SyfteSyftet med studien har varit att ur ett psykosocialt perspektiv undersöka och beskriva ÄterhÀmtningsprocessen vid utmattningssyndrom. Fokus har varit att kartlÀgga de personliga strategier som frÀmjar de drabbades vÀg tillbaka till ett fungerande vardagsliv. FrÄgestÀllningarna i studien har varit: Hur beskriver informanterna förloppet i sin ÄterhÀmtningsprocess? Vilka personliga strategier, sÄvÀl praktiska som kÀnslomÀssiga, har varit hjÀlpande i informanternas ÄterhÀmtning?UrvalUrvalet har omfattat sÄvÀl mÀn som kvinnor, med erfarenhet av ÄterhÀmtning efter ett utmattningstillstÄnd. Sex informanter, tvÄ mÀn och fyra kvinnor har deltagit.MetodStudien har haft en kvalitativ forskningsansats och genomförts med hjÀlp av intervjuer och Àven till viss del av kontakt via mail.

För att uppnÄ ett hÄllbart transportsystem pÄ vÀg krÀvs ÄtgÀrder att bryta dagens beroende av fossila, Àndliga brÀnslen. En övergÄng till alternativa, förnybara drivmedel Àr angelÀget och en uppgift som involverar hela samhÀllet, tar mycket lÄng tid och krÀver hÄrt arbete.Denna studie har som mÄlsÀttning att med hjÀlp av befintliga strategidokument samt sju intervjuer av aktörer, innefattande spektret frÄn brÀnsleframstÀllning till politisk utformning, undersöka och analysera betydande aktörers syn pÄ möjligheterna till och strategier för en övergÄng till förnybara drivmedel inom den tunga godstransportsektorn pÄ vÀg.Markant i politiska dokument och strategier Àr att de ansatser som gjorts frÀmst behandlat personbilssidan snarare Àn vÀgtransportsektorn som helhet. Oroande Àr ocksÄ avsaknaden av strategier för en övergÄng till förnybara drivmedel inom de tunga vÀgtransporterna.En tydlig politik med klar uttalad mÄlsÀttning för förnybara drivmedel inom transportsektorn efterfrÄgas av samtliga intervjuade aktörer. Denna bör följas av en samlad paketlösning inbegripande skatter, lagstiftning och investeringsstöd för att undvika osÀkerhet och ogynnsamma konkurrensförhÄllanden pÄ marknaden samt gynna investeringar.Dagens system med dispenser upplevs som otillfredsstÀllande av flera aktörer som istÀllet vill se miljöklassning av drivmedel med specifika drivmedelscertifikat. Viktigt Àr att ett livscykelperspektiv tillÀmpas vid denna utformning och en harmonisering av regler gÀllande drivmedel inom Europa.

Gang crime has increased significantly in Sweden over the past decade, deadly shootings are becoming more common. This led to the year 2022 being established as the deadliest year in Swedish crime statistics since the police began compiling national statistics on shootings. Gang crime is, therefore, a highly relevant topic in the Swedish mass media. Besides the mass media, the phenomenon is also of interest to politicians and the general public. Because of the escalation of violence in Sweden, daily reports discuss the measures that should be implemented to combat gang crime.

The purpose of this thesis was to figure out the feelings that librarians felt towards the e-books at the library. And if it affects their work at the library, especially from a financial point of view. The reason I decided to do this study is because the subject of e-books has become bigger in the last couple of years, and that I got the feeling that the librarians didn?t like them that much. So I did six interviews with six different librarians from different libraries to see if they felt the same thing or if they are in fact positive towards them.The results I received from my study were that the librarians are positive to the e-book.

Bakgrund: Efter revisionspliktens avskaffande har spelplanen fo?ra?ndrats inom revisionsbranschen. Revisionsbranschen diskuteras sakna en fo?rma?ga att fo?rmedla sitt va?rde varvid ett ho?gre affa?rsmannaskap efterfra?gas. Samtidigt betraktar professionsforskningen traditionellt kommersiella va?rderingar som motstridiga professionella va?rderingar, vilka inom forskningen fo?rutsa?tts fo?r att revisorerna ska kunna tillhandaha?lla samha?llet med tillfo?rligtlig information.

Burnout, pÄ svenska översatt till utbrÀndhet, Àr ett idag vÀlkÀnt fenomen och Àr utbrett bland anstÀllda med lÄnga sjukskrivningsperioder som följd. Detta har blivit ett stort problem för arbetsgivare och organisationer i stort. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur man inom organisationer arbetar strategiskt för att förebygga burnout bland sina anstÀllda. FrÄgestÀllningen var; vilka strategier anvÀnder sig organisationer av för att förebygga burnout bland sina anstÀllda? Data samlades in genom kvalitativa intervjuer med chefer inom Stockholms Stad.  Datamaterialet analyserades samt tolkades enligt en induktiv tematisk analys.

Denna studie undersöker de förÀndringar som följt av att den svenska apoteksmarknaden har omreglerats. FörÀndringar vi undersöker Àr avgrÀnsade till omrÄdet verksamhetsstyrning med inriktning pÄ strategier, arbetsmetoder samt ledning & organisation. Vi har anvÀnt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förÀndringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio apotekschefer samt insamling av sekundÀrdata frÄn Ärsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktÀriserad av lÄga marginaler och ökat kundfokus.

Syftet med studien var att ta reda pÄ vilka strategier barn i Äldrarna fyra till sex Är anser sig anvÀnda för att ta kontakt med andra barn för att leka.För att belysa syftet har en kvalitativ studie med intervju som metod genomförts. Barnen intervjuades parvis pÄ de förskolor dÀr barnen vistades. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan kunna analyseras genom meningskoncentrering.Huvudresultaten som framgÄr i studien Àr att barnen har visat sig vara sociala och kontaktsökande. Barnen anser att kamratskap Àr viktigt och att det skulle vara trÄkigt utan kompisar. Deltagarna i studien har Àven mÄnga uppfattningar om vad som krÀvs för att fÄ deltaga i lek.

Syftet med min uppsats var att undersöka vilka bilder socionomstudenter pÄ termin 3 och 4 uppfattade att socionomutbildningen pÄ Göteborgs universitet gav av SocialtjÀnsten. Jag har gjort en kvalitativ studie dÀr jag haft 4 fokusgruppsintervjuer med studenter. Jag har undersökt hur studenterna uppfattar att bilden av socialtjÀnsten framstÀlls, i relation till socialtjÀnsten som samhÀllsfunktion och socialtjÀnsten som framtida arbetsplats. Jag har analyserat mitt material med ett avstamp ur Bourdieus teorier om fÀlt, habitus och kapital. Det framkom i min studie att socialtjÀnsten framstÀlldes som en viktig samhÀllsinstans, men med oförmÄga att fullfölja sitt uppdrag, pÄ grund av inkompetens, stress och otillrÀckliga resurser.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vilka strategier förskollÀrare har nÀr de hanterar dilemmat kring att uppmÀrksamma individen, samtidigt som de ska ta hÀnsyn till hela gruppen. LÀroplanen styr förskollÀrares arbete och gÄr inte att bortse ifrÄn, den tar upp att det Àr förskollÀrarens uppgift att tillgodose varje enskild individs behov, intressen och förutsÀttningar. Eftersom det hÀr ses som ett dilemma för förskollÀrare, anses det som intressant att undersöka vilka strategier förskollÀrare har för hur de ska gÄ till vÀga. Undersökningen utgÄr frÄn intervjuer dÄ det Àr det undersökningsinstrument som anses vara lÀmpligast nÀr det gÀller att ta reda pÄ vilka strategier förskollÀrarna har. Resultatet visar pÄ att det finns mÄnga vÀgar att gÄ vad det gÀller att kunna tillgodose alla individer.

Bakgrund: Kommunikation Àr ett av sjuksköterskans viktigaste redskap för att kunna utföraomvÄrdnad och sprÄket kan ses som nyckeln till god kommunikation. Invandringen tillSverige ökar och invandrare i Sverige söker mer vÄrd Àn svenskfödda. Detta tillsammansleder till allt fler möten i vÄrden dÀr sprÄkbarriÀrer kan uppstÄ. För att utföra vÄrd pÄ likavillkor krÀvs att kommunikationen Àr god och dÀrmed att sjuksköterskan överbryggereventuella sprÄkbarriÀrer. Syfte: Att belysa sprÄkbarriÀrer mellan sjuksköterska och patient.De tvÄ frÄgestÀllningarna Àr: Hur pÄverkar sprÄkbarriÀrer omvÄrdnaden och vilka strategieranvÀnder sig sjuksköterskan av för att överbrygga dem? Metod: Litteraturöversikt över 11artiklar.

Det hÀr Àr en masteruppsats i fysisk planering med inriktning omvÀrldsanalys och strategiskt arbete i kommunal översiktlig planering. Uppsatsen undersöker hur kommuners omvÀrldsanalyser ser ut samt hur de utifrÄn dessa formulerar strategier. Vidare undersöker uppsatsen vilka huvuddragen i strategierna Àr samt vilka planeringsprojekt som kommunen menar ska bidra till att strategin uppnÄs. Med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys och semistrukturerade personliga intervjuer har tvÄ översiktsplaner och en fördjupad översiktsplan för Helsingborg, Malmö respektive Ystad undersökts. Uppsatsen ÄskÄdliggör ett tydligt generellt mönster för samtliga undersökta strategier; förtÀtning genom blandad bebyggelse, marknadsföring och regionförstoring genom grÀnsöverskridande samarbete..

Titel FRÄMJA & FÖREBYGGA? hĂ€lsofrĂ€mjande och drogförebyggande strategier inom skolanEngelsk titel PROMOTE & PREVENT? strategies in school to promote health and prevent drugs.Författare Lotta BergHandledare Inger HolmDatum Mars 2007Antal sidor 32Nyckelord hĂ€lsofrĂ€mjande, drogförebyggande, ANT, drogundervisning, hĂ€lsoundervisning, narkotika, droginformation, KASAMSAMMANFATTNINGSyftet med min undersökning var att belysa rektorers erfarenheter av drogpreventivt arbete inom skolan. PĂ„ vilket sĂ€tt man kan nĂ„ ut till alla elever för att upptĂ€cka och motverka uppkomst av narkotika. LikasĂ„ avsĂ„g jag att ta del av de tankar rektorerna har kring de kriterier som Statens skolverk utformat för en god drogundervisning, liksom hur deras egna strategier förhĂ„ller sig mot dessa. Jag har anvĂ€nt mig av en kvalitativ metod, baserad pĂ„ intervjuer.

Syftet med denna studie Àr att analysera vilka kommunikativa och retoriska strategier som anvÀnds i kriskommunikation samt hur bruket av dessa strategier pÄverkar förtroendet för sÀndaren. Genom en kvalitativ analys av dÄvarande utrikesminister Laila Freivalds och Fritidsresors informationschef Lottie Knutssons kommunikation i media under de första dagarna i anslutning till flodvÄgskatastrofen 2004, visar denna studie pÄ vilka retoriska och kriskommunikativa strategier som byggde respektive raserade förtroendet för dem. Krisberedskapsmyndighetens omfattande undersökning angÄende förtroende för inblandade aktörer utgör ett unikt ?facit? gÀllande allmÀnhetens uppfattning i förtroendefrÄgan. De kommunikativa praktikerna frÄn Freivalds och Knutssons sida granskas i ljuset av kriskommunikativ teori, samt retoriskt med fokus pÄ stil och tilltalssÀtt samt perspektiv.

Mitt syfte med denna undersökning Àr att fÄ en fördjupad kunskap om hÀlsopedagogers erfarenheter kring friskvÄrdsstrategier och friskfaktorer. Jag har intervjuat fyra verksamma hÀlsopedagoger. Resultatet visar att det salutogenetiska synsÀttet bildar ett underlag för det hÀlsofrÀmjande arbetet och fokus ligger pÄ friskfaktorer, pÄ det som bidrar till att bevara och förbÀttra hÀlsan. Liksom forskningen menar de intervjuade att det Àr viktigt att lyfta fram det friska nÀr vi strÀvar efter att skapa friska arbetsplatser. Vidare menar de att friskvÄrdsarbetetbör handla om lÄngsiktiga strategier och inte bara korta projekt vid nÄgot enstaka tillfÀlle.HÀlsoprofilbedömningar (HPB) som Àr en vetenskapligt förankrad metod, Àr den vanligaste friskvÄrdsstrategin som anvÀnds bland hÀlsopedagogerna.