Studien syftar till att utvärdera elevers uppfattningar om muntliga prov i gymnasiets första kurs i kemi; kemi 1. En grupp bestående av tretton förstaårselever genomförde under kursen två muntliga prov omedelbart i anslutning till motsvarande skriftliga prov. Deras uppfattningar om de muntliga proven som sådana, och jämfört med de skriftliga, samlades in genom tre enkäter och två intervjuer med fyra elever. Studien genomfördes av läraren själv, och betydelsen av detta diskuteras i uppsatsen, samt i huvudsak i enlighet med grundad teori och ett pragmatiskt perspektiv. Data visade att eleverna uppfattade de muntliga proven som goda indikatorer för kunskapsluckor och som goda tillfällen för att nå djupare förståelse för ämnet, men mindre lämpliga för summativ bedömning.

Syftet med undersökningen är att beskriva de uppfattningar av bedömningsverktyget performansanalys som uttrycks av två lärare i svenska som andraspråk. Studiens delsyfte är att relatera dessa uppfattningar till det mål- och kunskapsrelaterade betygsystemet. Undersökningens fyra frågeställningar avser aspekter beträffande vad som möjliggör, försvårar och förutsätter bedömningsarbetet med performansanalys. Problemområdet, bedömning inom svenska som andraspråk, är komplext och mångfacetterat samt tenderar att vara tidskrävande och omfattande. Lärare inom ämnet behöver kunskaper om den speciella process som tillägnandet av ett andraspråk innebär, samt ett bedömningsverktyg som kan ta hänsyn till denna process.

Detta är en studie om bedömning av elever i de yngre skolåren i ämnet matematik. Studien syftade till att undersöka lärares syften med och tankar om bedömningsprocessen i matematik. För att uppfylla studiens syfte svarade undersökningen på vilka metoder och strategier lärare beskriver sig använda i sin bedömning av elevers kunskaper i matematik samt vad lärare anser om att göra elever delaktiga i bedömningen. Sex samtalsintervjuer genomfördes med lärare för elever i de yngre skolåren där lärarnas subjektiva erfarenheter om bedömning och dess process diskuterades utifrån ett intervjuschema. Resultatet diskuterades utifrån två teoretiska utgångspunkter: summativ och formativ bedömning där summativ bedömning syftar till att summera en elevs kunskapsnivå medan formativ bedömning syftar till bedömning för lärande där elevers delaktighet i bedömning betonas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolelever upplever, känner och reagerar inför ett skriftligt prov, i detta fall ett nationellt diagnostiskt prov i matematik, nämligen Diamantdiagnosen. Jag vill också ta reda på om läraren har ett utvecklande syfte med provet eller om det bara används som bedömningsmaterial för elever i enlighet med Skolverkets riktlinjer för de diagnostiska proven.Tanken med min studie är att intervjun skall genomföras på ett kvalitativt sätt med eleverna och med deras lärare. Med hjälp av intervjun kommer jag förhoppningsvis att få svar på hur eleverna upplever diagnos- och provmomenten, detta sker genom att ställa öppna frågor och även ge eleverna chansen att kommunicera fritt kring frågeställningen.Jag utgick från definition av några centrala begrepp som t.ex. summativ bedömning, formativ bedömning och feedback. Jag gick också igenom vad forskningen har att säga om effekterna av prov och bedömning på t.ex.

Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka om det finns ett samband mellan en strikt vegansk kosth?llning och ?kad risk f?r fraktur hos vuxna Metod: F?r litteraturs?kningen anv?ndes databaserna Scopus och PubMed. Populationen var m?n och kvinnor fr?n 18 ?r. Exponeringen var strikt vegansk kosth?llning. J?mf?relsegruppen var all?tare och utfallsm?ttet var fraktur. Endast kohortstudier inkluderades i ?versikten och s?kningen begr?nsades till studier skrivna p? engelska och svenska.

Ett varuma?rkesskydd erha?lls genom antingen registrering eller inarbetning. Fo?r en varuma?rkesregistrering av ett ka?nnetecken kra?vs att det innehar sa?rskiljningsfo?rma?ga, antingen ursprunglig eller inarbetad. Det a?r upp till den som ha?vdar att ett ka?nnetecken a?r inarbetat att presentera bevisning som sto?d fo?r sin talan.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur verksamma lärare ser på bedömning och arbetar med det i svenskundervisningen i årskurs 2 och 3 samt hur elever i dessa årskurser upplever bedömning och hur de involveras i den. I litteraturgenomgången presenteras bland annat formativ och summativ bedömning samt vad dessa innefattar. Även tidigare forskning kring bedömning och dess betydelse för elevers fortsatta lärande tas upp i denna del. Som metod i studien användes intervjuer av både lärare och elever från två olika skolor, belägna i två olika delar av södra Sverige. Totalt fyra lärare, verksamma i årskurs 2 och 3, och 16 elever intervjuades i studien. I resultatet framkom det att samtliga lärare förespråkade den formativa bedömningen och såg återkoppling som något ytterst väsentligt för främjandet av elevernas lärande. Endast en av de fyra lärarna lät sina elever kontinuerligt arbeta med självbedömning utifrån bedömningsmatriser. De andra tre lärarna ansåg att bedömningsmatriser var för avancerat för eleverna.

Denna studie har som huvudsyfte att undersöka formativ bedömning ur våra elevers perspektiv. Genom att sätta oss in i vad det formativa arbetssättet innebär och vad Lgr11 säger om detta fick vi en fin möjlighet att samtidigt utvecklas som pedagoger och bedömare. Lgr 11 anger tydligt att lärare förväntas arbeta mer formativt då aktuell forskning visar stora vinster för de enskilda elevernas kunskapsinhämtning. Våra elever har vid två tillfällen fått besvara enkäter med frågor om hur de upplever lärares bedömningar av deras kunskaper och vilken feedback de vill ha. Vårt arbete ger en kort tillbakablick hur bedömning i allmänhet utvecklats sedan antiken och hur de båda begreppen summativ och formativ bedömning uppkommit och utvecklats.

I och med reformen och den nya läroplanen 2011 så har det skett förändringar på hur elever och kunskaper ska bedömas och även vilka kunskaper som ska bedömas. Läroplanen från 2011 innehåller betydligt många fler punkter än den tidigare från 1994. Det framgår tydligare vad det är som ska behandlas i de olika ämnena och vad syftet med dessa ska vara. Kunskapskriterierna är som tidigare målstyrda, det har även här blivit tydligare vad det är som ska bedömas och hur progressionen i bedömningen ska se ut. I och med att det är många saker som har förändras så har detta väckt många frågor hos både lärare, elever och vårdnadshavare.

In Sweden over 10.000 patients annually, mostly children, undergo tonsillar surgery. The most common surgical method is total removal of the tonsil, tonsillectomy (TE). During the last decade partial tonsil resection, tonsillotomy (TT), has been reintroduced and is associated with lower primary morbidity and less postoperative pain. The aim of the present study was to evaluate if and to what extent 4-5 year old children?s voice function are affected by tonsillar hypertrophy compared to controls and to study the effects of the two surgical techniques on vocal function.

Studien undersöker redan bedömda skriftliga tester från nationella provet i svenska för invandrare (sfi) i syfte att pröva relevansen hos processbarhetsteorin (PT) som ett stöd i summativ bedömning av andraspråksutveckling. Betydelsefulla infallsvinklar kommer från innebörden av kommunikativ språkförmåga och ställningstagandet till s.k. icke målspråksenliga former och kriterier för systematisk användning. I metoden tillämpas både kategorier och kriterier från Rahkonen och Håkansson (2008). Resultaten visar en viss skillnad mellan underkända texter och godkända texter på gruppnivå men också en stor individuell variation på individnivå..

Bakgrund: Trycks?r ?r ett problem inom v?rden och ?r en vanligt f?rekommande v?rdskada som ofta anses vara undvikbar. Cirka en av tio patienter drabbas av trycks?r inom svensk sjukv?rd. Konsekvenser som trycks?r medf?r ?r omfattade f?r b?de patienten och v?rden.

Syftet med denna studie var att go?ra en bedo?mning av den postoperativa fo?rloppet i hemmet hos dagkirurgiska ljumskbra?cksopererade patienter. Data insamlade med hja?lp av ho?gstrukturerade telefonintervjuer. En enka?t med standardiserade fra?gor och ikryssbara svarsalternativ som kommer har anva?nts vid telefonintervjuerna. Resultaten fra?n de 52 intervjuerna visade att de flesta patienter inte o?verskred Numerical Rating Scale (NRS) 3 i vila eller ro?relse dag ett.

Syfte: Syftet a?r att fa? fram vad bankerna tittar pa? vid en kreditbedo?mning. Skiljer sig kreditbedo?mningsprocessen a?t om det a?r ett fo?retag som har tillga?ngar mot ett som generellt inte har tillga?ngar, i det ha?r fallet kunskapsfo?retag. Vilka a?r de viktigaste faktorerna i en kreditbedo?mning?Metod: Det har gjorts en kvalitativ studie, induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer har genomfo?rts pa? fyra olika bankkontor i Ga?vle.

Bakgrund: Akutmottagningar tar emot patienter med varierande behov av akut sjukv?rd, d?r triage anv?nds f?r att prioritera v?rd utifr?n patientens medicinska angel?genhetsgrad. Triagesjuksk?terskor bed?mer patientens tillst?nd utifr?n symtom, vitalparametrar och sjukdomshistoria, ofta med st?d av triagesystem. Trots detta ?r sjuksk?terskans kliniska omd?me avg?rande f?r korrekt prioritering, vilket resulterar i att triagesystemen ibland bortses fr?n. Kliniskt beslutsfattande grundas p? observationer, kritiskt t?nkande och riskbed?mning, med m?let att ge individanpassad v?rd.