Sök:

Sökresultat:

749 Uppsatser om Svćra objekt - Sida 48 av 50

Analys av sprickorientering i Aitik

Aitik-gruvan utanför GÀllivare Àr en av Europas största koppargruvor. Malm bryts i dagbrott och slÀntdesignen bygger till stor del pÄ undersökningar och karteringsarbeten frÄn 1970- och 1980-talet. Idag nÄr dagbrottet betydligt djupare nivÄer jÀmfört med dÄ dessa studier utfördes. Det var dÀrför aktuellt med en ny undersökning för att avgöra om det rÄder liknande eller förÀndrade förhÄllanden betrÀffande spricksituationen i dagbrottet. I detta examensarbete utfördes sprickkartering med hjÀlp av digital stereofotogrammetri, i syfte att kartera nya blottade delar i dagbrottet.

Regalskeppet Kronan : Utveckling av en interaktiv dykmodell

Projektet startade pÄ uppdrag av lÀnsmuseet i Kalmar lÀn. MÄlet var att utveckla en första prototyp av en interaktiv dykmodell i 3d av vrakplatsen för Regalskeppet Kronan. Syftet med denna modell var tvÄdelad; att skapa en nyanserad del av Kronan-utstÀllningen och underlÀtta vid utgrÀvningarna av vrakplatsen för regalskeppet Kronan. Modellen skulle fungera som en nyanserad och modern del av lÀnsmuseets webbsida och utstÀllning dÀr museibesökare kan vrida och vÀnda pÄ modellen i realtid och skapa sig en bild över hur det ser ut vid vrakplatsen. Projektets validitet i förhÄllande till lÀnsmuseets verksamhet bekrÀftades genom en studie av lÀnsmuseets verksamhetsberÀttelse.

Kör, bara kör! : En undersökande studie om hur evenemangsplanering förhÄller sig till planeringstekniker

Sammanfattning Ett privat försÀkringsavtal ses som bÄde en social och ekonomisk trygghet utifall nÄgon ovÀntad, ogynnsam hÀndelse som omfattas av försÀkringsavtalet skulle intrÀffa. Att kunna teckna ett sÄdant privat försÀkringsavtal Àr dÀrför av betydelse för de flesta individer. Av denna anledning föreligger en sÄ kallad kontraheringsplikt för försÀkringsgivare vid försÀkringar som tecknas av konsumenter, vilket innebÀr att en konsument inte fÄr nekas att teckna en försÀkring om det inte finns sÀrskilda skÀl för ett sÄdant nekande. Uppsatsen utgÄr frÄn bestÀmmelsen om försÀkringsgivares kontraheringsplikt vid individuella skadeförsÀkringar för konsumenter i 3 kap. 1 § FAL.

ProduktÀgare i agila distribuerade projekt : En studie som identifierar utmaningar och förÀndringar i produktÀgarens arbetssÀtt

Sammanfattning Ett privat försÀkringsavtal ses som bÄde en social och ekonomisk trygghet utifall nÄgon ovÀntad, ogynnsam hÀndelse som omfattas av försÀkringsavtalet skulle intrÀffa. Att kunna teckna ett sÄdant privat försÀkringsavtal Àr dÀrför av betydelse för de flesta individer. Av denna anledning föreligger en sÄ kallad kontraheringsplikt för försÀkringsgivare vid försÀkringar som tecknas av konsumenter, vilket innebÀr att en konsument inte fÄr nekas att teckna en försÀkring om det inte finns sÀrskilda skÀl för ett sÄdant nekande. Uppsatsen utgÄr frÄn bestÀmmelsen om försÀkringsgivares kontraheringsplikt vid individuella skadeförsÀkringar för konsumenter i 3 kap. 1 § FAL.

En jÀmförelse av stomval till skolan i Hagfors

SammanfattningDetta arbete baseras pÄ nybyggnationen och ombyggnationen av skolan i Hagfors som NCC gör för Hagfors kommun. Uppgiften Àr att göra en jÀmförelse av olika stomalternativ; platsgjuten betong, prefabricerad betong och stÄlstomme pÄ nybyggnationen med hÀnsyn till tid, ekonomi och miljöpÄverkan. Den nybyggda delen kommer att bli ca 7000 m2 fördelat pÄ tre plan och stommen utgörs i dagslÀget till största del av prefabricerad betong.De frÄgestÀllningarna som behandlas i arbetet Àr? Vilket material Àr mest fördelaktigt utifrÄn ett tidsperspektiv?? Vilket material/stomlösning Àr ur ett ekonomiskt perspektiv att föredra?? Hur pÄverkas miljön av de olika stomsystemen?MÄlet med examensarbetet Àr att vÀlja den mest lÀmpliga stomlösningen för nybyggnationen av Visa Bildningscentrum i Hagfors pÄ uppdrag av NCC, ur ett ekonomiskt och tidsmÀssigt perspektiv. De alternativ som ska undersökas och jÀmföras Àr stÄlstomme, prefabricerad betongstomme och platsgjuten stomme.Syftet med arbetet Àr att kunna fÄ en inblick i hur olika stomsystem utformas, vilka byggmetoder som anvÀnds, samt göra en jÀmförelse av stomsystemen som kan generera en relevant slutsats.

Effektivisering vid bedömningsprocessen av  indikatorn Dagsljus för miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad : Ett förprojekteringsverktyg

Dagsljus i byggnader Àr viktigt för bÄde den fysiska och psykiska hÀlsan. DagsljusinslÀpp i byggnader sker genom fönster, men fönster Àr Àven den byggnadskomponent som medför störst energiförluster i en byggnad. DÀrför finns det problem i att skapa en god balans mellan utformning, energieffektivisering och termisk komfort samtidigt som ett tillfredsstÀllande dagsljus ska tillÀmpas i byggnader dÀr mÀnniskor vistas.Detta examensarbete som omfattar 15 hp syftar till att effektivisera samt förenkla bedömningen av ett tillfredsstÀllande dagsljus, för att uppnÄ kraven i miljöcertifieringsmetoden Miljöbyggnad, dÀr Àven intilliggande faktorer som energi och termiskt klimat studeras. MÄlet var att upprÀtta ett förprojekteringsverktyg för indikatorn Dagsljus som i framtiden kan anvÀndas av konsulter, arkitekter och andra inom byggbranschen nÀr en byggnad ska miljöcertifieras enligt metoden Miljöbyggnad. För att skapa verktyget gjordes datamodeller av testrum med olika förutsÀttningar, dÀr dagsljusfaktorn, DF, kontrollerades.

Markbehandling pÄ boreal skogsmark med fokus pÄ markberedning : en litteraturöversikt

Syftet med föreliggande arbete Ă€r att utreda nĂ„gra markbehandlingsmetoders för och nackdelar, samt nĂ€r och var de bör anvĂ€ndas. De markbehandlingsmetoder som behandlas Ă€r plöjning, höglĂ€ggning, harvning, flĂ€ckmarkberedning, inversmarkberedning, Ă„ngbehandling, mikropreparering, nedmyllning av frön samt grönrisplantering. Även mineralisering som en följd av markberedning berörs, liksom markberedning för sĂ„dd och naturlig föryngring. Uppsatsen behandlar huvudsakligen markbehandling pĂ„ boreal skogsmark. Resultaten sammanstĂ€lls i praktiska rekommendationer. Arbetet har genomförts som en litteraturstudie med analytiska inslag.

Effekten av en aktivitetsboll pÄ krubbitning hos hÀst :

Krubbitning Àr en oral stereotypi som innebÀr att hÀsten tar stöd mot ett fastsittande objekt med framtÀnderna och drar bakÄt samtidigt som den drar in luft vilket ofta framkallar ett karaktÀristiskt ljud. MÄnga hÀstÀgare försöker förhindra att hÀsten krubbiter och det vanligaste sÀttet Àr att sÀtta pÄ hÀsten en krubbitarrem. Det Àr möjligt att krubbitning fyller en funktion hos hÀsten och att dÄ förhindra beteendet kan pÄverka hÀstens vÀlfÀrd. Ett alternativt sÀtt att försöka minska krubbitning kan vara att introducera en berikning i form av en aktivitetsboll. En aktivitetsboll Àr en boll som fylls med nÄgon form av foder och hÀsten manövrerar den för att fÄ tillgÄng till innehÄllet som trillar ut genom ett hÄl i bollen. Syftet med den hÀr studien var att undersöka om en aktivitetsboll hade nÄgon effekt pÄ krubbitningsfrekvensen hos krubbitande hÀstar.

Reglering av enskilt och gemensamt vid ÀgarlÀgenhetsförrÀttningar : En analys av de tvÄ första Ärens praktiska tillÀmpning

ÄgarlĂ€genheter Ă€r en speciell form av tredimensionella fastigheter, vilken endast Ă€r avsedd att innehĂ„lla endast en bostadslĂ€genhet. Det har varit möjligt att bilda Ă€garlĂ€genheter sedan maj 2009. De 24 Ă€garlĂ€genhetsförrĂ€ttningar som registrerats i fastighetsregistret under de tvĂ„ första Ă„ren har kartlagts och en analys av olika aspekter pĂ„ hur förhĂ„llandet mellan enskilda Ă€garlĂ€genheter och gemensam egendom reglerats i förrĂ€ttningarna har genomförts.I ca 20 % av Ă€garlĂ€genhetsprojekten bildades Ă€garlĂ€genheterna innan byggnaden blivit upp­förd. Förfarandet Ă€r bra för finansiering av byggprojektet, men leder till en osĂ€kerhet om ifall lĂ€genheterna i den fĂ€rdiga byggnaden överensstĂ€mmer med den beslutade fastighets­indelningen. Att ta fastighetsbildningsbeslutet som en preliminĂ€rfrĂ„ga i dessa fall medför att förrĂ€ttningen inte avslutas förrĂ€n byggnaden Ă€r klar och dĂ€rigenom kan lantmĂ€terimyndig­heten sĂ€kerstĂ€lla att fastighetsindelningen överensstĂ€mmer med byggnadens slutliga utformning.Byggherren Ă€r nĂ€stan alltid ensam sakĂ€gare i förrĂ€ttningen.

MÄlinriktad SPS - en utredning i processtabilitet

 Det statistiska kvalitetsverktyget Statistisk Processtyrning, SPS, introducerades pÄ BT Products AB i Mjölby utifrÄn en specifik implementeringsprocess. Introduktionen utfördes i en mÄlningsprocess och genom detta arbete kunde aktuell process utvÀrderas och orsaker bakom eventuell urskiljbar variation eftersökas. I gÀllande process mÄlas gods till eldrivna truckar svarta genom elektrostatisk pulvermÄlning, dÀr efterstrÀvad fÀrgskikttjocklek Àr 70 ”m. MÄlningen utförs automatiserat av fyra robotar och för att erhÄlla kunskap om processens uppförande studerades och analyserades utfallet statistiskt utifrÄn en bestÀmd kvalitetsindikator, fÀrgskikttjockleken. Data samlades in utifrÄn denna indikator genom kontinuerlig mÀtning pÄ utvalt objekt och med hjÀlp av en mÀtmall för att erhÄlla jÀmförbara observationer.

TillfÀllig landskapsarkitektur : studie och projekt

Varför tillfÀllig landskapsarkitektur?Jag var nyfiken pÄ vad det innebÀr och det var inget som hade nÀmnts under utbildningen utan det var nÄgot som jag sjÀlv hade kommit i kontakt med via hemsidor, böcker och magasin. Jag var nyfiken pÄ vad det kunde vara samtidigt som jag trodde att det var nÄgot som kunde genom föras ganska snabbt och enkelt. Steget frÄn idé till nÄgot fÀrdigt var betydligt kortare Àn vid ett traditionellt landskapsarkitekturprojekt.Ju mer jag lÀrde mig och gick in i projektet desto mer upptÀckte jag att de oÀndliga möjligheter som jag först trodde mig se i verkligheten var nÄgot helt annat. Exempelvis begrÀnsningarna som de rent ekonomiska, eller att markÀgaren ska godkÀnna ens idé eller frÄgor om hÄllbarhet och sÀkerhet i det offentliga rummet.Det som hade attraherat mig i de flesta av de projekt jag tittat pÄ var bland annat en tillsynes frihet i dem.

Landskapsanalys över Malmö Stadsbiblioteks utbyggnad i ett kulturhistorisk perspektiv : planering i praktiken

Studien fokuseras pĂ„ följande frĂ„gor ? Vad var det som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor stĂ„tlig park, hamnade just hĂ€r? TvĂ„ unika resurser, ett stenkast frĂ„n stadens centrum. ? Kan en kulturhistorisk förstudie anvĂ€ndas som landskapsanalys och fungera som ett planeringsunderlag inför exploateringar? (DĂ€rigenom kunna se förhĂ„llande mellan vĂ„rt brukande och att förbruka vĂ„r mark. SYFTE Att sjĂ€lv kunna erhĂ„lla en övergripande kunskap över följande; ? Vad det var som gjorde att biblioteket; vilket initialt byggdes som museum, och en stor stĂ„tlig park, hamnade just hĂ€r i detta omrĂ„de? Detta har en gĂ„ng har planerats, varit nĂ„gons vision. ? Att kunna finna och beskriva nĂ„gon forma av kausalitet? ? Att kunna sĂ€tta denna form av studie tidigt i planeringsskede för att underlĂ€tta den fortsatta planlĂ€ggningen i/med exploatering som dĂ„ anpassas efter faststĂ€llda kulturhistoriska vĂ€rden. Metod Min metod i denna studie har varit att genomföra en landskapsanalys i ett kulturhistoriskt perspektiv över objekt och omrĂ„de i dess kontext. Detta har gjorts genom att söka och lĂ€sa relevant litteratur som rör stadens historia ur flera perspektiv; beskrivningar, sammanhang och kausalitet (d.v.s. hĂ€ndelser, beslut och konsekvenser) av aktörer. AVGRÄNSNINGAR Uppsatsen skrivs frĂ€mst mot den bakgrunden av landskapsanalys gĂ€llande kulturhistoriska vĂ€rden. SĂ„ledes fördjupar denna sig inte i begrepp som naturvĂ€rden, biotoper, vĂ€xt och djurliv, vatten luft/klimat. Resultat Jag vill göra gĂ€llande att en stor del av resultat Ă€r de olika kapitel som beskriver tillkomst och utvecklingen av staden, parken och byggnaden. Som ett delresultat vill jag peka pĂ„ att exploateringsprocesser krĂ€ver nĂ„gon form av kvalitetssĂ€kringsprocess för att kunna bevara de kultur- och naturvĂ€rden som Ă€r definierade. Ett sĂ€tt Ă€r att implementera metoden balanserad samhĂ€llsbyggnad som juridiskt instrument (inom ex PBL).

Centrum i Centrum : drivkrafter bakom centrala lokaliseringar av köpcentrum och konsekvenser för den omgivande stadsmiljön, med Östra Centrum i Kristianstad som exempel

Det hĂ€r examensarbetet som skrivs inom landskaps- arkitektprogrammet vid SLU, Alnarp har som huvud- syfte att undersöka hur köpcentrum, centralt belĂ€gna i staden, pĂ„verkar den omgivande stadsmiljön. Ge- nom en fallstudie av ett aktuellt köpcentrumsprojekt, kopplad till teorier om bl.a. stadsbyggnad avser jag att i uppsatsen försöka svara pĂ„ frĂ„gorna: Vad kan det finnas för drivkrafter bakom lokaliseringar av köpcentrum centralt i stĂ€derna? Vad fĂ„r köpcentrumsetableringar centralt i stĂ€derna för konse- kvenser för den omgivande stadsmiljön? Som objekt för fallstudien har jag valt Östra Centrum- projektet i Kristianstad, dĂ€r kommunen tillsammans med företaget Steen & StrĂžm just nu planerar för en omvĂ€lvande förnyelse av stadskĂ€rnan med ett köpcen- trum som huvudattraktion. Fallstudien Ă€r kvalitativ och undersöker vad som kan komma att hĂ€nda nĂ€r Östra Centrumprojektet realise- ras och varför.

Implementering av klassiska animationsmetoder i ett digitalt arbetsflöde

Denna uppsats undersöker möjligheterna att Äterskapa en sÄ kallad ?smear? i en digital arbetsmiljö. Smear Àr en metod som hÀrstammar ur stiliserad, klassisk animation och anvÀnds för att beskriva en mycket snabb rörelse mellan tvÄ positioner genom att formen pÄ karaktÀren eller det animerade objektet smetas ut. Effekten anvÀndes till en början för sitt estetiska vÀrde som ett led i den nya stilutveckling som skedde inom animationsbranschen under 1930-tal, men kom senare att utnyttjas frÀmst av ekonomiska skÀl. DÄ klassisk animation i Disney-stil Àr mycket tidskrÀvande sökte mÄnga mindre studios efter sÀtt att rationalisera bort arbete utan att tappa för mycket i kvalitet, för att kunna producera material till tv snabbt och kostnadseffektivt.

AnmÀlningsplikten : AnmÀlningar i förhÄllande till skilda bostadsomrÄden

I den hÀr undersökningen har tre förskolepedagogers sprÄkutvecklande arbete i grupper med flersprÄkiga barn följts under fyra samlingar. Anledningen till att vi valt att studera just samlingstillfÀllet Àr att det enligt skolverket rÀknas som undervisning - inlÀrning under systematiska former. Med andra ord förutsÀtts i lÀroplanen att barn endast lÀr sig sprÄk i explicita sammanhang. Syftet med studien har varit att studera vilka ord, i betydelsen lexem (beteckning för ett föremÄl, en hÀndelse, ett begrepp eller dylikt) pedagogerna sÀrskilt uppmÀrksammar samt vilka strategier de anvÀnder sig av för att stimulera barnen i deras sprÄkutveckling, med fokus pÄ ordförstÄelse och ordförrÄd. Ett analysschema har anvÀnts för ÀndamÄlet och informationen har dÀrefter analyserats enligt detta.

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->