Sökresultat:
3390 Uppsatser om Svćra samtal - Sida 66 av 226
Om psykologers erfarenheter av arbete med psykisk ohÀlsa inom svensk grön rehabiliteringsverksamhet
Forskning visar att naturmiljöer har positiva hÀlsoeffekter. Gröna rehabiliteringsverksamheter anvÀnder sig av natur och trÀdgÄrd men de har ingen enhetlig utformning. I studien intervjuades samtliga psykologer (n=6) som arbetade eller nyligen hade arbetat med psykisk ohÀlsa inom svensk grön rehabiliteringsverksamhet. Syftet var att undersöka deras roller inom och erfarenheter av att arbeta med grön rehabilitering. Intervjuerna analyserades enligt tematisk analys.
Copingstrategier i arbetet med ensamkommande flyktingbarn : Vikten av att vÄra sig sjÀlv för att kunna vÄrda andra
Till Sverige kommer dagligen ensamkommande flyktingbarn som so?ker asyl. Barnen har ofta varit med om sva?ra upplevelser som pa?verkat dem sva?rt med psykisk oha?lsa, a?ngest och oro som fo?ljd. Vissa av barnen placeras i familjehem men de flesta placeras pa? speciella boenden, sa? kallade HVB-hem.
Döva och hörselskadade elevers lÀsförstÄelse och lÀslust : En intervjustudie med lÀrare och elever i specialskolan
Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare kan utveckla lÀsförstÄelse och lÀslust hosspecialskolans elever. Den metod som har anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer. Fyra svensklÀraresom arbetar pÄ specialskolan, en förskollÀrare som arbetar i en barngrupp med döva ochhörselskadade barn samt sex elever i specialskolan har deltagit i studien. Resultatet visar attbÄde lÀrare och elever upplever att samtal och höglÀsning stimulerar lÀsförstÄelsen. Deupplever Àven att lÀslust vÀcks genom den nyfikenhet som lÀraren kan skapa hos eleverna dÄhan/hon pÄ ett spÀnnande sÀtt berÀttar om handlingen i en bok.
Ideella föreningars pÄverkan : En fallstudie av Solleröns föreningsliv
Denna studie har gjorts för att belysa vilken roll lÀraren har i skapandet av elevers hÀlsa i en grundsÀrskola. Studien lÀgger fokus pÄ vilka förutsÀttningar som skapas av lÀraren och hur dessa kan pÄverka grundsÀrskoleelevernas hÀlsa. Det finns forskning som tyder pÄ att funktionshindrade generellt har sÀmre mÀtbar hÀlsa. Författarnas studie tar utgÄngspunkt i upplevd hÀlsa men med stöd i tidigare forskning om mÀtbar hÀlsa kan studien ÀndÄ ge ett riktmÀrke för hur hÀlsan ligger till. För att studera detta sÄ anvÀndes observationer, delvis deltagande, samt kompletterande samtal med desom medverkade i studien. Observationsanteckningar jÀmfördes och huvudkategorier skapades med hjÀlp av dessa i resultatkapitlet.
LÀrares behov av kompetensutveckling utifrÄn de behov deras elever har.
Syftet med denna studie var att fÄr mer kunskap om hur skolan kan bli bÀttre pÄ att
organisera lÀrares kompetensutveckling. Fem grundskollÀrare har intervjuats om vilken
kompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov.
Den form för kompetensutveckling lÀrarna önskade stÀmmer vÀl överens med hur nÄgra
forskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska fÄ effekt pÄ elevers
lÀrande och utveckling. Det innehÄll lÀrarna önskade stÀmde vÀl överens med lokala och
nationella utvecklingsomrÄden. Det stÀmmer överens sÄ mycket att jag ifrÄgasÀtter om
elevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare blir
att lyssna pÄ lÀrarnas önskemÄl om innehÄll och utformning av deras
kompetensutveckling..
Kvinnor med negativa förlossningsupplevelser - en kvantitativ studie
Att föda barn Àr en unik hÀndelse i kvinnors liv frÄn vilken de kan bÀra med sig min-nen under resten av sina liv. Upplevelser av förlossning pÄverkar deras framtida vÀlbefinnande samt relationerna till deras barn och partner. DÀrför Àr ett viktigt mÄl att varje kvinna ska uppleva förlossningen som en positiv hÀndelse. Svenska studier visar att 3-10 % av födande kvinnor har en negativ förlossningsupplevelse. Förloss-ning med medicinska interventioner, och huvudsakligen akuta kejsarsnitt, Àr risk-faktorer.
Betydelsen av fysisk aktivitet i och utanför tvÄ förskolor
Uppsatsen handlar om förskolebarns fysiska aktivitet. Syftet var att fÄ kunskap om betydelsen av barns fysiska aktivitet i och utanför förskolan, samt att fÄ reda pÄ hur aktiva barn Àr. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökningar som riktar sig till pedagoger och förÀldrar, stegrÀknare som vi har fÀst pÄ barnen och sÄ har vi haft samtal med barnen. Resultatet av enkÀtundersökningarna visar att bÄde pedagoger och förÀldrar Àr medvetna om barns fysiska behov. Ett av de resultat som vi har sett efter att ha anvÀnt stegrÀknare Àr att barn Àr mer aktiva om de har gymnastik eller om de vistas utomhus jÀmfört med om de Àr inne i förskolan.
Effektivisering av arbetsflöde för artikeln Front plate
Detta examensarbete har genomförts pÄ Linde Maskiner AB i Lindesberg. Syftet med arbetet var att effektivisera arbetsflödet för en av Linde Maskiner viktigaste produkter, Front plate. Man vill effektivisera flödet med avseende pÄ aspekter som att minska olika former av slöserier samt att se över kvalitetsÀkring över monteringsprocessen. Lean har studerats djupgÄende och ligger som en teoretisk grund för projektet. Lean anser vi dessutom ligga till grund för en modernisering av ett traditionellt företag.
Inflytande i förskola och förkoleklass - en demokratisk vÀrdegrundsfrÄga
I vÄr undersökning har vi undersökt om barnen ges ett reellt inflytande inom förskolan och förskoleklassen. Undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med barn och pedagoger frÄn tvÄ förskolor och tre förskoleklasser. Syftet med intervjuerna Àr att undersöka hur barn och pedagoger tÀnker kring begreppet inflytande och hur pedagogerna arbetar för att skapa möjligheter för barns inflytande.Barnen i vÄra intervjuer lyfter fram att det Àr i deras lek som de upplever sig sjÀlva ha ett eget inflytande, men vi fann skillnader i hur barnen sÄg pÄ den övriga verksamheten beroende pÄ vad pedagogerna hade för förhÄllningssÀtt nÀr det gÀllde arbetet med demokrati och barns inflytande.För att kunna fÄnga upp barnens idéer och tankar krÀvs att man Àr lyhörd som pedagog och ser pÄ samtalet med barnen som en av de viktigaste delarna i verksamheten. Pedagogerna sjÀlva tar upp betydelsen av samtalet med barnen, men att det sker vid samling, mÄltider och planerade samtal som ex. utvecklingssamtal..
Pedagogers ledarstilar under idrottslektionen: En studie av Àmnet idrott och hÀlsa
VÄrt syfte med denna studie Àr att se hur pedagoger som verkar inom Àmnet idrott och hÀlsa förhÄller sig till Àmnesplanen pÄ idrottslektionerna samt vilka ledarstilar som pedagogerna anvÀnder sig av. För att fÄ fram ett bra resultat pÄ detta utfördes det observationer pÄ tvÄ stycken pedagoger. Detta kompletterades med ett samtal med pedagogen innan och efter lektionen. Studien har klargjort för oss att det inte gÄr att ge en pedagog en specifik ledarstil utan att det Àr förÀnderligt och att pedagogerna Àndra sig beroende pÄ olika klasser och situationer. Pedagogen anvÀnder den ledarstil som den kÀnner fungerar bÀst för den specifika situationen.
Kommunikation om kommunikation : medarbetares upplevelser av vad som pÄverkar kommunikationen mellan dem och deras chef
Our study aimed at gaining insight of co-workers experiences of different factors that affects the verbal communication and leads to dialogue and misunderstanding between co-workers and their managers. The empirical material was gained from semi-structured interviews with co-workers at various departments within the same organization. We used a hermeneutic interpretive approach and our data was analyzed concerning different factors affecting communication. The result has been interpreted using the theories of deliberative conversations and dialogue competence. We have also used Illeris theory of learning.
Rörelse, rytm och ljud : Förskolepedagogers syn pÄ smÄ barns musikalitet
Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka i vad mÄn de för studien utvalda förskolepedagogerna tillvaratar och utvecklar smÄ barns musikalitet. Med smÄ barn menas ett- och tvÄÄringar vilka inte Ànnu har ett verbalt utvecklat sprÄk vilket gör att kroppssprÄket blir en viktig del för att förstÄ smÄ barns vilja och behov. För att uppnÄ syftet har en kvalitativ metod anvÀnds i form av gruppintervjuer och observationer dÀr ambitionen var att skapa ett kollegialt samtal mellan förskolepedagogerna för att de skulle kunna bidra med mer tillsammans Àn vad var och en skulle kunna bidra med. PÄ sÄ sÀtt kunde en djupare förstÄelse nÄs och observationerna bidrog Àven till denna djupa förstÄelse. Studien visar pÄ att det finns en förstÄelse för smÄ barns musikalitet hos förskolepedagogerna vilket bidrar till att deras musikalitet till viss mÄn tillvaratas och utvecklas..
HÀnderna pÄ bordet!
Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger ser pÄ mÄltidens funktion i förskolan, vilka regler som rÄder och om barnen har nÄgot inflytande under mÄltiderna. VÄrt intresse för detta Àmne vÀcktes dÄ vi lÀst en artikel i LÀrarnas Nyheter (2011) om pedagogers roll under mÄltiderna i förskolan. I artikeln skrivs det att det bedrivs uppfostringspedagogik och vuxen makt i dagens förskolor. Vi valde dÀrför att studera detta vidare och har observerat barn och pedagoger, samt intervjuat pedagoger pÄ en förskola. Resultatet av studien visar att pedagogerna vÀljer att lÀgga stort fokus pÄ regler som enbart Àr gjorda av vuxna, vilket Àven tidigare forskning pÄvisat.
Ungdomars syn pÄ polisen i Lund
Studien Àr gjord efter samtal med och efterfrÄgan frÄn Lunds polis. Denna studie syftar till att undersöka vilken syn ungdomarna i Lund har pÄ polisen och dess arbete. Undersökningens syfte Àr att fÄ kunskap om ungdomars syn pÄ polisen, mÀta ungdomarnas förtroende för polisen samt se om könet har nÄgon betydelse för respondenternas Äsikter. Studien syfte Àr ocksÄ att ta reda pÄ om ungdomars möte med polisen ger en annan syn. Resultatet pÄ undersökningen Àr att respondenterna Àr positiva eller inte har nÄgon Äsikt om polisen i Lund.
Levd inkludering. Samtal med tre elever och tre lÀrare om deras upplevelser av inkludering
Syfte: Syftet med studien var att ta del av hur ett par elever, vilka Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd och gĂ„r en del av sin skoltid i en liten undervisningsgrupp, erfar och hanterar upplevelsen av att vara inkluderade, samt hur deras lĂ€rare i den ordinarie klassen upplever och arbetar med inklude-rade elever. Ănskan var att lyfta deltagarnas livsvĂ€rldar och deras upplevelser. Deras berĂ€ttel-ser kopplades till styrdokument, litteratur och forskning i Ă€mnet samt begreppen lĂ€rande och sjĂ€lvkĂ€nsla.Teori:Som hjĂ€lp att förstĂ„ elevernas och lĂ€rarnas upplevelser av inkludering redovisas styrdoku-ment, teorier inom specialpedagogisk forskning samt annan litteratur kopplade till begreppen inkludering, lĂ€rande och sjĂ€lvkĂ€nsla.Forskningsansats och metod:I studien valdes livsvĂ€rldsfenomenologin som ansats för att fĂ„ en förstĂ„else för deltagarnas upplevelser och en inblick i deras livsvĂ€rldar. Inom livsvĂ€rldsfenomenologin betonas lyhörd-het och respekt inför det som studeras. För att skapa sig en förstĂ„else för mĂ€nniskors livsvĂ€rl-dar Ă€r det viktigt inom denna ansats att som forskare vara öppen och följsam mot sakerna som de visar sig.