Ett av mina syften med denna uppsats var att titta på var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrån och om kyrkan fanns med någonstans i bakgrunden. Och se, det var den. Många av dagens fördomar mot homosexualitet härstammar från kyrkans straffinförande mot detta på 500-talet. Vid denna tid dog många människor i pest och krig och för att hindra mänskligheten från att dö ut så blev det endast tillåtet med sex mellan man och kvinna, inom äktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhåller sig olika till homosexualitet: alltifrån totalt avståndstagande till accepterande, det vanligaste är nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin läggning.

De svenska stränderna och de strandnära områdena utgör i många avseenden en värdefull miljö för allmänheten. I Sverige skyddas sådana områden i lag, strandskyddslagstiftningen, där den senaste mer omfattande lagändringen ägde rum 2009-2010. Strandskyddslagstiftningens syfte är att trygga allmänhetens tillgång till stränder och bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Dessutom finns "allemansrätten" som i lag värnar om allmänhetens rättighet att vistas i naturen, även på mark som är privatägd. Strandområden är tydligt exempel på hur två motstridiga intressen kan stå i konflikt med varandra; det allmänna intresset av en tätortsnära rekreation, mot kommunens intresse att utveckla kommunen och exploaterings intressen att bygga i strandnära områden.Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur den praktiska tillämpningen av strandskyddslagstiftningen fungerar när intresset för tätortsnära rekreation kommer i konflikt med tätortsutveckling i den kommunala planeringen.

Strandskydd berör många då det är populärt att bygga och vistas vid vatten. Reglerna kring strandskydd finns i 7 kap. Miljöbalken. Det generella strandskyddet innebär ett förbud mot att uppföra nya byggnader eller ändra byggnaders användning 1inom 100 m från strandlinjen, både vid havet och mindre vattendrag. Det är inte heller tillåtet att utföra större grävningsarbeten eller något annat som väsentligen påverkar livsvillkoren för djur och växter vid strandlinjen.

Katten är idag ett av våra vanligaste husdjur. Kastration av både hon- och handjur har blivit ett tämligen rutinmässigt ingrepp för att både hindra fortplantning och hantera beteendeproblem, vilka oftast är naturligt förekommande beteenden, men av sina ägare identifierade som oönskade. Förväntningarna på effekten av kastration förefaller bygga på allmän uppfattning snarare än vetenskaplig kunskap och inte heller veterinärer kan alltid ge välgrundade besked i frågan. Denna litteraturöversikt avser belysa vilken kunskapsbas som finns vad gäller beteendeförändringar efter kastration av katt. Vad händer rent beteendemässigt vid kastration? Vilka eventuella beteenden slocknar och vilka uppkommer? Vilka av de vanligaste beteendeproblemen ändras inte vid kastration? Hur påverkar beteendeförändringar kattens sociala interaktion? Det finns studier där man har undersökt olika faktorer som skulle kunna påverka kastrationens effekt på beteendeförändringar.

Syftet med vår studie är att ta reda på vilka privata angelägenheter arbetstagare inom stand-by-yrken utför under arbetstid, varför de gör det, attityden gentemot privata angelägenheter på arbetsplatsen samt om utförandet av dessa kan kopplas till att arbetstagarna är missnöjda med arbetsgivaren och sin arbetssituation. Den forskning som tidigare gjorts har främst undersökt vilka privata angelägenheter anställda i kontorsmiljöer utför under arbetstid. Vi önskar därför med denna uppsats att bidra till att bredda forskningen på ett hittills inte så utforskat område, nämligen inom stand-by-yrken.Begreppet stand-by-yrke är en egenhändigt utformad teoretisk term som beskriver yrken där vi har en föreställning om att den anställde kan ha mycket ?dötid? under sitt arbetspass. Med ?dötid? menar vi den tid under ett arbetspass där arbetstagaren varken utför sina huvud- eller bisysslor.

SAMMANFATTNINGÅr 1971 förändrades det skatterättsliga sanktionssystemet på så sätt att de administrativa myndigheterna skulle kunna påföra ekonomiska sanktioner istället för de allmänna domstolarna, vilka var de som hanterat samtliga fall tidigare. Syftet var dels att få en effektivare och jämnare rättstillämpning dels att sanktionen skulle kunna användas mot ett större antal skattskyldiga som lämnat felaktiga uppgifter i sin deklaration eller lämnat in deklarationen för sent.Då en skattskyldig har lämnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen på annat sätt än muntligen eller då ingen deklaration har lämnats alls så kan denne påföras en sanktion i form av ett skattetillägg. Enligt 5 kap 8 § taxeringslagen (1990:324) ska skattetillägget dock inte påföras i vissa situationer, vilka utgörs av: ?felräkning eller skrivfel?, ?rättelse med ledning av kontrolluppgift?, ?bedömning av yrkande?, ?frivillig rättelse? samt ?obetydligt skattebelopp?.Syftet med uppsatsen är att undersöka 5 kap. 8 § taxeringslagen (1990:324).

SAMMANFATTNINGÅr 1971 förändrades det skatterättsliga sanktionssystemet på så sätt att de administrativa myndigheterna skulle kunna påföra ekonomiska sanktioner istället för de allmänna domstolarna, vilka var de som hanterat samtliga fall tidigare. Syftet var dels att få en effektivare och jämnare rättstillämpning dels att sanktionen skulle kunna användas mot ett större antal skattskyldiga som lämnat felaktiga uppgifter i sin deklaration eller lämnat in deklarationen för sent.Då en skattskyldig har lämnat en oriktig uppgift till ledning för taxeringen på annat sätt än muntligen eller då ingen deklaration har lämnats alls så kan denne påföras en sanktion i form av ett skattetillägg. Enligt 5 kap 8 § taxeringslagen (1990:324) ska skattetillägget dock inte påföras i vissa situationer, vilka utgörs av: ?felräkning eller skrivfel?, ?rättelse med ledning av kontrolluppgift?, ?bedömning av yrkande?, ?frivillig rättelse? samt ?obetydligt skattebelopp?.Syftet med uppsatsen är att undersöka 5 kap. 8 § taxeringslagen (1990:324).

Den huvudsakliga problematik som jag behandlar i det här arbetet innefattar om landsbygdsutvecklingen hämmas av strandskyddstillämpningen inom de kritiserade riksintresseområdena. Strandskyddet och riksintressena härstammar från två skilda paradigm, miljö- och planparadigmet. Det finns spänningar mellan dessa paradigm och en samordning eftersträvas. Planeringen står mellan dessa paradigm. Det kan därmed innebära att olika bedömningar görs i ärenden som både behandlar strandskyddet och riksintresseområde.

Den huvudsakliga problematik som jag behandlar i det här arbetet innefattar om landsbygdsutvecklingen hämmas av strandskyddstillämpningen inom de kritiserade riksintresseområdena. Strandskyddet och riksintressena härstammar från två skilda paradigm, miljö- och planparadigmet. Det finns spänningar mellan dessa paradigm och en samordning eftersträvas. Planeringen står mellan dessa paradigm. Det kan därmed innebära att olika bedömningar görs i ärenden som både behandlar strandskyddet och riksintresseområde.