The purpose of this master thesis is to study the correlation and meaning of current ideas and practice at the public library of Gothenburg. This was done by comparing the visions and ideas expressed by the library through the library plan, with how the daily practice looks. For the theoretical framework organizational theory is used and research data was collected both from public documents and through observations. The public library of Gothenburg were chosen for the study because of it's newly renovated facilities. The idea is that these facilities make a suitable study object of the current ideas and priorities of the public Swedish library in general.The results show that the public library practice in Sweden still rests on the original public library ideas such as offering information for free and treating every user as equal.

Uppsatsen syftar till att uppmärksamma vilka könsroller bilderböcker förmedlar i de bilderböcker som barn i förskola och skolans tidigare del möter. Eftersom bilderböcker ur ett historiskt perspektiv har föredragit manliga karaktärer och skildrat olikheter mellan män och kvinnor bidrar det till att pojkar och flickor möter olika förväntningar och uppfattningar. Eftersom det är lärares uppgift att motverka traditionella könsroller (Lpo94,Lpf 94, Lpfö 98) blir bilderböckers förmedlande av könsroller av vikt. Undersökningen utgår ifrån ett genusperspektiv med stöd i Yvonne Hirdmans (2007) genussystemteori och Robert Connells (1995) begrepp hegemonisk maskulinitet. I studien undersöks vilka normer, värden och ideal kring könsroller som förmedlas genom tre populära bilderböcker.

Library 2.0 is a term which emerged a few years ago and is frequently discussed. There is no uniform definition of the term but the central aspect of the concept is to encourage increased participation from library users.The aim of this Master's thesis is to investigate if and if so, how the professional role of the librarian is affected by Library 2.0. To do that, we have conducted a case study at the public library in Umeå. Their homepage minabibliotek.se is a practical example of Library 2.0. The homepage is based on interactivity and the library users can participate in various ways.We thougt that qualitive interviews was the best way to gain an understanding for how the librarians at the public library in Umeå experience how the work with minabibliotek.se affect their professional role.

  SammanfattningTitel: En jämförelse mellan Handelsbanken och Nordeas belöningssystemSeminariedatum: 2009-06-03Institution: Akademin för hållbar samhälls - och teknikutvecklingKurs: Magisteruppsats i ekonomistyrningFörfattare:  Camilla Nilsson, Mona ZamaniHandledare: Leif Carlssonproblemformulering: Vi har undersökt olika banker för att granska om de har byggt upp sitt belöningssystem på liknande sätt, eller om de skiljer sig åt. En annan viktig aspekt är hur de olika bankerna arbetar aktivt med belöningssystemet. Vad är orsaken till att bankerna har de belöningssystem som de har? Hur vet banken i vilken grad organisationen bör motivera sina anställda med tanke på att alla kan motiveras av olika saker?Syfte:  Syftet med undersökningen var att granska två olika banker och undersöka vad de har för belöningssystem samt hur de arbetar aktivt med det. Vi har valt att granska två av Sverige största banker, Handelsbanken och Nordea.

Syftet med detta arbete var att titta på vilka olika familjekonstellationer som presenteras i svensk barnlitteratur utgiven i sin första upplaga år 2006, för barn i åldrarna 6 ? 9 år. Därför har jag genomfört en kvantitativ studie av den litteratur som matchat ovannämnda kriterier på Lunds stadsbibliotek, för att se i vilken utsträckning de familjekonstellationer som presenteras matchar den mångfald vi ser i Sverige idag. Jag har också genomfört en kvalitativ analys av tre barnböcker i vilka en familj där någon har en funktionsnedsättning presenteras, en familj där föräldrar invandrat/familjen invandrat tillsammans samt en titel där någon i familjen har en sexualitet som inte faller under termen heterosexuell. Detta för att se hur dessa kan användas i arbetet för att bryta ner samt förhindra uppkomsten av fördomar och stereotyper i klassrummet. Arbetet visar att kärnfamiljen fortfarande dominerar i svensk barnlitteratur.

I uppsatsen undersöker jag ur ett queerteoretiskt perspektiv, och med diskursanalys och dekonstruktion som metoder, heteronormativitet i skönlitterära bilderböcker. Analysen stödjer sig dels på Michel Foucaults samt Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteorier, dels på Judith Butlers beskrivningar av samhällets heterosexuella matris och identitet som en performativ processuell konstruktion. Jag undersöker om och på vilka sätt heterosexualitet framställs som given sexuell identitet i de mest lånade bilderböckerna på Stockholms stadsbibliotek de senaste åren och i ett urval böcker som skildrar hur familjer får barn. Det innefattar granskning av såväl vilka relationer som representeras i böckerna som vilka subjektspositioner som böckerna erbjuder läsaren. Har läsaren möjlighet att identifiera sig med litterära figurer utan att först ta ställning till kön, undrar jag.

Vi har ett samhälle och en skola som genomsyras av en strävan efter jämställdhet mellan könen. Trots styrdokumentens betoning på flickors och pojkars lika förutsättningar, tycker jag mig ha sett allt för lite av genusperspektivet i den dagliga pedagogiska verksamheten under min verksamhetsförlagda tid. I arbetet under de tidiga skolåren är mycket fokus på läsning och läskunnighet. Men vad är det då eleverna läser och vad speglar texterna utifrån vår strävan? Uppsatsen behandlar hur könsroller gestaltas i barnlitteratur.

Den statistiska centralbyr?n (2022) beskriver Sveriges befolkning som en stor variation av olika kulturella bakgrunder. De svenska f?rskolorna har som uppdrag enligt f?rskolans l?roplan (2018) att uppm?rksamma dessa olika kulturer i verksamheten. Pesonen (2015a) menar att m?ngkulturell litteratur ?r betydelsefullt i barns utveckling, d?r bilderb?cker inte bara fungerar som pedagogiska resurser.

The focus of this two year master?s thesis in Library- and Information science is the study of two Swedish Public Library buildings with the examples Lomma and Halmstad. The main goal and purpose of the thesis is to try to uncover which views and values of the public library are expressed in the examined libraries; and to what extent these views manifests are shown in its architecture.The theoretical framework is based on Raymond Williams?s cultural concepts of effective, dominant culture and the two extremities of this culture, called residual and emergent cultures. A second aspect is Yi-Fu Tuans concepts of Space and Place.

Problem: Vilka åtgärder använder sig små företag inom kontantbranschen av för att förhindra och upptäcka bedrägerier? Hur ser företagen och revisorerna på ansvaret för att upptäcka bedrägerier utförda av anställda och skiljer sig företagens förväntningar från revisorns skyldigheter?Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små företag arbetar för att förhindra och upptäcka bedrägerier. Syftet är även att studera om det finns ett förväntningsgap mellan företagsledningen och revisorerna gällande ansvaret att upptäcka interna bedrägerier utförda av personal.                                                                                            Metod: Denna rapport grundar sig på av en litteratur- och en empiristudie.  Empiristudien genomfördes med hjälp av totalt sju intervjuer, fyra med företag inom kontantbranschen samt tre revisorer. Även kompletteringsfrågor skickades till tre av respondenterna. Litteraturstudien består av böcker och artiklar som erhölls från databaser och biblioteket på Mälardalens högskola samt Västerås stadsbibliotek.

The Swedish working-class author Ivar Lo-Johansson (1901-1990) wrote a collection of one hundred short stories between the years 1968-1972. His other productions, generally speaking, have partially different social reform purposes, but, according to himself, these short stories were written with the intention to be totally free of tendencies (even though he himself doubted that he succeeded with this).During the same period that these short stories were published, the Swedish social democrats were under the challenge of radical movements that, mainly on the radical left?s ideological foundation, had a relatively strong influence in Sweden, among other countries, from the mid 1960?s to the late 1970?s. Since Lo-Johansson mainly seemed to have supported the politics of the social democrats, the purpose of the investigation in this thesis has been to see if he ? in the three short stories: Vikingakärlek (1970), Rikslögnaren (1971) and Ansgars resa till Sverige (1972) ? is conveying an ideological use of history and basic political values that were used by the social democratic party during this time period.

This two years master's thesis in Library and Information science, examines how the implementation of new technical equipment can affect how staff in public libraries organize their work and activities in the library. One Swedish public library in specific is the subject of research in this thesis, which has been anonymized as Kvarntuna city library. The study takes place in the beginning of the implementation of RFID-technology in the library. RFID, which stands for Radio Frequency Identification, is supposed to make the handling with different types of media in the library more efficient and in connection with the implementation one wants to reorganize work and activities in the library to make it even more efficient and also create a modern library.The thesis' method is qualitative interviews with six members of the staff. The theoretical framework of the thesis is a sociocultural perspective, especially inspiered by Roger Säljö, a Swedish professor in pedagogical psychology.

The purpose of this study is to perform both a quantitative and language philosophical analysis of the folksono-my and the tags in the Stockholm public library catalogue, which together with the Umeå university folksonomy, and the folksonomy of the Norrköping public library are the only library folksonomies in Sweden.The purpose of the first part of the study is to perform an analysis of the linguistical structure of the tags in the folksonomy. To do this a quantitative analysis has been conducted to grammatically categorize and evaluate tags using a method based on Louise Spiteri?s article ?The structure and form of folksonomy tags: the road to the public library catalogue? and the SAO guidelines. This part of the analysis aims to answer questions like: what characteristics do the tags in the folksonomy have and in what ways do they separate themselves from subject headings in a controlled vocabulary? Tags were here categorized according to grammatical properties like parts of speech and their social and private characteristics.

I vår studie undersöker vi vad arbetstagare gör på arbetet som inte är arbetsrelaterat och av mer privat karaktär och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frågeställning är för att vi tycker det är ett intressant ämne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anställda sysselsätter sig med på arbetstid, som inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna.Teoridelen ska hjälpa läsaren att senare förstå resultat och analysdelen, därför tar vi inledelsevis upp kort historik angående hur ledningen kan styra sina anställda. Vi fortsätter att beskriva vad de anställda gör på jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstånd. Men även varför de anställda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det såsom missnöje, oklara roller eller för att de kan.

Den här utvärderingen undersöker den läsfrämjande verksamheten Ettorna på Östersunds stadsbibliotek. Ettorna tar emot besök av förstaklassare med målet att välkomna dem till biblioteket. Syftet med utvärderingen är att undersöka främst barnens upplevelser av besöket och därigenom få en förståelse förom verksamheten verkar läsfrämjande. Syftet med utvärderingen är också att undersöka verksamhetens genomförande gentemot de mål verksamheten har och se om den skulle kunna förändras och/eller förbättras med hjälp av en utveckling av mål och styrning.Utvärderingen har genomförts genom observationer av tre besök, intervjuer med tolv av de barn som medverkat på besöken, intervjuer med de tre ansvariga lärarna för de aktuella besöken samt intervjuer med den ansvariga bibliotekarien. Resultaten av utvärderingen har visat att barnen och lärarna varit överens om vad som är positivt och negativt med besöket.