Denna rapport är resultatet av ett examensarbete på 20 poäng vid avdelningen för Industriell logistik vid Luleå tekniska universitet. Bakgrunden till arbetet är att Ikea beslutat att etablera sin verksamhet i Haparanda och att etableringen skapar ett intresse hos andra näringsidkare. Tekniska förvaltningen är intressenter vid den nybyggda kombiterminalen i Luleå, vilket genererar ett intresse från deras sida för den ökade transportvolym som kommer i och med de nya etableringarna. Syftet till arbetet är att undersöka de konsekvenser företagsetableringar, relaterade till Ikea:s etablering i Haparanda, har på volymtillväxten av kommande godstransporter samt att undersöka hur detta kan komma att påverka kombiterminalen i Luleå kommun. Målet är att ge en bild av hur stora transportflödena kan bli under de närmaste åren, ge svar på vilka transportsätt som kan komma att användas och varför de skall användas.

Eniro 118 118 AB är Sveriges mest anlitade upplysningsföretag. Företaget tillhandahåller flertalet telefonistbaserade tjänster utöver huvudtjänsten 118 118. För ett tjänsteföretag som Eniro 118 118 AB utgör en betydande del av totalkostnaden de telefonister som erfordras för att tillhandahålla företagets tjänster. Det ligger därmed i Eniro 118 118 AB:s intresse att minimera denna kostnad i största möjliga mån. Rådande konjunktur, en tilltagande konkurrens samt nya tekniska möjligheter för företagets kunder har lett till en situation där vikten av en effektiv resursplanering blir allt mer betydande.

På senare tid har man börjat satsa på utvecklingen av ett konkurrenskraftigt pelar-balksystem i limträ för bostadshus i flera våningar. Konkurrenskraftiga stomsystem med massiva träväggar finns redan, men även dessa har utvecklingspotential. Ett område som behöver studeras är stabilisering mot horisontella krafter, framförallt vid pelar-balkstomme med stabiliserande diagonaler. Just nu är hus 4 och 5 i Inre hamnen i Sundsvall i projekteringsstadiet. De är två likadana 5½-plans trähus.

Riskfrågan "översvämning" ska kommunerna ta upp i sina översiktsplaner tillsammans med övriga riskfrågor. Riskredovisningen kan ha avgörande betydelse för detaljplanering och ev. bygglov. Denna rapport koncentrerar sig kring redovisningen av denna riskfråga i översiktsplaner och i fördjupningar av översiktsplaner, men mycket av innehållet kan även appliceras på andra riskfrågor i en kommun. Trots att det i många av Sveriges kommuner inträffat upprepade stora översvämningar är detta inte något som kommunerna i någon större utsträckning hittills har tagit i beaktande vid utarbetandet av översiktsplaner.

Som en följd av avvecklingen av flottningen i Norrland byggde SCA upp ett system med omlastningsplatser i inlandet där virket skulle lastas om från lastbil till järnväg för vidare transport till Sundsvallsindustrierna, det så kallade Tövasystemet. Tövasystemet är uppbyggt av fyra inlandsterminaler belägna i Krokom, Hoting, Bräcke och Östavall. Dessutom finns en mottagande terminal i Töva väster om Sundsvall. Virke körs in med lastbil till terminalerna där det mäts in av VMF och lossas med traktor. Virkesomsättningen i Töva-systemet var 2008 1,8 miljoner m³fub.

Med tiden förändras människans sätt att leva och därmed användandet av befintliga konstruktioner. Det finns ett stort värde av att fortsätta använda konstruktionerna och anpassa dem till dagens behov. De senaste decennierna har cykeln fått en mer betydande roll i vardagen, vilket kräver en säker och lättillgänglig infrastruktur. Sundsvalls Kommun har uttryckt en önskan om att undersöka möjligheten att flytta körfälten på Alnöbron för att ge plats åt en bredare gång- och cykelväg på brons ena sida. Trafikverket har i och med detta beställt en bärighetsutredning av Alnöbron för att utvärdera om det är möjligt att anpassa den befintliga bron till dagens behov samt för att kontrollera dess funktion i sitt nuvarande utförande.Alnöbron uppfördes under 1960-talet och förbinder Alnön med fastlandet strax norr om Sundsvall.

Riskfrågan "översvämning" ska kommunerna ta upp i sina översiktsplaner tillsammans med övriga riskfrågor. Riskredovisningen kan ha avgörande betydelse för detaljplanering och ev. bygglov. Denna rapport koncentrerar sig kring redovisningen av denna riskfråga i översiktsplaner och i fördjupningar av översiktsplaner, men mycket av innehållet kan även appliceras på andra riskfrågor i en kommun. Trots att det i många av Sveriges kommuner inträffat upprepade stora översvämningar är detta inte något som kommunerna i någon större utsträckning hittills har tagit i beaktande vid utarbetandet av översiktsplaner. Idag är dock många kommuner på gång att göra nya kommuntäckande planer och här kommer riskfrågorna att få större utrymme än tidigare.

Målet för detta examensarbete är att ta fram ett förslag till interiörlayout för vägambulanser.Landstinget Västernorrland (LVN) ville ha ett layoutförslag som skulle användas för att kommunicera sinakrav på inredningen till ambulansen producenterna under sin inköpsprocess.Utforma ambulansinteriörer är en komplex process eftersom det så många faktorer att ta hänsyn till. Dethandlar inte bara om att ta den utrustning som finns och placera det där det finns utrymme kvar i kabinen.Man måste börja med användaren i fokus och de uppgifter som skall utföras i ambulansmiljön.Sedan handlar om hur dessa uppgifter utförs.Olika individer har olika arbetssätt och därmed kommer de att använda samma utrustning på olika sätt!Med andra ord är det svårt att hitta designlösningar som passar 100% av arbetssätten samtidigt som manskall använda samma utrustning. Ett första steg är att börja med de medicinska arbetsprocesserna ochbestämma hur de ska utföras. Det kommer att möjliggöra standardisering även andra delar av ambulansinteriören.Detta är ett arbete som fortfarande pågår. Just nu finns det till exempel inga bestämmelser inom ambulanssjukvårdeni Västernorrland för var och hur utrustning skall positioneras.En annan stor utmaning i detta projekt har varit fordonet.

Syftet med denna studie är att beskriva det första skedet av introduktionen av ekologisk landskapsplanering (ELP) i svenskt skogsbruk. Detta har gjorts genom att försöka besvara ett antal frågeställningar: ? Vad är ekologisk landskapsplanering? ? Hur har framväxten av ekologisk landskapsplanering skett? ? Varifrån kom ideerna? ? Vilka var orsakerna till att man började med ekologisk landskapsplanering? ? Vilken roll har ekologisk landskapsplanering haft för förändringen mot ett mer miljöanpassatsvenskt skogsbruk? Dessa frågor har diskuterats vid intervjuer gjorda med forskare, företrädare för storskogsbruket och representanter från övriga skogssektorn. ELP anses vara ett värdefullt redskap i arbetet med att kombinera produktions- och miljömålet i den nu gällande skogspolitiken och har kommit i gång inom flera skogsbolag under de senaste åren. Dess huvudsakliga inslag är att ta fram beslutsunderlag som beskriver hur skogslandskapet ska skötas och utvecklas efter vissa uppställda mål.

Uddebo avloppsreningsverk är det största i Luleå kommun, med ungefär 61 000 anslutna personer i Luleå tätort och omkringliggande byar. Man har haft vissa problem i reningsverket de senaste åren ? misstankar finns att det kommer in miljöfarliga ämnen som stör bl.a. de biologiska reningsprocesserna i verket. Dessutom har slammet emellanåt uppvisat för höga halter av tungmetaller för att det ska få spridas på jordbruksmark.

I början på förra seklet hade de brandbefäl och brandmän som kom till en eldhärjad byggnad samma scenario framför sig som idag, det brann någonstans i byggnaden och det var rökutveckling. Då som nu visste de att brandgaserna måste vädras ut för att sänka temperaturen i byggnaden och komma åt att släcka branden- De verktyg de hade tillgängliga föra fullgöra detta uppdrag används än idag såsom brytjärn, yxa, handkraft och orädda brandmän. För omkring femtio år sedan var metoderna för håltagning i princip fortfarande av samma slag som ovan nämnt. Brandkårerna försökte rekrytera plåtslagare som kunde utbilda övriga brandmän att använda nymodigheter som plåtlyft och plåtsaxar. Mellan åren 1960 och 1990 har utvecklingen på området brandteknik utvecklats som en reaktion på att ämnet allt mer akademiserats och studerats på universitet och högskolor runt om i världen. Detta har medfört en positiv utveckling inom området brandgasventilation som gett upphov till många nya metoder för att dimensionera rökgasluckor och konstruera andra inbyggda brandsäkerhetsanordningar.

Riskhantering är en viktig del vid projektledning. Att kunna hantera risker medför att projekt kan styras mot dess mål på ett effektivt sätt, med avseende på resurser och tid. Det här examensarbetet har skrivits hos Akademiska Hus Norr. Empirin i arbetet har samlats in genom en riskhanteringsprocess i projekt Lindellhallen. Detta har analyserats och ett förslag till rutiner utformats.

Denna studie har till syfte att undersöka hur lastfördelningen och följaktligen dimen­sionerande tvärkrafter och moment i brobaneplattor av betong skiljer sig åt beroende på val av beräkningsmetod. Jämförelsen sker primärt för tre utvalda hand­beräknings­metoder som jämförts med beräkningar gjorda i ett beräknings­program baserat på finita element­metoder (FEM). I jämförelsen undersöks hur laster sprids i brobaneplattan enligt de olika beräknings­metoderna och vilka resulterande maximala snittkrafter som erhålls. Hur lastfördelningen sker är en komplex fråga och det är därför intressant att se vilka skillnader det blir i resultat utifrån olika beräknings­metoder.Studien skedde på ett utvalt studieobjekt, en åtta meter bred samverkansbro i Njurunda strax söder om Sundsvall. De trafiklaster som beaktats är lastmodell 1 och lastmodell 2 enligt Eurokod (CEN, 2003).De beräknings­metoder som jämförts i den här studien är dels en metod för beräkning av tvärgående konsol­moment där kantbalken bidrar mycket till den lastspridande effekten.

På grund av en ökande befolkning, industrialisering, krav på komfortkyla samt användning av elektronisk utrustning finns idag ett allt större kylbehov för lokaler och tekniska anläggningar i såväl Sverige som övriga världen. Kyla kan tillverkas på flera olika sätt. Vanligast är att kylan tillverkas med kylmaskiner som drivs av el, men absorptionsvärmepumpar som drivs av värme finns också. Med stigande elpriser och med hänsyn till miljön är det därför önskvärt att hitta alternativ till kylmaskinerna. En alternativ metod är att utnyttja lagrad kyla från snö och is.

Botniabanan är ett av de största infrastrukturprojekten i Norrland på mycket länge och när järnvägen står klar år 2007 kommer förutsättningarna för person- och godstrafik se helt annorlunda ut jämfört med idag. Godstrafikens kapacitetsproblem lindras kraftigt och restiderna för både gods och resande kan minskas. Dessutom innebär banan att en viktig regional pulsåder utmed den expansiva östersjökusten blir verklighet. Nattågstrafiken på övre Norrland kännetecknas idag av bristande företagsekonomisk lönsamhet och dålig konkurrenskraft gentemot flyget. Med Botniabanan förkortas restiden med ungefär två timmar vilket innebär att nya marknader kan nås.