Studiens syfte a?r att underso?ka hur det nationella ma?let fo?r trafiksa?kerhet ga?r att fo?lja upp pa? la?nsniva? via befintlig statistik fra?n polis och sjukva?rd. Ger de tva? ka?llorna en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade under den ga?ngna tjugoa?rsperioden? Underso?k- ningen omfattar personer som skadats och o?verlevt va?gtrafikolyckor i Va?stmanlands la?n. Data fra?n 1989/1990 respektive 2008/2009 ja?mfo?rs.De tva? statistikka?llorna ger en likartad bild av fo?ra?ndringen av antalet va?gtrafikskadade bilister, motorcyklister och mopedister.

Det är välkänt att patienter som genomgår/genomgått strål- och/eller cytostatikabehandlingar mot olika cancersjukdomar upplever förändringar i både smak- och luktsinnet. Hur detta påverkar patientens matintag och måltidsupplevelse i samband med sin sjukhusvistelse var i denna studie av intresse. Sjukhusmåltidens betydelse för patientens tillfrisknande och återhämtning efter behandlingarna är av största vikt. Syftet med denna studie var därför att belysa hur patienter med cancerdiagnos upplever sjukhusmaten samt vilka faktorer som påverkar måltidsupplevelsen.En enkät utformades inom det aktuella området som senare kom att besvaras av 20 patienter (12 män och 8 kvinnor) vid ett större sjukhus i Sverige. Trots de dokumenterade smak- och luktförändringar som upplevs bland många patienter med cancerdiagnos, samt en del av denna studies deltagare, kom författarna fram till att det handlar om relativt enkla åtgärder som skulle få dessa patienter att äta mer samt njuta mer av den mat som serveras.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Patienter som är bärare av multiresistenta bakterier (MRB) upplever i många fall ensamhet, bristande information, längre väntetider och dålig kunskap hos sjukhuspersonalen. Sjuksköterskans kunskapsnivå har stort samband med organisationskulturen, graden av engagemang till vården samt erfarenhet av att vårda patienter med MRB. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med MRB. En kvalitativ intervjustudie som utgick från semistrukturerade frågor genomfördes på två kirurgavdelningar vid ett sjukhus i mellersta Sverige. Deltagarna var sjuksköterskor mellan 25-45 år gamla med 3-15 års erfarenhet inom yrket.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Bakgrund: Studier har visat att sjuksköterskors utbildningsnivå har betydelse för patientsäkerheten på kirurgiska vårdavdelningar. I Sverige är rollen som specialist-sjuksköterska inom kirurgisk vård ganska okänd och antalet specialistsjuksköterskor inom denna specialitet är få.Syfte: Syftet var att beskriva vilka förväntningar specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vård har på sin yrkesroll samt att ta del av och beskriva deras erfarenheter av att arbeta som specialistsjuksköterskor.Metod: Kvalitativ studie med deskriptiv design. Specialistsjuksköterskor inom kirurgisk vård (n=29) från fem olika sjukhus deltog i studien. Urvalet gjordes med bekvämlighetsurval. För datainsamling användes ett studiespecifikt formulär med öppna frågor.

Detta examensarbete är ett produktutvecklingsprojekt och det utfördes med ÅF somuppdragsgivare. Syftet med examensarbetet var att utveckla en produkt som främjarkällsortering inom sjukvården och arbetet genomfördes i samarbete med Locum som ärfastighetsförvaltare för sjukhus i Stockholms län.Examensarbetet fokuserade på att utveckla en användaranpassad produkt som motiveraranvändaren till att källsortera. För att uppnå detta inleddes arbetet med bakgrundsstudie för attdefiniera kunden och för att erhålla kunskap om avfallshantering inom sjukvården.Bakgrundsstudien bestod av litteraturstudie, sjukhusbesök och intervjuer, och utifrån deninsamlade informationen genererades idéer kring hur avfallshanteringen inom sjukvården kanförbättras.Idégenereringen resulterade i flera olika konceptförslag som baserades på olikaproblemområden. Det som var gemensamt för samtliga förslag var ett informativt gränssnittsom bidrar till att det blir lätt att sortera rätt. Konceptförslagen utvärderades mot användareoch andra intressenter, och med hjälp av deras åsikter genomfördes ett konceptval där detbeslutades att sorteringsvagnskonceptet skulle vidareutvecklas.

Meticillinresistenta Stafylokockus aureus (MRSA) är resistenta stammar av den vanliga bakterien Stafylokockus aureus (S. aureus). MRSA upptäcktes första gången 1961 i England och har sedan dess brett ut sig över hela världen. På sjukhus sprids MRSA mellan patienter via sjukvårdspersonalens händer till följd av bristande hygienrutiner och i samhället sprids bakterierna där människor lever och umgås tätt. En av de viktigaste förebyggande åtgärderna är isoleringsvård, vilken ofta upplevs som negativ.

Cystisk fibros och blödarsjuka är krävande sjukdomar som för en delmänniskor leder till döden. Tack vare nya behandlingsformer och forskning lever personer med dessa sjukdomar idag till vuxen ålder. Enligt denna undersökning som är byggd på en kvantitativ metod, är information om sjukdomarna i dagspress, fackpress och kvällspress begränsad. Detta kan göra att sjukdomarna förblir okända för allmänheten. Okunskap kan leda till oförståelse för de sjuka människorna och det är viktigt att information om dessa sjukdomar inte bara finns på sjukhus och behandlingscenter som informationen idag gör.

Hur patienter upplever vården när de drabbas av höftfraktur är ett lite knapert utforskat område. Höftfraktur är den vanligaste orsaken till att äldre läggs in på sjukhus idag, och innebär stora kostnader för samhället. I samband med den ökande äldre befolkningen kommer även antalet höftfrakturer att öka. Det är en skada som innebär stora risker för patienten och även risk för komplikationer. Höftfraktur är ett tillstånd som medför stor smärta och immobilisering för patienten, med ett stort behov av vård och rehabilitering som följd.

Nuklearmedicinsk diagnostik omfattar en teknik där man med hjälp av radioaktiva isotoper kan studera funktion, blodflöde, metabolism eller morfologi hos olika organ och vävnader i människokroppen. Radioaktiva isotoper kan även användas i terapeutiskt syfte, s.k. radioterapi. Detta arbete utgår från en beställning av verksamhetsföreträdare inom hälso- och sjukvården. Arbetet belyser ett farmaceutiskt perspektiv eftersom gällande lagar föreskriver att en beredningsansvarig farmaceut måste vara utsedd för att verksamheten skall kunna bedrivas. De metoder som använts för arbetet är litteraturstudier, studiebesök, genomgång av gällande lagar och förordningar som styr verksamheten samt intervjuer med de olika personalkatagorier som är involverade i verksamheten. Därtill har en förfrågan skickats till samtliga nuklearmedicinska enheter i Sverige om hur organisationen ser ut vid respektive enhet. Arbetet ger en översikt över de vanligaste undersökningarna som utförs vid en nuklearmedicinsk avdelning på ett länssjukhus i Sverige och vilka radiofarmaka som används.

Studier visade att närstående upplevde kommunikation från sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vård. Närstående beskrev dock i flera studier att kommunikationen från sjuksköterskan ofta var bristfällig och otillräcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att få djupare förståelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med närstående i palliativa vård. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades från två olika vårdavdelningar, på ett sjukhus i Mellansverige.

Bedömningsgruppen för Dagmarpsykoterapi i Jämtland skickade under åren 2000 och 2006 ut en enkät till patienter före och efter psykoterapeutisk behandling hos privatpraktiserande leg psykoterapeuter. Urvalet var sjukskrivna patienter. Syftet med denna uppsats är att slutföra denna enkätstudie som på grund av resursbrist inte bearbetades. Försäkringskassan hade beviljat medel för 30 extra psykoterapier där kriteriet var sjukskrivning. Metod för utvärdering var en enkät med frågor inom områdena hälsa, vård och läkemedelskonsumtion, livskvalitet, socialt stöd och nätverk, boende, arbete, framtiden.

Utvecklingen inom ambulanssjukvården de senaste decennierna har varit omfattande och står idag för både avancerad sjukvård utanför sjukhuset och transporten av dessa patienter till sjukhus. Fler vårdkedjor startas vilket innebär att mer vård utförs på plats hos patienten, efter det transporteras patienten direkt till behandlande specialistavdelning, utan att fördröjas på akutmottagningen. Denna utveckling ställer ökade krav på fler specialistutbildade ambulanssjuksköterskor. Det är ofta snabba och svåra beslut som skall tas och felaktiga beslut kan ge svåra konsekvenser för patienten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva förändringar i tid med och utan prehospital omvårdnad för patienter med bröstsmärtor i ett treårsperspektiv.Metod: Studien var retrospektiv med en komparativ design. Data från januari under 2009-2011 samlades in i form av ärenderapporter från SOS-alarm, som sedan jämfördes med varandra.Resultat: I studien ingick 254 patienter.

Endast ett fåtal personer drabbas varje år av en traumatisk ryggmärgsskada. Den akuta vården av dessa patienter utövas på endast sex sjukhus i Sverige. Vårdbehovet för personer med en ryggmärgskada är stort eftersom en traumatisk ryggmärgsskada medför såväl fysiska även som stora psykiska omställningar i livet. När dessa personer senare i livet behöver vård saknas kunskapen om dessa patienters specifika omvårdnadsbehov utifrån ett personcentrerat förhållningssätt hos allmänsjuksköterskor. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av livskvalitet efter en traumatisk ryggmärsskada.