SammanfattningUndersökningens syfte var att ta reda på vad som är bildens språkliga funktion, hur man kan använda sig av bildspråket i barnens läsutveckling samt varför man skall integrera ämnet bild och svenska i barnens läsutveckling. För att få svar på mina frågor har jag studerat litteratur samt gjort två intervjuer med en specialpedagog på komvux och en grundskollärare. Jag genomförde även en observation av fyra barn i klass 3. I undersökningen framkom att miljöbilder var ett arbetssätt med fokus på bilden som metod i barnens läsinlärning. Jag fann också att det finns många olika nivåer bland barnen i en klass, med bilden så kan man på ett bra sätt göra många olika uppgifter i varierad svårighetsgrad som utvecklar barnets språk.

Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur Sundsvalls Tidning framställt Länssjukhuset Sundsvall Härnösand vid rapporteringen om nedskärningarna, samt hur denna framställning påverkat organisationens kommunikatörers arbete. Teori:Teorier som används i studien handlar om hur händelser blir nyheter, nyhetsvärdering, media reputation samt mediernas gestaltningsmakt, med tyngdpunkt på framing. Vi tar även upp teorier om internkommunikation under förändringar och nedskärningar samt kommunikatörens roll. Metod:Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa samtalsintervjuer. Material:Nyhetsartiklar som berör nedskärningarna vid Länssjukhuset Sundsvall Härnösand i Sundsvalls Tidning under tidsperioden 1-28 februari 2010 samt intervjuunderlag med kommunikatörer vid Länssjukhuset Sundsvall Härnösand.

Bilden som språk - om kommunikation genom bild är utförd som litteraturstudie. Genom kreativt skapande finns möjlighet att uttrycka saker som inte går verbalt. Samhället står inför en förändring och bilden tar en allt större plats i detta samhälle. Behovet av ökade kunskaper om bild som kommunikationsmedel, dvs., såväl kunskaper i hur människan påverkas av bildflödet som vilka möjligheter som finns att själv påverka med hjälp av bilder blir därmed allt mer påtagliga. Syftet var därmed att undersöka varför vi behöver ett bildspråk och hur bildundervisningen påverkas av samhällets utveckling.

Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare idag designar (formar) elevers sätt att öva. Det har visat sig i tidigare studier att det finns stora brister hos många nybörjarinstrumentalister om hur man gör och vad övning egentligen innebär? Vissa elever övar utan att veta på vilket sätt de kan få användning av övningen och kanske med fokus på att göra läraren nöjd istället för att utveckla sin förmåga till att musicera på sitt instrument. Andra elever kanske vet vad dom vill uppnå med en övning men har en bristande övningsteknik. Denna uppsats går inte in i detalj på strategier kring övningsteknik, men tar däremot upp frågor kring lärarens sätt att arbeta med övning för eleven i förberedelse inför lektion, kommunikation under lektion och i uppföljning av lektionen.I mitt arbete har jag valt en kvalitativ studie där jag intervjuat sex stycken instrumentallärare, som undervisar i olika instrument och arbetar på olika kulturskolor.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar elever i årskurs 9 under deras deltagande i idrottslektionerna. Syftet är även att resonera kring lärarens arbete med motivation och idrottslektioners innehåll med studiens resultat som bakgrund.Frågeställningar1. Vad upplever elever som motiverande med att delta på lektionerna i idrott och hälsa?2. Vilken roll spelar den inre respektive den yttre motivationen för elevers deltagande på idrottslektionerna?3.

Syfte. Projektets syfte var att utvärdera två smärtteam, Odontologiska smärtgruppen vid Odontologiska fakulteten, Malmö Högskola och Referensgruppen för långvarig Orofacial Smärta (ROS), Kalmar, gällande arbetssätt samt undersöka patienternas behandlingsresultat och upplevelser av kontakten med respektive smärtteam. Material och metod. Samtliga patienter från Odontologiska smärtgruppen de senaste två åren och ROS de senaste tre åren fick en enkät tillsänd. Femton respektive tretton patienter svarade (67 %).

Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett genusperspektiv visa hur pojkar och flickor beskrivs i bilderböcker för barn. För att få syn på detta har karaktärernas grad av aktivitet i handlande situationer analyserats. För att vidare fördjupa resonemanget och problematisera könsstereotyper så har ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv använts som har applicerats på hur bokens karaktärer presenteras. Metoden som använts är feministisk poststrukturalistisk textanalys där fokus legat på texternas samverkan med bilderna. Elva böcker har analyserats med hjälp av Maria Nikolajevas teorier rörande barnlitteratur och Hillevi Lenz Taguchis forskning om feministisk poststrukturalism. Resultatet visar att även om teman och historier vid första anblick verkar vara könsneutrala så visar en noggrannare analys att mer dolda könsroller förekommer. Slutsatsen i detta arbete är att vissa könsroller ligger så djupt rotade i vårt samhälle att de kan vara svåra att se.

Alla kommer dagligen i kontakt med prestanda. Vare sig det är att köra bil eller att starta sin TV i hemmet så finns det prestanda i dessa av en viss mängd vilket resulterar i hur snabbt bilen accelererar och hur mycket den orkar med, eller hur snabbt TV:n startar och byter kanal. Detta är två olika scenarion där de flesta troligtvis bryr sig mer om bilscenariot. Detta kan dock förändras helt plötsligt när det tar tio sekunder att byta kanal på sin TV. Man kan då säga att prestanda inte prioriterats och att kunden då blir lidande.Utifrån dessa scenarion kan man se hur viktigt prestanda kan vara, även i vardagliga situationer som vi inte ens reflekterar över.

Att veta hur man som individ bör handla och hur man egentligen gör, har alltid förbryllat forskare. Då generationer kommer och går, är det alltid en fråga i hur dessa generationer ser på saker och ting, som i vårt fall, investeringsbeteendet.Tidigare studier har påvisat hur generation X (1965-1979) och generation Y (1980-1995) bör bete sig då generationerna har olika kännetecken i beteende. Det har även forskats mycket om vilka kognitiva egenskaper hos en individ som påverkar investeringsbeteendet.Syftet med uppsatsen är att förklara om det finns någon skillnad mellan de olika generationerna, och i så fall, vad detta kan bero på. För att genomföra denna uppsats har en positivistisk forskningsfilosofi valts, i kombination med en deduktiv ansats och en kvantitativ metod.Uppsatsen kunde indikera att det i helhet inte fanns någon signifikant skillnad mellan de olika generationerna vid utfrågning av de olika beteende mönstren. Dock var det diverse faktorer som det skiljde sig åt mellan generationerna som inkomstnivå, utbildningsnivå och strategi vid val av investering.

Upplevelseindustrin och upplevelsesamhället har vuxit fram och blivit alltmer betydelsefull eftersom de flesta idag lever ett ekonomiskt bra liv och därför vill uppleva saker utöver sin vardag. En upplevelse består till stor del av bemötandet från andra människor på plats, ofta från de som arbetar där. Personalen blir en del av helhetsupplevelsen. En kvalitativ studie har gjorts för att få en bild av vad som definierar en bra arbetsplats och om ett upplevelseperspektiv med värdskap i förgrund har någon relevans för detta. I studien har jag utgått från mitt eget perspektiv jag fått under mina år som studerande på upplevelseproduktion på Luleå Tekniska Universitet.

Upplevelsesamhället har utvecklats i rask takt de senaste åren. Konsumenterna söker upplevelser mer än de vill ha saker. KK-Stiftelsen (2009) är inne på att det är svårare för företagen att tillfredsställa kundbehov, och menar vidare att det är en viktig aspekt för människorna i dagens samhälle att tillfredsställa självförverkligande. Ett problem som uppstått i och med utvecklingen, är att ishockey har blivit en kommersiell produkt som inte bara handlar om de två lagen och domarna ute på banan, utan det krävs mer än så för att lyckas tillfredsställa besökarnas behov. En del i detta är alkohol som finns till försäljning vid ishockeyevenemang på elitnivå.

Musikgenren punk är nu över 30 år gammal. Och syftet med denna uppsats är att se likheter och skillnader mellan ett par tidiga brittiska punklåtar och ett par tidiga svenska punklåtar. Och ta reda på vad som kännetecknade det musikaliska i musikgenren. Frågorna som ställs i uppsatsen är: Vad var det i det musikaliska som kännetecknade musikgenren? Och vilka musikaliska likheter och skillnader hade den tidiga brittiska punken och den tidiga Svenska punken?För att få svar på dessa frågor så har fyra stycken musikaliska verk analyserats: Sex Pistols ?Anarchy in the UK?, The Clash ?White riot?, Ebba Grön ?Ung & sänkt? och P.F.

Den svenska Försvarsmakten står inför en stor omstrukturering, där de första anställda soldaterna är redo att ta anställning. I övriga Europa har liknande omstruktureringar från värnpliktsarméer till yrkesförsvar lett till problem med rekryteringen och svårigheter att behålla de anställda soldaterna. Det här arbetet genomför en undersökning på tre olika grupper (n=84), gymnasiestudenter, högskole och universitetsstudenter och unga arbetande, för att se vilka faktorer de anser är viktigast för att kunna tänka sig en anställning i Försvarsmakten. Gruppernas attityder till Försvarsmakten och hur de påverkar deras vilja till anställning har även undersökts. För att undersöka detta har en enkät använts.

Det finns många aspekter som påverkar människors matval. Smak och preferenser är endast några av flera aspekter som styr vad vi äter. Kultur, samhälle, familj, vänner och ekonomi är några av de saker som spelar in när vi väljer mat. Därmed medför själva matvalet en identi- tetsaspekt, vi är helt enkelt vad vi äter. Idag har vi via sociala medier stora möjligheter att dela med oss av våra åsikter och visa glimtar av vår tillvaro för vår omgivning och mat är ett van- ligt återkommande ämne i blogginlägg och ett motiv för bilder.

BakgrundInom Reggio Emilia filosofin arbetar man medvetet med miljön och materialet. Man sermiljön som den tredje pedagogen. De två andra pedagogerna är lärarna samt barnen själva. I Reggio Emilia har de en stark tro på barnets kunnande. De ser barnen som kompetenta och nyfikna att lära sig saker.