Sökresultat:
749 Uppsatser om Svćra objekt - Sida 40 av 50
Vogue Paris och myten om "la Parisienne" : En mÄngtydig representation och identitet
Det finns mycket tidigare forskning kring könsrepresentation i media, dock Àr det inte alla medie-genrer som uppmÀrksammas och mode har ofta en marginaliserad roll i genusforskning. I denna uppsats undersöks hur den franska modetidningen Vogue Paris representerar ?la Parisienne? ? den parisiska kvinnan ? utifrÄn de tvÄ motsÀgande vetenskapsteorierna feminism och post-feminism. Syftet med denna uppsats Àr att bidra till den feministiska debatten kring mode och könsrepresentation i media och ge ny insikt kring hur modetidningen representerar kvinnan. Genom en kvalitativ innehÄllsanalys av olika modefotografi ur tvÄ nutida nummer av modetidningen som representerar ?la Parisienne?, med Roland Barthes semiotiska modell som metod, besvaras frÄgorna: hur representerar Vogue Paris ?la Parisienne? genom modefotografi; pÄ vilket sÀtt (re)konstrueras myten om ?la Parisienne?, samt vad innefattar denna myt; hur kan denna representation/konstruktion uppfattas utifrÄn feminism respektive post-feminism; och slutligen, hur förhÄller sig denna myt till den dominerande ideologin om kvinnlighet? I min undersökning kommer jag fram till att Vogue Paris konstruerar en motsÀgelsefull och kontrastfylld myt om ?la Parisienne?, som innefattar en innebörd som bÄde feminin och sexuell men Àven naturlig och maskulin.
Urban Pedagogik: rum för förhandling
En av huvudmÄlen med arbetet var att fÄ ökad förstÄelse för hur medborgarnas makt och inflytande utvecklats historiskt inom stadsplanering. Jag var Àven intresserad av arkitektens roll i denna process. Jag ville som arkitekt, med stadsplanering som huvudfokus, hitta intressanta vÀgar att arbeta med medborgare och medborgargrupper och att förstÄ hur ett reellt lokalt inflytande kan ta form. DÀrför har jag försökt titta pÄ relationer mellan medborgare, arkitekter, planerare, organisationer och kommun/stat. Jag drevs av en övertygelse att jag lÀttare kommer att finna argument för mina ?sociala ambitioner? som arkitekt om jag förstÄr de historiska processerna bakom medborgardeltagandet i bÄde Sverige och ur ett internationellt perspektiv.
VarumÀrkets olika ansikten. - VarumÀrkesskapande inom tre kontexter
Fallstudie: Swedbank Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ett varumÀrke kan framstÀllas inom tre olika kontexter. Denna studie kommer att fokuseras kring aktörerna företag och konsument inom den interna företagsmiljön samt den fysiska och virtuella tjÀnstemiljön.Metod: Studien utgÄr frÄn en etnografisk metod, dÀr vi studerar och deltar i olika miljöer. För att erhÄlla datainsamling utfördes intervjuer, observationer samt dokumentanalys. Teoretisk referensram: Vi kritiserar traditionella brand management teorier kring företagets roll vid varumÀrkesskapande. Vi presenterar istÀllet brand consumptions teorierna, eftersom dessa framhÀver att varumÀrke skapas utav fler aktörer.
OlinjÀrt ultraljud för undersökning av sprickor i skelettet hos hÀst, en pilotstudie
Fissurer och odislocerade frakturer hos hÀst kan ibland vara svÄra att upptÀcka utan avancerad bilddiagnostik. Det Àr dock viktigt att diagnostisera dem i tid för att hindra att skadorna förvÀrras. Röntgen, datortomografi, magnetresonanstomografi och scintigrafi kan ge bra information men metoderna Àr relativt dyra, inte alltid tillgÀngliga, innebÀr en del sÀkerhetsrisker och krÀver erfarna tolkare. Ultraljud Àr en mobil metod som anses ofarlig men dagens teknik Àr inte sÄ anvÀndbar för att undersöka skelett. Inom industrin har nya ultraljudsmetoder utvecklats som tar hÀnsyn till olinjÀra egenskaper hos ljudvÄgorna.
Utveckling och framtid för fastighetsmÀklarnas tidningsannonser
Syfte: VÄr tanke med uppsatsen var att undersöka hur tidningsannonsen utvecklats inom fastighetsmÀklarbranschen de senaste Ären, samt att försöka se trender för mÀklarnas annonsering i dagspress. Dessutom ville vi undersöka vilken roll varumÀrkesuppbyggnad kan ha i framtida tidningsannonsering i en bransch dÀr internet spelar en allt större roll. AvgrÀnsning görs till UppsalaomrÄdet.Metod: Genom ett hermeneutiskt synsÀtt har vi insamlat vÄra primÀrdata frÄn fyra kvalitativa intervjuer med branschaktiva, dels fastighetsmÀklare och dels en tidningsrepresentant. VÄra sekundÀrdata har vi inhÀmtat frÄn tidningsartiklar, tidigare uppsatser inom ÀmnesomrÄdet samt facklitteratur. Efter utförda intervjuer har dessa sammanstÀllts och vi har jÀmfört resultaten av dessa med vÄrt teoriunderlag.Resultat och slutsats: VÄra intervjuer visade att profilering var det enda egentliga syftet med tidningsannonsen idag.
Testamentstolkning: NÀr, hur och varför?
Det huvudsakliga syftet med denna uppsats var att undersöka om regleringen kring tolkning av testamente Àr förenlig med principen om testators yttersta vilja. Syftet var Àven att utreda gÀllande testamentsrÀtt, redogöra för regleringen kring testamentstolkning samt beskriva vilka ogiltighetsgrunder för testamente som kan uppkomma. För att uppnÄ syftet har jag anvÀnt mig av en traditionell juridisk metod dÀr lagar, förarbeten, rÀttspraxis och juridisk doktrin har studerats. Ett testamente Àr en strikt personlig rÀttshandling som uttrycker den avlidnes vilja betrÀffande kvarlÄtenskapen och dess fördelning. Genom att upprÀtta ett testamente kan den enskilde frÄngÄ den legala arvsordningen och sjÀlv bestÀmma vilka som ska fÄ ta del av egendomen.
Naturlig betraktelse: en studie om samer och inuiter i dokumentÀrfilm
Detta Àr en kvalitativ studie som baseras pÄ innehÄllsanalys av tvÄ etnografiska dokumentÀrfilmer. Den första Àr den vÀrldskÀnda ?Nanook of the North?, hÀr fÄr man följa inuiterna under ett Är (1922). Den andra filmen Àr ?Ett Är med Samer och Renar?, hÀr fÄr man följa samerna under ett Är (1993).
BIM & Lean i Byggbranschen - UtvÀrdering av BIM & Leans möjligheter i byggbranschen
Bakgrund: Inom ett byggprojekt Àr det mÄnga aktörer inblandade vilket gör kedjan mycketkomplex. Det finns flertalet logistiska strategier som har till syfte att förbÀttra logistiken. Enav dessa strategier Àr Lean vars huvudsyfte Àr att skapa vÀrdeökande aktiviteter för sinakunder. Under de senaste Ären har Building Information Modelling (BIM) blivit allt mer kÀnt.Det Àr ett informationssystem och en arbetsprocess som har till syfte att bryta ned ettbyggprojekts processer för att skapa ett högre vÀrde för kunden. BIM Àr ett verktyg som ritar3D-modeller och innehÄller information om varje objekt.
Materialadderande tillverkning ur ett miljöperspektiv : En studie av teknikens möjligheter att minska dagens utslÀppsavtryck
Materialadderande tillverkning (MAT) Àr den generella termen som anvÀnds för alla tillverkningstekniker som gÄr ut pÄ att man bygger upp fysiska objekt genom att lÀgga ihop material lager-pÄ-lager. I vÄrt arbete undersöker vi huruvida MAT Àr ett teknikomrÄde som kan minska dagens utslÀppsavtryck genom att effektivisera processerna bakom de olika aktiviteterna hos tillverkandeföretag. Vi beskriver kortfattat teknikens historiska utveckling, de viktigaste teknikerna inom omrÄdet och hur de anvÀnds idag. Vi gör sedan en jÀmförelse mellan de olika teknikerna dÀr vi visar pÄ skillnader, likheter och en del av de begrÀnsningar som finns. Vi tittar Àven pÄ vilka miljömÄl och krav som stÀlls frÄn samhÀllet idag.
Styrning av kundanpassade timmerflöden : inverkan av traktbankens storlek och utbytesprognosens tillförlitlighet
För att kunna styra vÄra avverkningsoperationer i skogen Àr vi beroende av nÄgon form
av beslutsunderlag. En form beslutsunderlag Àr prognoser pÄ utfall vid avverkning som
ger en skattning av lÀngd-, diameter- och kvalitetsfördelning i ett avverkningsobjekt
Prognoser kan vara till hjÀlp vid styrning av timmerflöden frÄn skog till sÄg.
Denna uppsats har till syfte att besvara frÄgorna: Vilken prognosnoggrannhet kan erhÄllas
med hjÀlp av SkogForsks apteringssimulator Aptan i praktisk drift? Hur pÄverkas
möjligheterna att styra timmerflödet mot vad marknaden efterfrÄgar av hur stor
traktbanken Àr?
Arbetet har bestÄtt i att jÀmföra stocknotor frÄn prognos, skördare, inmÀtning och
postning samt simuleringar av hur olika traktbanksstorlekar kan uppfylla skiftande
efterfrÄgan. Skiftande efterfrÄgan har simulerats genom att skapa önskestocknotor
( detaljerad efterfrÄgan) för fyra olika efterfrÄgescenarier.
De, Dem eller Dom? ? lÀrares attityder och elevers kunskaper
Majoriteten av den svenska befolkningen ersĂ€tter i talet pronomenen de och dem med dom. Dom tillhör talsprĂ„ket medan de och dem traditionellt tillhör skriftsprĂ„ket. Ănda sedan 1970-talet har sprĂ„kvĂ„rdare, svensklĂ€rare och sprĂ„kintresserad allmĂ€nhet debatterat hur och hur mycket talsprĂ„ket fĂ„r synas i skrift. En frĂ„ga som vĂ€ckt och fortfarande vĂ€cker reaktioner Ă€r just huruvida man fĂ„r anvĂ€nda dom i skrift eller inte. Kursplanerna för svenska i grundskolan och Svenska A pĂ„ gymnasiet innehĂ„ller bĂ„da mĂ„l som innebĂ€r att eleverna ska lĂ€ra sig skilja pĂ„ talat och skrivet sprĂ„k. Trots detta Ă€r lĂ€rarkĂ„ren oense i frĂ„gan kring dom i skrift. I den hĂ€r uppsatsen undersöks hur sex lĂ€rare stĂ€ller sig till dom i skrift samt hur elever idag anvĂ€nder de och dem.
Tal till text för relevant metadatataggning av ljudarkiv hos Sveriges Radio
Tal till text för relevant metadatataggning av ljudarkiv hos Sveriges RadioSammanfattningUnder Ären 2009-2013 har Sveriges Radio digitaliserat sitt programarkiv. Sveriges Radios ambition Àr att mer material frÄn de 175 000 timmar radio som sÀnds varje Är ska arkiveras. Det Àr en relativt tidsödande process att göra allt material sökbart och det Àr lÄngt ifrÄn sÀkert att kvaliteten pÄ dessa data Àr lika hög hos alla objekt.       FrÄgestÀllningen som har behandlats för detta examensarbete Àr: Vilka tekniska lösningar finns för att utveckla ett system Ät Sveriges Radio för automatisk igenkÀnning av svenskt tal till text utifrÄn deras ljudarkiv?       System inom tal till text har analyserats och undersökts för att ge Sveriges Radio en aktuell sammanstÀllning inom omrÄdet.       Intervjuer med andra liknande organisationer som arbetar inom omrÄdet har utförts för att se hur lÄngt de har kommit i sin utveckling av det berörda Àmnet.       En litteraturstudie har genomförts pÄ de senare forskningsrapporterna inom taligenkÀnning för att jÀmföra vilket system som skulle passa Sveriges Radio behov och krav bÀst att gÄ vidare med.       Det Sveriges Radio bör koncentrera sig pÄ först för att kunna bygga en ASR, Automatic Speech Recognition, Àr att transkribera sitt ljudmaterial. DÀr finns det tre alternativ, antingen transkribera sjÀlva genom att vÀlja ut ett antal program med olika inriktning för att fÄ en sÄ stor bredd som möjligt pÄ innehÄllet, gÀrna med olika talare för att sedan Àven kunna utveckla vidare för igenkÀnning av talare.
Utvecklingssamtalet i gymnasieskolan- pa? vems villkor?
Att försöka stÀrka elevens roll i utvecklingssamtalet Àr ett sÀtt att hjÀlpa eleven till vuxenhet. Att eleven trÀnas i att nÄ ett ?större sprÄk? Àr angelÀget inte minst för en svensklÀrare som skall verka som elevhandledare. SprÄk ger eleven plats pÄ arenan, det vill sÀga möjlighet att bli ett subjekt. Aktionen har detta som sitt huvudsyfte, dÄ jag upplevt att elever under utvecklingssamtalen ofta Àr mottagare/ objekt för information frÄn skolan och kommentarer frÄn förÀldrar och inte Àr aktivt deltagande.
Leden rÀtt genom SkÄne : varierad landskapsupplevelse pÄ SkÄneleden?
Sedan 2011 Àr Region SkÄne huvudman för vandringsleden SkÄneleden och leder dess utveckling. Som utgÄngspunkt har rapporten SkÄneleden ? mot en hÄllbar exportmogen led
av internationell standard samt ett dokument med förslag till kvalitetsstandard tagits fram.
DÀr nÀmns kriteriet att ?leden ska erbjuda omvÀxlande landskapsformationer?. MÄlet med uppsatsen Àr att utifrÄn dessa dokument reflektera över faktorer som pÄverkar vandrarens landskapsupplevelse. Syftet Àr att utveckla kvalitetsstandardens formulering om omvÀxlande
landskapsformationer sÄ att den som lÀser bÀttre ska greppa det koncept, eller den tanke, som Region SkÄne vill förmedla.
AnvÀndning av prototypingverktyg för uppbyggnad av kognitiva kommunikationsexperiment. : Ett demonstrationsexempel.
Att fÄ support eller att tolka information via telefon kan ibland vara problematiskt. Eftersom individer uppfattar och tolkar saker pÄ olika sÀtt kan det vara svÄrt att förklara nÄgot. Genom att förklara nÄgot man ser framför sig, för nÄgon annan, som i sin tur ska tolka och förstÄ vad det Àr som sÀgs, kan ibland vara problematiskt för bÄda parter. Syftet med denna uppsats i informatik Àr att testa hur en experimentuppsÀttning kan se ut. Experimentet gÄr ut pÄ att undersöka hur kommunikation kan uppstÄ verbalt nÀr en person ska förklara ett skÀrminnehÄll.