Bakgrund: Demenssjukdom orsakar sänkt kognitiv förmåga och den sjukes personlighet förändras. Att låta närstående vara delaktiga i omvårdnaden och att vårdpersonal tar sig tid att lyssna på deras åsikter skapar goda chanser för att båda parterska bli nöjda med omvårdnaden som ges till den sjuke. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka närståendes behov i omvårdnad av personer med demenssjukdom. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt (n=15) med systematiskt tillvägagångssätt. Resultat: Studiens resultat visade att närstående hade egna behov som behövde tillgodoses, att få möjlighet att skapa en relation till vårdpersonal, att få tid att prata, att få delta i omvårdnaden samt att få information.

Personer med måttlig eller svår demenssjukdom förmedlar känslor, tankar och behov utifrån nedsatt kognitiv och emotionell förmåga. Då sjukdomen innebär annorlunda kommunikation och uttryck försvåras samspelet med vårdaren vilket kan minska välbefinnande och öka lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan kan stödja demenssjuka personers upplevelser av identitet, integritet och välbefinnande. Sökningar av artiklar gjordes i databasen Cinahl och kvalitetsgranskningen resulterade i att sju artiklar inkluderades i studien. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Personer med demens har en försämrad förmåga att förstå och kommunicera med omgivningen och därför kan det vara svårt och krävande att vårda personer med demens. Agitation är ett vanligt beteendeproblem vid demenssjukdom och är påfrestande för såväl personen med demens, som för vårdgivaren. Personer med demens behandlas främst farmakologiskt trots de biverkningar som läkemedelsbehandlingen orsakar och därför behövs andra behandlingsstrategier och omvårdnadsåtgärder för att öka välbefinnandet och minska deras lidande. Syfte: Att beskriva musikens inverkan på människor med demenssjukdom och deras vårdgivare. Metod: En systematisk litteraturöversikt av fjorton kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som sedan analyserades och sammanställdes i ett resultat.

Bakgrund: För att kunna bemöta och förstå den demenssjuke behöver vårdaren ha kännedom om personens bakgrund. Vårdaren behöver även vara hänsynsfull och omtänksam för att ge en god omvårdnad. Även om personer med demenssjukdom har kommunikationsproblem betyder inte detta att personen inte har känsloupplevelser. Syfte: Studiens syfte var att belysa vårdarens bemötande av personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturstudie som innefattar åtta artiklar som har kvalitetssäkrats.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Människor blir allt äldre och det innebär att antalet demenssjuka ökar och därmed även antalet anhörigvårdare. Att vara anhörigvårdare till en närstående med demenssjukdom innebär ökade påfrestningar som blir en central del i deras liv.Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter av att vårda en närstående med demenssjukdom i hemmet.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats, som baseras på tio vetenskapliga artiklar. Analys av artiklarna genomfördes med Lundman och Hällgren Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys.Resultat: Anhöriga upplevde att vårdandet av sin närstående innebar påfrestningar och att relationen förändrades. De upplevde ensamhet och menade att det var viktigt att bevara sin egen hälsa. De upplevde förluster av vänner och bekanta samt uttryckte oro inför framtiden.

Bakgrund: Antalet personer med demenssjukdom i Sverige beräknas uppgå till 150 000. Utav dessa vårdas 55 procent i hemmet av anhöriga. De anhörigas roll och funktion som vårdare i hemmet blir alltmer centralt, då vård och omsorg flyttas från det offentliga rummet till det privata. Att träda in i rollen som anhörigvårdare förändrar livssituationen avsevärt och allt planeras kring demenssjukdomens villkor. Syfte: Att sammanställa och belysa forskning som beskriver hur de anhöriga upplever sin situation av att vårda en anhörig som drabbats av en demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt där fem kvantitativa och sex kvalitativa artiklar analyserats. Resultat: Artikelanalysen resulterade i tre teman:  en ny livssituation, förändrad relation och känslomässigt påfrestande.

En demenssjukdom kan ha flera orsaker och risken att drabbas av denna sjukdom ökar med åldern. Typiska tecken på demenssjukdom är att minnet och den intellektuella förmågan hos en person gradvis och stadigvarande försämras. Behandlingen är inriktad på att ge den som fått en demenssjukdom ett så bra liv som möjligt och att bromsa sjukdomens utveckling. För den anhöriga kan det vara svårt att acceptera att den närstående drabbas av demenssjukdom och det blir en förlust som kan orsaka sorg, allt eftersom den närståendes sjukdom fortskrider och personligheten förändras. Syftet med studien var att undersöka vilket stöd som kommunen och landstinget kunde erbjuda till människor som drabbats av en demenssjukdom i åldersgruppen 65 ? 75 år, samt omfattningen av respektive huvudmans utformning av anhörigstöd.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka erfarenheten och upplevelsen hos omsorgspersonal som arbetar på särskilda boenden för personer över 65 år med demenssjukdom av att begränsa de boende i deras självbestämmanderätt. Vidare ingick det i syftet att öka förståelsen genom att synliggöra vad som kan motivera beslut vilka leder till handlingar som innebär att demenssjukas självbestämmanderätt begränsas. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet är baserat på semistrukturerade intervjuer med sju omsorgspersonal som arbetade på olika boenden med inriktning mot demenssjukdomar. Resultatet visar att begränsningarna av de demenssjuka sker med hänvisning till skyddsaspekter och bristande resurser. Omsorgspersonalen beskrev hur de använde avledande strategier i situationer där de begränsade de demenssjuka personerna.

Bakgrund: Eftersom risken för att drabbasav demenssjukdom ökar med stigande ålder och antalet äldre i Sverige ökar kanman även förvänta sig att antalet anhörigvårdare ökar. Sjukdomen framtvingarrollförändringar som ger stora påfrestningar på familjen. Anhörigvårdaren ärett stort och viktigt stöd inte bara för den demenssjuke utan också församhället. De utför ett betydande arbete som kommunen annars hade behövtutföra.Syfte: Syftet är att beskriva anhörigasupplevelser av att vårda en person med demenssjukdom.Metod: Studien är en litteraturstudiebaserad på vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod.Elva artiklar har analyserats enligt Fribergs analysmodell. Analysenresulterade i fyra huvudkategorier: En annorlunda arbetsfördelning i hemmet,Ett ansvar som sträcker sig över dygnets alla timmar, En sorg att förlora enanhörig samt Anhörigvårdarens sätt att finna tid till återhämtning. Resultat: Resultatet visar attanhörigvårdare genomgått en rollförändring från att vara en jämlik partner tillatt få ge upp det mesta av det egna livet och istället vara en omhändertagandevårdare.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur personer som vårdar en äldre anhörig med en utvecklad demenssjukdom beskriver och upplever sin vardag och livssituation och hur de kan känna meningsfullhet trots den påfrestande livssituation de befinner sig i.Mina frågeställningar var: hur upplever anhörigvårdarna sin livssituation och i vilken utsträckning ser de en mening i den, hur ser anhörigvårdarna på de resurser som står till deras förfogande och hur påverkar det deras känsla av att kunna möta och hantera händelser i sina liv samt hur och i vilken utsträckning upplever anhörigvårdarna livet som förutsägbart och förståeligt och vilka komponenter bidrar till denna upplevelse? Till analysen av resultaten användes Antonovskys teoretiska perspektiv kallat ?känslan av sammanhang?. Jag valde att intervjua personer som vårdar anhöriga med en utvecklad demenssjukdom. Det verkade vara främst fyra aspekter i intervjupersonernas liv som påverkade deras upplevelser av meningsfullhet i livet. De var deras positiva syn på livet, deras starka och täta nätverk, deras möjligheter att komma ifrån för attutöva sina respektive arbeten och intressen samt deras upplevelse av att den de vårdar kan uppskatta och njuta av den vård och omsorg de ger till dem..

Bakgrund: Demenssjukdomar innebär en allvarlig förlust av kognitiv förmåga hos en tidigare frisk person, utöver vad som kan förväntas av normalt åldrande. Symtomen vid demenssjukdom kan vara psykiska, fysiska och/eller beteendemässiga och försvårar allmän daglig livsföring. Vid omvårdnaden av personer med demenssjukdom kan olika problem uppstå till följd av sjukdomens reducering av den kognitiva förmågan hos individen. En lugn och trygg miljö ger bäst förutsättningar för en god funktion hos demenssjuka. Enligt Nightingale har musik helande krafter, dels då det påminner om vinden och luftens positiva effekt på de sjuka och dels då det bidrar till en positiv omsorgsatmosfär.

Bakgrund: Personer med demenssjukom får ofta i sjukdomsförloppet problem att äta och insatser för att behålla personens nutritionsstatus kan bli aktuella. En vanlig sådan insats som diskuteras är enteral nutriton i någon form. Då en person med demenssjukdom tappar sin förmåga att kommunicera och även den kognitiva förmågan att ta egna beslut ställs sjuksköterskor inför en svår arbetsuppgift. Att ta ställning till om det är etiskt riktigt att starta enteral nutrition eller om det är etiskt riktigt att acceptera matvägran är en av de svåraste dilemman en sjuksköterska kan ställas inför. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans möjligheter att bevara autonomi hos personer med demenssjuksom vid enteral nutrition.

Demenssjukdom är en sjukdom som drabbar flera funktioner i hjärnan. Den medför också betydande påfrestningar hos anhöriga. Varje år insjuknar 25 000 personer i Sverige och antalet dementa kommer att öka efter hand som befolkningen blir allt äldre. Sjukdomen tar stor plats i de anhörigas liv och oftast är det en make eller maka som blir vårdare. Syftet var att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda och leva med en demenssjuk make eller maka i hemmet.

En fungerande munhälsa är centralt för att människan ska kunna tillgodogöra sig näring och för att känna välbefinnande. Hälso- och sjukvården har gjort stora framsteg som bidragit till att medellivslängden ökat och den äldre populationen blivit större. Tandvården har också gjort stora framsteg vilket bidragit till att den äldre befolkningen behåller sina egna tänder i högre utsträckning. Paradoxalt nog har den förbättrade tandhälsan hos äldre gjort att problemen med tandhälsan ökat på grund av att tandhälsan har blivit eftersatt. Det har visat sig att äldre personer med kognitiv svikt som bor kvar i det egna hemmet har stora munhälsoproblem.