This thesis treats how accountancy companies works to maintain customer relations. This is getting more important in the accounting business because there are several inner and outer factors available that may affect customer relations in this business area. The main question with the thesis is: How works accountancy companies with keeping customers?The purpose with the research was to investigate and identify which inner and outer factors that may be important from a company perspective to keep customers. Another purpose was to investigate if there existed any differences between the companies in how they are handling different factors like for example a law change and how it could affect customer relations.

Recently, the IASB and the FASB initiated a joint project to determine which companies that could be defined as investment entities and thus subject to an exception from IFRS 10 Consolidated Financial Statements. The first draft, ED/2011/4 Investment Entities, was published in 2011 and included six criteria that a company must meet in order to be classified as an investment entity. Based on academic theory, the fact that the IASB and the FASB published a joint proposal is interesting for several reasons. Traditional accounting theory tends to distinguish between two different approaches in standard setting: principles- and rules-based. The IASB is considered to have a principles-based approach, while the FASB is considered to have a rules-based approach.

Bakgrund: 97 procent av alla svenska företag har stått inför valet mellan regelverken K2 och K3. De nya regelverken, som gäller för mindre företag, ska tillämpas i alla årsredovisningar efter den 1 januari 2014. Tidigare studier i redovisningsval visar att företag inte alltid är rationella, utan att helt andra faktorer påverkar valen, därför uppkom intresset av att undersöka vad som påverkat företag i valet mellan K2 och K3.Syfte: Syftet med denna studie är att förklara vad som har påverkat mindre aktiebolag i deras val mellan K2 och K3. Vidare är syftet att förstå på vilket sätt dessa faktorer har påverkat mindre aktiebolags val.Metod: Studien utgår ifrån ett deduktivt angreppssätt där positiv redovisningsteori och institutionell teori används för att förklara valet mellan K2 och K3. Studien inleds med en kvantitativ undersökning genom databasinsamling och telefonenkäter som sedan kompletteras med kvalitativa intervjuer.Slutsats: Resultatet visar att variablerna Bransch, Koncern och Revisionsbyrå kan förklara mindre aktiebolags val mellan K2 och K3.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka om det finns statistiska samband mellan avsättningar ochnytillträdd VD samt avsättningar och negativt resultat, och därmed undersöka om Big BathAccounting förekommer på OMX Stockholmsbörsens Large Cap.Teori: Litteraturgenomgången består av erkända teorier såsom agentteorin ochintressentmodellen. Agentteorins grundpelare är att alla är nyttomaximerande och arbetar till sinegen ekonomiska fördel vilket kan förklara en nytillträdd VD:s incitament att göra storaavsättningar under sitt tillträdande år. Intressentmodellen menar att redovisningen har som sitthuvudsakliga syfte att förse intressenterna med information om företagets finansiella ställning.Denna information ska sedan ligga till grund för beslutsfattande vilket medför att det är viktigt attinformationen är tillförlitlig.Metod: Studien är en kvantitativ undersökning där fyra uppställda hypoteser statistiskt testasmed Mann-Whitney test.Empiri: Studien omfattar OMX Stockholmsbörsens Large Cap under åren 2008 samt 2010.Undersökningen omfattar 88 observationer och av dessa har 10 stycken nytillträdd VD och 13stycken negativt resultat.Resultat: Det kan inte statistiskt säkerställas att skillnader i avsättning förekommer hos bolagmed nytillträdd VD, däremot är det statistiskt säkerställt att skillnader i avsättning i absolutabelopp förekommer hos bolag med negativt respektive positivt resultat.Slutsatser: Det kan enligt denna studie inte statistiskt säkerställas att Big Bath Accountingförekommer på OMX Stockholmsbörsens Large Cap..

This thesis has evaluated environmental classifications of projects and the lessons learned to explore what the possible ramifications of implementing this in the construction and infrastructure are. Companies today are looking to develop methods to demonstrate their environmental commitments, but there is an uncertainty regarding the contribution of environmental classifications in this aspect.The literature review presents the theory of environmental classification, which provides a general knowledge of its function. The empirical data is based on an analysis of existing classification methods and qualitative interviews. The analysis shows specific environmental classification system for the area of construction and infrastructure. CEEQUAL is currently the only environmental classification applicable to Swedish projects and therefore serves as the basis for the continued analysis.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare insikt om hur en frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle kunna se ut. Genom att undersöka hur revisionsbolagen ställer sig till SamRoBs förslag om en frikoppling, SOU 2008:80, och vilka konsekvenser ett avskaffande av det materiella sambandet kan medföra för K2-företagen vill vi skapa en djupare förståelse i diskussionen om en total frikoppling av det materiella sambandet för K2-företagen.Uppsatsens undersökning utgår från en kvalitativ forskningsmetod och har en analytisk ansats. Data består av primär- och sekundärdata som kritiskt granskas för att bedöma undersökningens giltighet och tillförlitlighet.För att skapa förståelse kring sambandet mellan redovisning och beskattning presenteras relevanta begrepp och teorier. Vidare redogörs för innehållet i utredningen SOU 2008:80.Empirin presenterar respondenternas åsikter och synpunkter om utredningens, SOU 2008:80, förslag om en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Respondenterna avser tre anställda från tre av de största revisionsbolagen i Sverige.För K2 företag innebär en frikoppling i praktiken en samordning.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och systematisera vilka drivkrafter som är aktuella idag gentemot tidigare framtagna drivkrafter, för publika företag, för att upprätta en hållbarhetsredovisning.Metod: I denna uppsats har den kvalitativa arbetsmetoden tillämpats. Vi ansåg att den kvalitativa metoden var mer tillämpbart på vår studie då vi hade avsikt att på en djupare förståelse för företagens drivkrafter bakom hållbarhetsredovisningen. Vi har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer i form utav både ett personligt möte och via telefon.Empiri: Det sammanställda resultatet från vår undersökning är att det finns en hel del olika drivkrafter bakom företagens hållbarhetsredovisningar. Majoriteten utav företagens drivkrafter är likadana, skillnaden är inte betydande.. Många utav drivkrafterna från tidigare gjord forskning är inte förekommande idag.Slutsats: Slutsatsen med denna studie är att drivkrafterna till varför publika företag upprättar en hållbarhetsredovisning till en viss del skiljer sig gentemot tidigare framtagna drivkrafter.

SammanfattningBakgrund: I och med Gro Harlem Bruntlands rapport "Our common future", som skrevs i mitten av åttiotalet, fick hållbarhetsfrågan ett uppsving och trots att det nu har gått mer än 25 år är ämnet fortfarande högaktuellt. Det finns ett stort behov av att göra samhället hållbart och det är av allmänt intresse att vi åstadkommer förändringar. Här har företagen och den offentliga sektorn en viktig roll och hållbarhetsredovisningen är ett verktyg att nå detta mål.Problem: I Sveriges kommuner är det idag väldigt stor variation på hur och om man hållbarhetsredovisar. Enligt FAR, branschorganisationen för revisorer och rådgivare, är kvaliteten på rapporterna dessutom långt ifrån tillfredsställande. Att upprätta hållbarhetsredovisning är inte lätt eftersom rapporten ska sammanställa ett flertal olika dimensioner.

Billions of children, women and men lack access to safe water supplies, whichputs the affected in both social as well as economic despair. This paper willpresent some of the conclusions leading Non Governmental Organisations suchas the UN has presented recently concerning the terms of sustainability. Much ofit is true and important, but nothing can be done without extended cooperationbetween nations worldwide to find arguments that prevent short-term thinkingand economic wealth on the behalf of future sustainability.With a growing population and an increased competition for fresh water, theworld will soon face a severe shortage of good quality water for irrigation. This isbecause the distributions rarely match the demand, neither in Australia nor inAfrica. Important to notice is the major factor that the degradation of theenvironment is not one country?s problem to solve.

Intresset för att redovisa hållbarhetsinformation har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Denna redovisning fick till att börja med följa med som en bilaga till den årliga finansiella redovisningen. När det sedan blev allt vanligare med denna sorts redovisning, och redogörelserna dessutom tenderade att öka i omfattning, började man separera det som man idag kallar för hållbarhetsredovisning från den finansiella redovisningen. Trots att det fortfarande är en relativt liten andel företag som upprättar hållbarhetsredovisningar runt om i världen, så har det blivit en vanlig standard bland många stora internationella företag. Granskning av hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt fenomen och det är endast en handfull svenska företag som låter granska sina hållbarhetsredovisningar.

This paper aims to increase the knowledge about the relationship between football and social sustainability by investigating football as means of crime prevention. In recent times, Sweden has faced a situation where there is an increased level of young people involved in criminal activity. The government has formulated various strategies to deal with the situation and a specific part of civil society that has been given a prominent role within the crime prevention strategy are football associations in socio-economically vulnerable areas. This study therefore examines football coaches' experiences of using football as a crime prevention measure in socioeconomic vulnerable areas. The data has been collected by qualitative interviews with three football coaches.

Background: In 1998 it was stated that Swedish municipalities would report the pension liabilities according to the mixed model where the pension liabilities before 1998 was moved from the balance sheet. The mixed model has been criticized by economists for not showing the total pension liabilities. To remove some of the liabilities in the municipalities balance sheets means that the solvency improves. Some municipalities have decided to go against the municipal accounting law and recognize all of the pension liability as a liability according to the full funding model. When two accounting models are being used the comparison of the municipalities' financial statements is much harder.Purpose: The main purpose of this study was to study the reason why some municipalities apply full funding model rather than the mixed model.

Sammanfattning I dagsl?get f?r h?llbarhetsinformation mer utrymme i f?retags h?llbarhetsrapportering ?n f?rut, men l?g j?mf?rbarhet f?rsv?rar investeringsbeslut. D?rf?r antog EU CSRD, vars syfte bland annat ?r att ?ka harmoniseringen av h?llbarhetsrapportering. N?r CSRD inf?rlivats fullt ut i EU- medlemsl?nderna kommer fler f?retag successivt bli skyldiga att f?lja direktivet. Syftet med denna studie ?r att beskriva svenska noterade bolags f?rberedelsearbete inf?r CSRD, samt vilka faktorer som ligger bakom de beslut som tagits och hur det p?verkar f?retagen.

Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på om mindre onoterade aktiebolag som arbetar med forskning och utveckling valt att tillämpa K2- eller K3-regelverket. Delsyftet är att undersöka vilka faktorer som kan inverka på valet. En förhoppning med studien är att denna kan vara till hjälp för de företag som står inför valet mellan K2 och K3. I studien har en kvantitativ metod tillämpats. Empiriskt material har samlats in genom årsredovisningar, via databasen Retriever samt via kontakt med ansvarig person på företagen i urvalet.

This paper is a study of corporate governances in the municipal of Stockholm. The purpose of this paper is to enlighten the problems and opportunities for the corporate governances of the wards in the municipal of Stockholm. The municipal of Stockholm is made up of 18 relatively self-governing wards, whose activities bear a resemblance to one and other. Therefore we have specified our survey to corporate governances in the ward of Skarpnäck (Skarpnäcks stadsdel), to be able to use this ward as an example to corporate governances in the entire municipal of Stockholm. The essay emanates from the important management theories: Budget, Integrated Management system (ILS), Benchmarking and Balanced Scorecard.The essay is based on interviews and a poll survey we conducted in the administration of the ward of Skarpnäck, and also based on interviews with Stockholm?s city hall.