Detta är en kvalitativ studie vars syfte är att genom intervjuer med tidigare kriminella vuxna undersöka deras upplevelser av vilken påverkan anstaltsvistelser och ett tidigare kriminellt leverne har gällande socialt umgänge och identitet.Vi utförde intervjuer med fyra individer med nu ordnad tillvaro. Frågorna ställdes utifrån en semistrukturerad intervjuguide som baserades på uppsatsens syfte, tidigare forskning, och teori.Även om anstaltsvistelserna upplevts påtvingade och konstlade har respondenterna i varierande grad kunnat påverka sin tillvaro och det sociala umgänget. Det har funnits ett stort avståndstagande mellan intagna och anstaltspersonal. Vid frigivning har respondenterna upplevt ångest och vissa har fått anpassningssvårigheter till ett liv i frihet. Självbilden har utvecklats genom social interaktion med nära anhöriga.

Studiens syfte var att belysa självbild, kroppsuppfattning och sexualitet hos individer med stomi. Metoden var en litteraturstudie, och litteratursökningarna gjordes i CINAHL och Medline. Elva artiklar utgör studiens resultat. En stomioperation påverkar individers självbild, kroppsuppfattning och sexualitet. Studien visar att självbilden påverkas på så vis att det uppstår en känsla av förlust av den identitet en vuxen individ har skaffat sig i fråga om integritet, kontroll och oberoende, och många individer uttryckte depressiva tankar.

Syftet med studien är att kartlägga utfallet av chefsrekryteringar i SDF Östra Göteborg. Det utfall som kartlades var sammansättningen i gruppen nyrekryterade chefer avseende kön, etnicitet och organisationstillhörighet. Dessa uppgifter kan användas som utgångspunkt i arbetet med att öka representationen av kvinnor och utomnordiskt födda på chefsnivå. Denna målformulering har organisationen grundat med utgångspunkten att strukturell diskriminering har påverkat den nuvarande sammansättningen.Tidigare forskning om diskriminering, särskilt i rekryteringssammanhang, har genomförts med experimentella metoder, kvantitativa studier av arbetsmarknadsutfall och kvalitativ metod. Studierna har visat hur rekryterares meningsskapande, institutionella praktiker i organisationen och strukturer i samhället ger upphov till skilda arbetsmarknadsutfall för olika grupper.

Tidsperspektiv, som utgörs av individens inställning till sin dåtid, nutid ochframtid, har en påverkan på praktiskt taget allt mänskligt beteende ochmående. Ett balanserat tidsperspektiv har positiva samband med olikaaspekter av välmående. Denna studie syftade till att undersöka om 17individer, som har gått i terapi, har fått ett mer balanserat tidsperspektivjämfört med en kontrollgrupp (n=16) från det första till det andra mättillfället.Resultaten visar inte på några signifikanta förändringar vad gällermedelvärdesskillnader inom någon av grupperna. Vid en deskriptivbeskrivning av data kan noteras att fler individer i terapigruppen i jämförelsemed kontrollgruppen har haft en positiv utveckling vad gäller det nyligtintroducerade begreppet nivå av BTP (Sircova et al., 2010), men resultatenkan inte understödjas statistiskt. Diskussioner förs kring problematiken attberäkna förändringar i nivå av BTP.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur unga män respektive kvinnor boende i Sverige resonerar kring sitt beteende vid resandet till ett annat land och om resandet i sig bidrar till identitetsskapande. Vi ämnar att undersöka om individer bedömer det mer legitimt att utföra handlingar som i hemlandet anses vara mindre accepterat och om det finns någon skillnad mellan dessa föreställningar beroende på individens könstillhörighet. Uppsatsen baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt då tio intervjuer har genomförts med fem män respektive fem kvinnor i åldersspannet 20-30 år. Intervjuerna har kodats och därefter analyserats med hjälp av de valda teorierna vilka bland andra är identitet, genus och ojämlikhet. Vid analysprocessen har även tidigare forskning tillämpats för att stärka de resultat som framkommit under studieprocessen.

Problem:På grund av den konkurrens som idag råder på arbetsmarknaden om kvalificerad arbetskraft ser företaget Manpower ett behov av att kommunicera med individer mitt i karriären. Därför har en Internetbaserad karriärguide nyligen implementerats, men idag finns endast enklare funktioner att tillgå. För att kunna attrahera kvalificerad arbetskraft behövs djupare förståelse erhållas för hur de tänker kring ämnet karriär, karriärvägledning och karriärvägledning på Internet.Syfte:Uppsatsen syfte är att ge riktlinjer för Manpowers Internetbaserade karriärguide. Ett strategiskt tänkande för karriärguiden presenteras samt riktlinjer för funktioner och utformning.Metod:Utifrån insamlad sekundärdata om Career Management och Internetmarknadsföring utformades en intervjuguide som låg till grund för genomförandet av undersökningen. 15 kvalitativa intervjuer med individer mitt i karriären utfördes.

Syftet med studien var att undersöka om individer som skiljer sig med avseende på social värdeorientering (SVO) bedömer rättvisa på olika sätt beroende på om det gäller dem själva eller någon annan. 96 studenter, 48 män och 48 kvinnor, deltog i ett scenarioexperiment. Resultaten visade inga signifikanta effekter av SVO, vilket indikerar att samarbets- och självinriktade individer inte skilde sig vid bedömningar av procedural rättvisa i situationer som berörde dem själva och andra. Analysen visade att manipulationen var effektiv. Variansanalysen på upplevd rättvisa, tillfredställelse, beslutsacceptans och protestintention visade att ?voice? (deltagande) hade en signifikant effekt.

Tidigare studier har visat en korrelation mellan muskelgrupper, särskilt gällande styrka mellan olika muskelgrupper i samma extremitet. Syftet med den här studien var att se om maximal isokinetisk muskelstyrka i låret korrelerar med maximal isometrisk handgreppstyrka hos friska individer >60 år. Exklusionskriterier var muskuloskeletala besvär, hjärt? kärlsjukdom, KOL, RA, Gonartros eller pågående infektion. Isokinetisk benstyrka mättes på 25 försökspersoner >60 år i Biodex System 3 och isometrisk handgreppstyrka mättes med Grip-D.

Tidigare forskning har visat att arbetet i olika aspekter har stor betydelse för människans psykiska välmående. Vi valde att undersöka hur det är att ha varit utanför arbetsmarknaden och att sedan arbeta i ett socialt företag. Syftet med studien var att skapa en förståelse kring vilka behov arbetet uppfyller samt vilken betydelse ett socialt företag har för en individ. Hur upplever individer den period de var arbetslösa? Uppfyller det sociala företaget något särskilt behov för individen? Det teoretiska ramverk vi använde oss av i studien var; den latenta deprivationsmodellen, humanitärt arbete samt inklusion/exklusion.Vårt empiriska material samlades in genom sju semistrukturerade intervjuer med individer som varit utan arbete men som idag arbetar i ett socialt företag.

Alla individer som har arbetat och bott i Sverige omfattas av premiepensionen. Det innebär att individer i Sverige som betalar skatt tvingas till ett ställningstagande på den finansiellamarknaden.Många individer saknar kunskap om finansiell planering för att kunna fatta genomtänkta ekonomiska beslut för premiepensionen. Många sparare är av den anledningen i behov av hjälp och stöd, samt individanpassad information om finansiell planering. Under de senaste åren har konkurrensen inom den finansiella tjänstesektorn varit ett omdebatterat ämne. På grund av att kritik har riktats mot finansiella tjänster i anknytning till premiepensionen, saknar individer förtroende för den finansiella tjänstesektorn.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vilka skyddsfaktorer som funnits i dessa maskrosbarns liv, hur de trots en destruktiv uppväxtmiljö kunnat skapa ett fungerande liv. Alla intervjupersonerna i denna studie har vuxit upp med föräldrar som haft missbruk och/eller psykisk sjukdom. Datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som hade fem stycken teman. Empirin analyserades sedan med hjälp av anknytningsteori och Antonovskys teori KASAM. Resultatet visar att det fanns skyddsfaktorer och att dessa spelat stor roll för intervjupersonerna.

Sociala medier har ökat lavinartat sedan internet nådde människors hem under  90-talet. Enbart det sociala mediet Facebook har  243 miljoner användare i Europa. Sociala medier har även blivit ett primärt val för de flesta användare för interaktion med varandra. I en värld där informationsflödet och varje relation är konstant uppmärksammades en brist i hur sociala medier interagerar med användaren. För att undersöka hur individer upplever notifikationerna i sociala medier användes grundaffekterna av Silvan Tomkins som kompletterades via en litteraturstudie.

Hemlöshet är ett område som under det senaste decenniet fått stor uppmärksamhet i media och utredningar. Det är ett socialt problem som är komplext, svårlöst och återkommande i samhällsdebatter. Den hemlöse befinner sig i en socialt utsatt position i samhället där denne är i behov av stöd och hjälp. Frivilligorganisationer har på den senaste tiden fått en större betydelse för hemlösa individer i samhället. De är verksamheter som möter hemlösa individer dagligen.

Osteological examinations were executed on nine mediaeval individuals from Västergarn, Gotland, with the main aim to increase the knowledge about the people who lived there during the Middle Ages. A further aim was to compare the results from this study with other populations from the same time period, which in this case was the "Bonegathering" from Västergarn as well as previous osteological results from Sigtuna and Västerhus. Archaeological excavations have been occurring in Västergarn since 1971 and are still occurring in an educational purpose, for students of Gotland University. The age distribution of the individuals showed ages from 2 years old up to 44 years, with five adults and four children. The gender distribution show approximately five women and one man.

AbstraktSyftet med denna studie var att undersöka uppfattningar hos lärare och pedagoger som arbetar i särskild undervisningsgrupp om vad som är främjande för lärandet för personer inom Autismspektrumtillstånd samt ta reda på hur de arbetar i praktiken för att bemöta dessa elevers behov. Metoden som användes för datainsamling var intervjuer av fem respondenter tillhörandes yrkeskategorin specialpedagoger samt lärare. Resultatet visade att det är flera faktorer som är betydande för vad som är främjande för lärandet för dessa individer. Faktorerna är inte uteslutande varandra utan hör på ett eller annat sätt samman och är till stor del beroende av varandra. De faktorer som framkom var vikten av ett gott bemötande samt att pedagogen/läraren bör besitta förmågan till att vara lyhörd inför eleven.Det krävs en tydlighet gällande sättet att kommunicera samt att vara tydlig i hur bekräftelse och beröm ges.