Sökresultat:
749 Uppsatser om Svćra objekt - Sida 26 av 50
Kvinnors upplevelser av lidande i samband med diagnostiserad bröstcancer : En litteraturstudie
Ămnesbakgrund: Bröstcancer Ă€r en av de stora folksjukdomarna i Sverige som drabbar var tionde kvinna. Att drabbas av bröstcancer kan antas innebĂ€ra ett stort lidande för kvinnorna. Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av lidande i samband med diagnostiserad bröstcancer. Metod: En systematisk litteraturstudie. Sökningarna efter vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna Cinahl och PubMed.
Det preoperativa samtalets betydelse för patienters vÀlbefinnande inför anestesi : Litteraturstudie
MÄnga studier har visat att vÀlinformerade patienter upplever mindre oro i samband med anestesi vilket leder till mindre risk att drabbas av intra- och postoperativa komplikationer. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur det preoperativa samtalet leder till vÀlbefinnande för patienter inför anestesi. Litteraturstudien baserades pÄ Ätta kvalitativa artiklar. Analysen genomfördes enligt Graneheims och Lundmans innehÄllsanalys. Resultatet visade att patienternas starkaste intryck i det preoperativa samtalet som bidrar till vÀlbefinnande var att sjuksköterskan förmedlade trygghet, att de kÀnde sig sedda som individer och inte som objekt.
VÄrdmiljöns betydelse för patienters upplevelse av vÀlbefinnande vid sjukhusvÄrd: en systematisk litteraturöversikt
Patienter som vÄrdas pÄ sjukhus har olika upplevelser av hur vÄrdmiljön pÄverkar deras kÀnsla av hÀlsa och vÀlbefinnande. Ofta Àr vÄrdmiljön nÄgot som vÄrdper-sonal inte reflekterar över. Utformningen och inredning pÄverkar patienter och dÀrför anser vi att det Àr viktigt att den kunskapen blir kÀnd. VÄrdmiljön kan med enkla medel bli en miljö som frÀmjar vÀlbefinnande hos patienter. Vilka faktorer Àr utmÀrkande för en god vÄrdmiljö? Syftet med denna litteraturöversikt var att hitta olika faktorer i vÄrdmiljön som pÄverkar patienters upplevelse av vÀlbefinnande vid sjukhusvÄrd.
Front, botten, sida : om lÄdkonstruktioner under Ären 1700-1820
Denna rapport Àr en jÀmförande studie av byrÄlÄdors konstruktion under Ären 1700-1820. Jag har med avstamp i faktiska objekt dokumenterat och förtydligat byrÄlÄdans konstruktion. I mitt sökande efter byrÄar med tidstypiska konstruktioner har jag besökt ett flertal museer och antikhandlare. Dokumentationen av de utvalda möblerna har haft stor betydelse för att klargö-ra konstruktionen och peka pÄ eventuella brister som kan pÄverka hÄllbarheten.Det jag vill förmedla Àr att med kunskap om lÄdors konstruktion kan vi öka vÄr förstÄelse av den komplicerade sammansÀttning av delar som en lÄda Àr. UtifrÄn denna kunskap kan vi se-dan fatta bra och relevanta beslut om möbeln nÀr det kommer till konservering.
Kvinnor som objekt, mÀn som subjekt : En genusanalys av hur manliga respektive kvinnliga författare beskrivs i lÀroböcker avsedda för litteraturundervisning i Àmnet svenska.
ABSTRACTIn this study I have analyzed, throughout a gender perspective, two textbooks Den levandelitteraturen and Upplev litteraturen which are purposed to be used as teaching materials inSwedish schools in the subject of Swedish when teaching the history of literature. The intentof this study was to provide a gender analysis of two textbooks and the focus was on thepresentations of female and male writers, because they have not been studied earlier. In thisstudy, a qualitative text analytic method was used to achieve the best results as possible.Theories used in this study were Yvonne Hirdman?s and Raewyn Connell?s theories. Hirdmanclaims that there are differences between men and women at different levels in the societywhile Connell believes that this is a myth because, according to her, men and women arepsychologically alike.
Att "bli" en svensk expatriate : Rums- och identitets(re)konstruktioner ur ett postkolonialt perspektiv
Denna uppsats undersöker de rums- och identitets(re)konstruktioner som sker i mötet med De Andra. Semistrukturerade djupintervjuer med elva personer som har erfarenhet av arbete i postkolonial miljö ? i detta fall Tanzania - samt platsobservation av ett sÄ kallat ?expatriate community? ger empiri som analyseras med en dekonstruktiv intersektionell ansats. Studien visar att identitetsmarkörer korsas och skapar identitets(re)konstruktioner. Processen framkallar det objekt som inte tillhör det egna Jaget och skapar ett Dem ? samtidigt som det sker omförhandlingar betrÀffande hemlandet och dess invÄnare.
Att frÀmja pedagogisk verksamhet med hjÀlp av estetik-begreppet
Den hÀr uppsatsen handlar om ett arbetslags förhÄllningssÀtt till begreppet estetik och hur man kan frÀmja utveckling och lÀrande i verksamheten kring begreppet. Jag har gjort en kvalitativ studie vars syfte Àr att fÄ förstÄelse för hur man frÀmjar lÀrande och utveckling utifrÄn estetiska aspekter. Genom semistrukturerade intervjuer har jag sökt svar pÄ mina frÄgestÀllningar och sedan har jag stÀllt dem mot teorier kring lÀrande och estetik. I analysen har jag kategoriserat resultatet utifrÄn svaren jag fÄtt i intervjuerna. I analysen har jag sedan teoretiserat resultatet bland annat utifrÄn Vygotskijs teorier kring den proximala utvecklingszonen.
Barns positioner i domar om umgÀngesstöd : - om hur barn konstrueras och delaktiggörs
Forskning visar att barn ofta har lite att sÀga till om vid insatsen umgÀngesstöd. Barns instÀllning till umgÀnget efterfrÄgas sÀllan, vilket motiveras med att de Àr för unga, att de pÄ grund av omognad inte förmÄr uttala sig pÄ ett tillförlitligt sÀtt och att de ska slippa vÀlja mellan sina förÀldrar. Barnkonventionens ambivalenta syn pÄ barn som bÄde subjekt med rÀttigheter och skyddsbehövande objekt, avspeglas i den svenska lagstiftningen och kan förklara den passiva roll som barn ofta tilldelas i sammanhanget. Samtidigt visar forskning att barn efterlyser mer delaktighet i frÄgan om umgÀngesstöd. Den hÀr studien undersöker hur bilder av barn konstrueras och hur barn delaktiggörs i domar om umgÀngesstöd, samt hur bilder av barn kan relateras till hur barn delaktiggörs.
FristÄende elektroniska vÀrdeenheter som betalningsinstrument och förmögenhetsobjekt
Med utvecklingen inom informationsteknologi och framvÀxten av vÀrldsomfattande öppna digitala nÀtverk, varav Internet Àr det mest kÀnda, utvecklas en ny typ av marknad, en digital marknad, för produkter och tjÀnster. Betalningssystem för den digitala marknaden behöver vara anpassade till den digitala marknadens speciella förutsÀttningar vad gÀller exempelvis de möjligheter till global handel och den minskning av transaktionskostnader som marknaden skapar. PÄ grund av den digitala marknadens karaktÀr gÄr utvecklingen mot skapandet av elektroniska betalningssystem, som bygger pÄ en anvÀndning av sÄ kallade elektroniska vÀrdeenheter. Utvecklingen inom IT möjliggör Àven en immaterialisering av föremÄl och handlingar som traditionellt sett Àr fysiska, iakttagbara objekt. Till exempel utgör e-postmeddelanden immaterialiseringar av fysiska brev.
Grammatik via komik och mimik : En empirisk studie av charader som metod i grammatikundervisning
Föreliggande arbete handlar om ett försök att anvÀnda ett varierat arbetssÀtt i grammatikundervisningen för att frÀmja inlÀrningen genom att stimulera flera sinnen och stÀrka den kognitiva utvecklingen i interaktion med andra. Syftet Àr att undersöka om det Àr möjligt att anvÀnda charader som en pedagogisk metod i frÄga om inlÀrning av grammatik med avseende pÄ satsdelarna subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad, innehÄllsadverbial och attribut.Undersökningen grundar sig pÄ sju genomförda lektioner fördelade pÄ en gÄng per vecka i en niondeklass med dramatisering av satsdelar. Eleverna har skrivit loggbok, en intervju med fyra elever har utförts och dÀrtill har jag gjort observationer. Av olika anledningar anser jag inte att urvalsgruppen gÄr att anvÀnda som norm för en genomsnittsklass för Ärskurs nio.Resultatet av undersökningen visar att charader som metod inte gick att anvÀnda under de premisser som gÀllde för den utvalda klassen. Dessutom visar resultatet att metoden mÄste kompletteras med lÀromedel som stöd för eleverna.Slutsatsen Àr dock att undervisningsmetoden i sig kan fungera dÄ jag tidigare anvÀnt den i en annan klass.
TillfÀlliga öar : ? tillsammans med havet i materiell-diskursiva praktiker
Vi vill med det hÀr kandidatarbetet inleda en konversation med havet. Tillsammans med Karen Barads posthumanistiska performativitet, agentiell realism, vill vi utmana och ifrÄgasÀtta den antropocentriska designerrollen dÀr materialiteten ses som passiv och designern som ensam hÀrskare över meningsskapandet i designprocessen.Med Barads onto-epistemologiska utgÄngspunkt undersöker vi hur design-processen uppstÄr i arrangemang av bÄde mÀnskliga och icke-mÀnskliga aktörer, dÀr mening framförhandlas genom relationer inom fenomen. Genom att tillÀmpa detta posthumanistiska förhÄllningssÀtt i lekfulla experiment tillsammans-med-havet kan vi se hur mening Àr situerad och skapas inom de materiell-diskursiva fenomen och apparater som utgör designprocessen. Vi förstÄr designprocessen som ett ingripande i vÀrldens tillblivelse. Ett ingripande dÀr ett kollektiv av aktörer stÄr som medskapare, dÀr mening, kroppar, subjekt och objekt uppförs och samformas genom intra-aktion. Detta förhÄllningssÀtt föder en medvetenhet om vÄrt ansvar i att ingripa i vÀrldens tillblivelse och vÄrt ansvar för de kroppar som skapas, en etik i handling. .
"LÀrtillfÀllen i verkligheten" : Hur uppfattas och integreras utomhuspedagogik av pedagoger i skolans tidigare Är?
Denna studie undersöker hur pedagoger i skolans tidigare Är uppfattar utomhuspedagogik. Tidigare forskning visar att pedagoger Àr eniga om att utomhuspedagogik kopplas till att vara en plats för lÀrandet dÀr eleven upplever fenomen i sin rÀtta miljö. Utomhuspedagogik ses ocksÄ som ett objekt dÄ den tillÄter individen att uppleva och erfara kunskaper med kroppen och material i naturen samt som en metod som tillÄter variation i undervisningen. I utomhuspedagogiken lÀggs stort vÀrde i förstahandserfarenheter dÄ eleverna fÄr uppleva och delta konkret i en vÀxelverkan mellan teori och praktik. Utemiljön stimulerar elevernas fysiska aktiviteter och deras sinnen, vilket har en positiv inverkan pÄ lÀrandet.
VÀrdetransportrÄn och pengaförsörjningen
De senaste Ă„ren har det skett en avsevĂ€rd ökning av vĂ€rdetransportrĂ„n i Sverige. Det Ă€r inte bara antalet som Ă€r skrĂ€mmande utan Ă€ven stegringen av vĂ„ldet som anvĂ€nts vid rĂ„nen. Detta har gjort Sverige till en av de mest utsatta lĂ€nderna i Europa gĂ€llande vĂ€rdetransportrĂ„n. PĂ„följden Ă€r inte bara ett hot mot tryggheten och arbetsmiljön för de anstĂ€llda inom den finansiella sektorn och vĂ€rdetransport-företagen utan ocksĂ„ ett allvarligt hot mot pengaförsörjningen. Ă
tgÀrdsförslag diskuteras bland annat av vÀrdetransportföretagen, bankerna, facket, svensk handel och polisen.
Att Àta pÄ en Mariabulle och krama ivÀg ett skott - en fallstudie i konstruktionsvÀxling och transitivitet
I den hÀr uppsatsen undersöker jag transitivitet och konstruktionsvÀxling. Detta gör jag genom att undersöka hur tvÄ verbgrupper (Àta-verb och kontakt-verb) vÀxlar konstruktioner, nÀrmare bestÀmt argumentkonstruktioner. KonstruktionsvÀxlingar kan ge information om en konstruktions egenskaper, samt information om det verb som ingÄr i vÀxlingarna.Traditionellt ses transitivitet ha att göra med om ett verb normalt konstrueras med objekt eller inte. I denna uppsats utgÄr jag istÀllet frÄn att transitivitet Àr nÄgot gradvis (jmf Hopper & Thompson 1980) dÀr semantiska faktorer som avsikt, pÄverkan och aspekt spelar roll. Transitivitet i den hÀr uppsatsen har alltsÄ inte enbart med objektsförekomst att göra.Den teoretiska ramen för uppsatsen Àr konstruktionsgrammatik.
Naturvetenskapliga fenomen i förskolan : BlÀckfiskar, spindlar och vatten
Avsikten med detta examensarbete har varit att synliggöra hur naturvetenskaplig undervisning för 1-3-Äringar kan se ut pÄ ett par förskolor som arbetar med inspiration av Reggio Emilia. Vi belyser och problematiserar detta utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv pÄ lÀrande och har Àven utgÄtt frÄn litteratur rörande undervisning av barn i de naturvetenskapliga Àmnena. Studien bygger pÄ intervjuer och observationer med fyra pedagoger som arbetar med naturvetenskapligt inriktade projekt. Ett undervisningstillfÀlle har observerats per pedagog och det har sedan följts upp med intervjuer. Dessa data har sedan transkriberats och tolkats med syfte att belysa sÄvÀl den observerade undervisningen som pedagogernas val i undervisningen.