ABSTRACTThe aim of this study is to analyse if the UN today constructs the water issue as a security issue and to argue about in which way the organization in that case does so alternatively why it can be said that the UN doesn?t construct the water issue as a security issue.In order to reach this purpose the following questions will be answered:?Does the UN construct the water issue as a security issue today?-If yes, in which way?-If no, why can it be said that the organisation doesn?t?The methods used are qualitative literature studies of policy documents on water from the UN. The focus is to analyze the ideas about water and to apply my theory on the concept of security, which is Barry Buzan?s framework on security, to these ideas.The main results showed that the UN strongly constructs the water issue as an environmental security issue for environments and species and in relatively strong terms also constructs it as an environmental security issue for civilisations. In rare cases the organisation constructs it as a societal security issue, but the UN doesn?t construct the water issue as a military, political or economic security issue..

Bakgrund F?rstoppning k?nnetecknas av sv?righeter att t?mma tarmen, vilket leder till h?rd avf?ring och minskad tarmt?mningsfrekvens. Tillst?ndet p?verkar h?lsan negativt, men uppm?rksammas s?llan som ett allvarligt problem av v?rdpersonal. Detta leder till att ?ldre personer inte alltid f?r det st?d och de omv?rdnads?tg?rder som de beh?ver.

Islamologen Jan HjÀrpe har en gÄng skrivit att ingen historieskrivning Àr oskyldig. Vilket Àven stÀmmer överens med den historia som presenteras i skolans undervisning. Historien Àr en del av sÄvÀl individens som nationens minne, dÀrför mÄste den konstant reproduceras. Historikern Ulf Zander har pÄpekat att för att ens identitet skall övergÄ till en identifikation mÄste den aktiveras och ges en innebörd. AlltsÄ mÄste en nationell, eller annan, identitet sÀttas i förhÄllande till nÄgon eller nÄgot annat för att göras legitim och anvÀndbar.

Bakgrund: Att v?rda barn med cancer i palliativt skede inneb?r sv?ra utmaningar f?r sjuksk?terskor. Sjuksk?terskor har ett ansvar att lindra fysiskt och psykiskt lidande och f?rmedla tr?st och trygghet till barnet och dess familj. Barnkonventionen ligger till grund f?r sjuksk?terskans omv?rdnadsarbete inom palliativ v?rd som str?var efter att fr?mja barns livskvalitet och v?rdighet.

The purpose of the study was to review the current veterinary literature regarding gastric dilatation and volvulus (GDV) considering pathophysiology and treatment, and to evaluate the operative technique (incisional gastropexy) used during the years 2005 and 2006 at the University Animal Hospital (Universitetsdjursjukhuset), SLU, Uppsala, Sweden. GDV has a complicated pathophysiology which foremost effects the circulatory system. Progress is often acute and it is not unusual that patients are affected with shock. The initial treatment targets to alleviate the shock by fluid therapy and decompression of the stomach. There is a high risk of recurrence in the long term perspective unless the stomach is surgically fixated by gastropexy. The study describes two different techniques for gastropexy; incisional gastropexy, and funduspexy. Long term complications were rare among the patients that were treated surgically, while about half out of the eighteen dogs that undergo surgery do experience complications of various severity in the short term..

The purpose of this essay is to analyze the view on sexuality held by Sweden?s first woman doctor Karolina Widerström, by using ideologycritical textanalysis on the written scriptures of dr. Widerström that focus on sexualpolitics. In doing this I use the theory of speech by Foucault. In this study I focus on Widerström?s scriptures, what she wrote about, how she wrote about it but also what she couldn't write due to the historical context and how omission can still speak of power.

Vi har valt att utgÄ ifrÄn ett fallföretags styrdokument och dess specifika utbildningsplan i uppsatsen. Syftet med vÄr studie Àr att analysera relationen mellan specifik utbildningsplan och fallföretagets mÄl, visioner och vÀrderingar ur ett handlingsteoretiskt perspektiv. FramstÀllan och agerande Àr tvÄ komplexa begrepp som existerar varje dag, i varje situation för oss alla. Ser vi till en organisation hittar vi framstÀllan i styrdokumenten och agerandet i praktiken. Vi har medvetet valt att studera endast nÄgra teorier inom ramen för handlingsteorier dÄ vi finner just dessa relevanta för analysen av relationen mellan framstÀllan och agerande.

Syftet med arbetet Àr att genom litteraturstudier och en empirisk undersökning fÄ en inblick i hur lÀrare undervisar i so idag. Vi vill ocksÄ se vad styrdokumenten sÀger om so-Àmnena och utifrÄn litteraturstudier och intervjuer ta reda pÄ hur vi sjÀlva skulle vilja arbeta. I den första delen av arbetet har vi valt att redovisa relevanta delar ur de nuvarande styrdokumenten och ger dÀr Àven en kortfattad historisk tillbakablick. DÀrefter följer en litteraturgenomgÄng dÀr vi valt att redovisa de böcker vi anvÀnt var för sig. Eftersom syftet delvis Àr att ta reda pÄ hur man arbetar med so i skolan idag ansÄg vi det nödvÀndigt att göra en empirisk studie.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka hur elever i grundskolans senare Ă„r upplever friluftslivsundervisningen i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa och huruvida upplevelsen skiljer sig för elever i stad respektive pĂ„ landsbygd. Följande frĂ„gestĂ€llningar har anvĂ€nts: Hur tolkar och förklarar eleverna begreppet friluftsliv? Vad upplever eleverna att de gör under friluftslivsundervisningen och vad fĂ„r de lĂ€ra sig? Vad gör eleverna pĂ„ friluftsdagarna och vilka aktiviteter ingĂ„r? Finns det nĂ„gon skillnad i upplevelsen av friluftsliv och friluftslivsundervisningen mellan elever frĂ„n en landsbygdsskola och i en storstad? Hur ser de lokala styrdokumenten ut för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa pĂ„ respektive skola?MetodTvĂ„ intervjuer, sĂ„ kallade fokusgruppsintervjuer, med tre elever frĂ„n en landsbygdsskola respektive tre elever frĂ„n en innerstadsskola har genomförts. Samtliga elever gĂ„r i Ă„r nio pĂ„ kommunala grundskolor. Även de bĂ„da skolornas arbetsplan för Ă€mnet idrott och hĂ€lsa har granskats.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lÀrare som undervisar döva pÄ gymnasienivÄ arbetar med sin tvÄsprÄkiga undervisning. VÄr forskningsfrÄga har varit ?Hur arbetar lÀrare med planering av sin tvÄsprÄkiga undervisning ? utifrÄn vad som anges i styrdokument - inom svenskÀmnet pÄ gymnasienivÄ??.Vi har antagit att lÀrare anvÀnder styrdokument i och med planeringen. De styrdokument som finns avsedda för dessa lÀrare Àr LÀroplan för de frivilliga skolformerna 1994 och kursplan Svenska för döva. Styrdokumenten talar om lÀrares ansvar och skyldigheter.

Den hÀr litteraturstudien fördjupar sig i hur forskningen beskriver samarbete inom gymnasieskolans teaterÀmne. Genom att undersöka hur aktuell forskning diskuterar samarbete inom teaterundervisningen vill studien erbjuda en utökad förstÄelse för olika aspekter av samarbete i skolans teaterÀmne. Studien visar att forskningen huvudsakligen ser samarbete i teaterÀmnet som viktigt och anvÀndbart, och olika aspekter av samarbete utkristalliserar sig. Styrdokumenten nÀmner frekvent samarbete, men en utvecklad definition saknas. En fördjupad förstÄelse för samarbetets olika aspekter skulle ge teaterlÀrare bÄde verktyg i det praktiska arbete och underlÀtta betygsÀttning..

This essay will focus on the people using and are involved in, and have a large interest in the horror film genre. The purpose of this essay is to find what urge these people to continuously watch horror movies and how they believe to be acknowledge by the society in a modern sense. Our study is mainly based on two separate interviews and therefore, mainly from the users perspective. This essay is also complemented by earlier research on this topic. In context of stigma, violence debate, exclusion we found that the users truly can be found in a rare type of alternative sphere, besides the public sphere.

Few rectory gardens are today remaining in their former design and the cultural heritage that they represent are disappearing. Since 1987-88 the parishes are no longer bound to keep housing for their priests, which means that they, for economical reasons, are starting to sell their rectories. With this in mind, a group of people, growing up in rectories in SmĂ„land and Öland between the 1930th and 1950th, formed an interest group to save the memory of their rectory gardens. On the basis of their memories, they have written a couple of descriptions of the rectories, which describe the gardens content, design and the life they once lived there. With this compilation of the 14 rectory gardens I want to keep the memory of them and create a ground for future work in this field. Historically the rectory gardens played an important roll as patterns and examples in the countryside.

Den hÀr studien handlar om hur ett antal lÀrare anvÀnder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrÄgade lÀrarnas hÀnvisningar till styrdokumenten och de olika delar av lÀroplanen de vÀljer att citera. För att belysa lÀrarnas syn pÄ olika lÀromedel innehÄller arbetet ocksÄ en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör anvÀnda lÀromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring lÀromedel och variation av undervisningen diskuteras ocksÄ lÀrarnas syn pÄ motivation och elevernas intressen. LÀrarnas syn pÄ arbete kring film ses ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr samtalets och gruppens betydelse för inlÀrning diskuteras..

Att undervisa i teaterÀmnet pÄ gymnasiet innebÀr bedömning och betygssÀttning. BetygssÀttning Àr en komplex uppgift sÀrskilt nÀr det gÀller sceniska uttryck eftersom de involverar tycke och smak eller det som Shifra Schonman kallar för magkÀnsla (Schonman 2007). Med gymnasiereformen 2011 följde ny lÀroplan, nya kursplaner och en ny betygsskala. De nya styrdokumenten krÀvde att teaterlÀrare reflekterade över sina bedömnings- och betygssÀttningsprocesser pÄ ett nytt sÀtt. Den nya betygsskalan skiljer sig radikalt frÄn den tidigare.