenten, relevant forskningsdata, litteratur, Internet och frÄn vÄra informanter via intervjuer. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod dÄ vi lagt fokus pÄ att beskriva och tolka de uppfattningar som förekommer bland informanterna. NÄgot som framkom i undersökningen Àr att begreppet mobbning och krÀnkande behandling har varit nÄgot diffust..

 Syftet med denna studie Àr undersöka om det förekommer nÄgon koppling mellan lÀrares per-sonliga förhÄllningssÀtt och elevers utövande av reellt inflytande i matematikundervisningen. I litteraturgenomgÄngen anvÀnds tidigare forskning och studier som gjorts inom elevinflytande samt en progression av hur det reella elevinflytandet fÄtt del i styrdokumenten.Intervjuer kombineras med deltagande observationer i syfte att fÄ större insikt i de personliga förhÄllningssÀtten gentemot reellt elevinflytande.Huvudresultaten visar att lÀrarnas förhÄllningssÀtt Àr positiva dock problematiseras applice-ringen av reellt elevinflytande i praktiken, pÄ grund av kursplanemÄlen..

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur romerna, med utgÄngspunkt i historielÀroböcker för grundskolans senare Är och utgivna mellan Ären 1995 och 2012, Àr underordnad majoritetssamhÀllet, samt belysa hur lÀroböckernas historieförmedling sker och hur den Àr prÀglad. Uppsatsen skall Àven uppmÀrksamma skillnader i framstÀllningen av romer efter erkÀnnandet i politiska styrdokument och lÀroböcker, samt göra en ansats till att förklara orsaker till detta..

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i hur alternativa lÀromedel anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är och undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀraren till att vÀlja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer pÄ tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa lÀromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i Àmnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vÄr undersökning har vi kommit fram till att alternativa lÀromedel anvÀnds i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse dÄ lÀrarna valt att arbeta med alternativa lÀromedel.

This study examines some students? attitudes towards mathematics in grade 2-4. When studying students? attitudes questionnaires and interviews are often being used as methods. In this study we used a more rare method.

Uppsatsen undersöker utvecklingen av Àmnena svenska och historia frÄn LÀroplanen för de frivilliga skolformerna 1994 (Lpf 94) och till LÀroplanen för gymnasieskolan 2011 (Lgy 11). Syftet Àr att synliggöra hur Àmnena och deras specifika vÀrderingar och traditioner pÄverkar styrdokumenten. Undersökningen baseras pÄ uppfattningen att olika Àmnen för med sig olika Àmnestraditioner i form av vÀrderingar, kunskapssyn, bedömningssÀtt etc. För att möta syftet analyseras kursplanerna individuellt och gentemot varandra. Analysmetoden Àr snarast en diskursiv kvalitativ textanalys av de aktuella kursplanerna med en för undersökningen konstruerad analysmodell baserad pÄ tidigare forskning knuten till lÀroplansteori, skolutveckling, Àmnestraditioner och Àmnesspecifik kunskapssyn.Undersökningen visar att svenskÀmnet i Lgy 11 minskat sin tidigare starka uppdelning mellan fÀrdighets-och bildningsfokuserat Àmne, ofta synliggjort med Ätskillnad mellan sprÄktrÀning och litteraturstudier.

Syfte: Det övergripande syftet med detta arbete Àr att granska Lgr11 och Skollagen 2010:800 med hjÀlp av kritisk diskurs analys, för att försöka utröna huruvida dessa nya utbildningspolitiska reformer gynnar elevernas lÀrande eller om det Àr en ideologiskt producerad text som anvÀnds för att fÄ fram ett budskap som mer passar in i den samtid vi lever i idag. Med teori och forskningsgenomgÄngen som en bakgrund har det utkristalliserats tre aspekter som studien kommer att ha fokus pÄ; 1) Att undersöka de eventuella motsÀgelser som kan föreligga i dokumenten, och pÄ vilket sÀtt de i sÄ fall eventuellt utgör en bristande trovÀrdighet i dessa dokument. 2) Dokumentens innehÄll kopplat till tidigare forskning. D.v.s. om det gÄr att pÄvisa kopplingar till den vetenskapliga forskning som har bedrivits inom skolvÀsendet, och dÄ frÀmst den nationella forskningen.

Detta examensarbete handlar om hur verksamma förskolepedagoger ser pÄ uteleken. Förskolan ska arbeta utifrÄn de styrdokument som finns. I styrdokumenten stÄr det att barn ska erbjudas rika tillfÀllen till att utveckla sina fÀrdigheter. Vi har undersökt vilka kunskaper pedagogerna anser att barnen utvecklar under uteleken och undersökt hur pedagogerna planerar uteleken. Vi har genomfört intervjuer och observationer pÄ tre olika förskolor med sammanlagt sex pedagoger.

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

Denna uppsats utgör en analys av tre olika lÀromedel som anvÀnds i Àmnet samhÀllskunskap och dess A-kurs inom teoretiskt och praktiskt program pÄ gymnasienivÄ samt vuxenutbildning. Genom att studera hur de olika lÀromedlen tar upp och lÀr ut demokrati och vÀrdegrund utifrÄn gÀllande styrdokument, har en jÀmförelse slutligen kunnat visa huruvida materialet ger en grundlÀggande kunskap om hur demokrati och medborgarskap i samhÀllet fungerar. Studien visar att det finns brister i lÀroböckerna vid beskrivandet av demokrat samt att det i tvÄ av lÀroböckerna saknas en samlad bild av de grundlÀggande demokaratiska vÀrderingarna som knyter an till den kulturella mÄngfald som styrdokumenten efterstrÀvar..

Syftet Àr att beskriva nÄgra teorier som kan ligga till grund för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan och att ge en bild av vad lÀroplanen sÀger samt att lyfta fram de teorier lÀrare grundar sin undervisning pÄ. I litteraturgenomgÄngen gör jag en kort exposé av sexualundervisningens historia. Styrdokumenten behandlas utifrÄn sex- och samlevnadsundervisningens perspektiv. Sist behandlas tvÄ utvecklingsteorier; den biologiska och den psykosexuella teorien. Metoden har varit att genomföra djupintervjuer med lÀrare.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka gymnasielÀrares instÀllning till grammatikundervisning. Metoderna som anvÀndes var fem kvalitativa intervjuer samt en liten enkÀtundersökning. Resultatet visar att lÀrarna tycker att sprÄkriktighet Àr viktigare Àn grammatik i undervisningen. Samtliga ser grammatiken som ett redskap för att förbÀttra sprÄket men ingen av dem vet hur de ska motivera sina elever till att lÀra sig den. LÀrarnas Äsikter skiljer sig Ät gÀllande elevernas bristande kunskaper inom grammatik nÀr de kommer frÄn högstadiet.

Syftet med arbetet var att skapa ett digitalt lÀromedel för Programmering C pÄ gymnasienivÄ förprogramsprÄket C#. Syftet var ocksÄ att jÀmföra vad som fanns pÄ marknaden och undersökaeventuella fördelar med ett digitalt lÀromedel. Slutligen handlade arbetet ocksÄ om att utvÀrderamaterialet tillsammans med elever. Genom att anvÀnda beskrivna metoder har enpubliceringsplattform, csharpskolan.se, tagits fram som en grund för ett digitalt system. Systemethar fyllts med innehÄll kopplat till styrdokumenten och sedan anvÀnts i undervisning pÄgymnasiet.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva, analysera och synliggöra lÀrares reflektioner om dans som kunskapsomrÄde och pedagogiskt verktyg i grundskolan. I bakgrunden presenteras begreppet dans i skolan och dess fem aspekter, dansen ur ett pedagogiskt syfte och vad som stÄr om dans i styrdokumenten. Vi tar upp tidigare och pÄgÄende forskning inom dans, rörelse, estetik och lÀrande. Undersökningen har genomförts med kvalitativa intervjuer med sex grundskolelÀrare i andra Àmnen Àn dans. Uppsatsen resulterar i att samtliga lÀrare nÀmner positiva effekter av dans bÄde som eget Àmne och integrerat i det övriga lÀrandet.

Att en ma?klare samarbetar med en bank a?r idag mer regel a?n undantag. A?r 2011 tra?dde den nya fastighetsma?klarlagen i kraft som mo?jliggjorde fo?r ma?klare att fa? ersa?ttning fo?r fo?rmedlandet av bola?nekunder med villkoret att ersa?ttningen skall vara av en obetydlig summa. Vi har underso?kt ett samarbete mellan en bank och en bola?nefo?rmedling.