Hur kan man göra för att ge människor en möjlighet att få bättre psykisk hälsa?Detta är huvudmotivet till denna uppsats.Den bakgrund som målas upp är den psykiska ohälsan i Sverige i dag med en mängd människor som i arbetet blir utmattade och deprimerade utan att de får varaktig hjälp att vare sig förändra sina arbetsförhållanden eller sin livssituation.I uppsatsen frågas om människor blint arbetar över sina förutsättningar därför att de saknar insikt om att det de gör är ohälsosamt. Eller gör de det kanske av ett inre tvång som ständigt piskar dem till att anstränga sig yttrligare en bit fast de egentligen känner att de inte orkar med?För att komma fram till ett förslag för förändring beskrivs två olika metoder. Dels psykoanalytikern C G Jungs metod att medvetandegöra och acceptera den del av psyket han kallar Skuggan och dels den amerikanska konsulten Debbie Fords metod att förändra de negativa budskap (tankar) hon menar har sitt ursprung i samma Skugga.

Syftet med uppsatsen är att följa upp tre svenska bolags syn på hur det praktiska arbetet samt ansvarsfördelningen avseende intern kontroll har förändrats och utvecklats de senaste åren.Det görs en jämförelse över tid av arbetet i vartdera bolaget för att sedan jämföra om arbetet i de olika bolagen skiljer sig åt. Det ska vidare diskuteras vad de eventuella skillnaderna kan bero på.Intern kontroll är den del av bolagsstyrning som syftar till att säkerställa att uppsatta mål inom företagen uppnås samt motverka att fel begås i det dagliga arbetet. Intern kontroll har fått stor uppmärksamhet i media under de senaste åren på grund av att en rad bolagsskandaler har förekommit, både utomlands och i Sverige. I Sverige har bolagsstyrningsfrågorna stått högt på dagordningen under en längre tid. I september 2002 beslutade regeringen att tillsätta en kommission för att analysera behovet av åtgärder som säkerställer förtroendet för svenskt näringsliv.

Svenska Energigruppen är ett ungt tjänsteföretag vars vision är att vara en av de ledande aktörerna inom förmedling och utveckling av mervärdetjänster för automatiskt mätaravlästa energisystem. Uppdraget som har erhållits från företaget har fokus på kartläggning av energitjänster av den typ som genom information och analys möjliggör energieffektivisering. Motivet till detta är att uppdragsgivarens nuvarande och framtida arbetsområde omfattar just denna typ av tjänster. Syftet med uppgiften är att undersöka och utvärdera befintliga energieffektiviseringstjänster i Sverige och kartlägga energikonsumenternas behov av den typen av tjänster. Rapporten presenterar även lämpliga betalnings- och distributionsmodeller för energieffektiviseringstjänster. Studiens resultat är tänkt att utgöra underlag för utveckling av företagets framtida energieffektiviseringstjänster. Genomförandet av studien har skett till övervägande del med kvalitativa undersökningsmetoder i form av intervjuer i direktkontakt med energieffektiviseringstjänsteförsäljare och -konsumenter samt litteraturstudier som är en del av förarbetet. Det har påvisats att energieffektiviseringstjänster erbjuds av aktörer som energieffektiviseringstjänsteföretag och energileverantörer med eget nät. Energieffektiviseringstjänsterna har följande innehåll som erbjuds både separat och i kombination med varandra: förbrukningsstatistik, energianalys av fastigheter, effektiviseringsentreprenad, underhåll och drift. Den gjorda undersökningen har inte påvisat någon vedertagen kategorisering av elkonsumenter bland tre deltagande elhandelsföretag.

Sedan 60-talet har man inom viltforskningen märkt djur med radiosändarföredda halsband för att få kunskap om deras geografiska rörelser. I dag använder halsbanden GPS-teknik för att bestämma positionen. Dessa koordinater och annan insamlad information om t.ex. temperatur och djurets puls sparas i halsbandet men skickas även med UHF-, GSM- kommunikation eller via satellit till en mottagarstation. Halsbandets elektronik har med ny teknik kunnat göras mindre och lättare och därför kan även mindre djur studeras.

Ägarlägenheter är en speciell form av tredimensionella fastigheter, vilken endast är avsedd att innehålla endast en bostadslägenhet. Det har varit möjligt att bilda ägarlägenheter sedan maj 2009. De 24 ägarlägenhetsförrättningar som registrerats i fastighetsregistret under de två första åren har kartlagts och en analys av olika aspekter på hur förhållandet mellan enskilda ägarlägenheter och gemensam egendom reglerats i förrättningarna har genomförts.I ca 20 % av ägarlägenhetsprojekten bildades ägarlägenheterna innan byggnaden blivit upp­förd. Förfarandet är bra för finansiering av byggprojektet, men leder till en osäkerhet om ifall lägenheterna i den färdiga byggnaden överensstämmer med den beslutade fastighets­indelningen. Att ta fastighetsbildningsbeslutet som en preliminärfråga i dessa fall medför att förrättningen inte avslutas förrän byggnaden är klar och därigenom kan lantmäterimyndig­heten säkerställa att fastighetsindelningen överensstämmer med byggnadens slutliga utformning.Byggherren är nästan alltid ensam sakägare i förrättningen.

Myndigheter i Sverige gör idag inköp för 550-600 miljarder per år, när något av dessa avtal sluts sker det genom en så kallad upphandling. Regelverket kring upphandlingar har till syfte att skapa en rättvis och fungerande marknad där alla anbudsgivare ska ha samma förutsättningar samt att myndighetens behov kan tillgodoses. Som resultat av detta är det av stor vikt att myndigheter har möjlighet att inom lagens ramar göra så effektiva upphandlingar som möjligt.Lagstiftningen rörande offentliga upphandlingar är baserad på EU rättsliga direktiv och har sin grund i ett antal principer som ska genomsyra hela förfarandet. Möjligheterna att anpassa förfarandet är således begränsade. I uppsatsen kommer lagstiftningen undersökas för att ge en tydlig förståelse för vilka problem och möjligheter som föreligger vid val av upphandlingsförfarande.När ett ramavtal med flera leverantörer ska upphandlas finns två allmänt antagna upphandlingsförfaranden.

Uppsatsen ?Vem är du ? egentligen?? behandlar frågan om hurbeviskravet för identitet är utformati ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning. Utgångspunktenför forskningsområdet ärden problematik som uppkommit under senare år till följd av en ändradpraxis frånMigrationsöverdomstolen, där personer från vissa länder ? framför alltfrån Somalia ? för tillfälletinte kan beviljas uppehållstillstånd då de saknar för Sverige giltigaidentitetshandlingar som kanklarlägga deras identitet. Studien är bevisrättslig, där generellabevisrättsliga spörsmål behandlas ochsedan kopplas till förvaltningsprocessen i allmänhet ochmigrationsprocessen i synnerhet.Utifrån ett rättighetsperspektiv ? rätten till familjeåterförening ?analyseras beviskravet för identitetde lege lata och dess förhållande till passkravet i 2 kap 1 §utlänningslagen.

Examensarbetet utfördes på Avdelningen för signalbehandling vid Blekinge Tekniska Högskola i samarbete med företaget Lindab AB i Båstad. Arbetet är en vidareutveckling av tidigare examensarbete på institutionen. Intresset för bullerdämpning har ökat dramatiskt på senare tid, då forskning visat bullrets negativa inverkan på folk. Buller är inte bara skadligt för hörseln, utan kan även vara psykiskt påfrestande och ger upphov till trötthet och huvudvärk. För att undertrycka buller i t.ex.

Bakgrunden vid projektet var varierande, ibland alltför höga, silverhalter i slagg vid nedsmältning av anodslam på ädelmetallverket. Den ekonomiska utvärderingen visar att ädelmetaller (ÄM) för över 4 miljoner kr varje månad blir kvar i den slagg som lämnar verket för att ytterligare en gång genomgå smältning, konvertering och elektrolys i kopparlinjen. Uttaget av metallerna försenas således i ca 30 dagar med räntekostnader som följd. Uppgiften var därför att försöka utröna orsaker och föreslå tänkbara åtgärder för att komma till rätta med problemet. Strategin med projektet var att hitta faktorer som kunde tänkas förklara variationerna hos silverhalten i den bildade slaggen vid smältningen och konverteringen av anodslammet.

Inom offentlig upphandling strävar myndigheter efter att anskaffa varor, byggentreprenader eller tjänster till ett så lågt pris som möjligt utan att kvaliteten eftersätts. Antagande av anbud som är så låga att inte anbudsgivaren klarar av att leverera till det offererade priset eller till den utlovade kvaliteten riskerar dock att i förlängningen medföra ökade kostnader för den upphandlande myndigheten, vilket inte innebär en effektiv användning av offentliga medel.Huvudregeln är att samtliga anbud som lämnas i en offentlig upphandling ska utvärderas av den upphandlande myndigheten. I 12 kap. 3 § Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling finns dock ett undantag från huvudregeln, vilket ger upphandlande myndigheter en möjlighet att förkasta onormalt låga anbud. Det saknas emellertid en definition av vad som utgör ett onormalt lågt anbud.

Våren 2011 beslutade Röda Korset i Sverige att sluta skicka skänkta kläder som bistånd till katastrofområden. Röda Korset ställdes nu inför frågan vad de ska göra med de skänkta klä-derna för att omvandla dem till en resurs.Uppdraget var att i samarbete med Zäntrumprojektet och Röda Korsets secondhandbutik Ku-pan förädla de skänkta kläderna på ett miljövänligt sätt. Tanken är att Zäntrumprojektet ska sy om de skänkta kläderna till nya produkter som sedan ska säljas i secondhandbutiken Kupan.Syftet med den här uppsatsen är att finna ett sätt att förädla de skänkta kläderna och skapa nya produkter av dem. Vidare ska de skänkta kläderna skapa bättre resurser till Röda Korset som de kan tillgodogöra sig i sitt välgörenhetsarbete. Produkterna ska vara skapade på ett sådant sätt att de avger minsta möjliga avfallsmängd, främjar hållbar utveckling samt är attraktiva för Röda Korsets secondhandbutiks kunder.

Uppsatsen syftar till att ge en överblick över bevisprövningen i svensk praxis och doktrin. Särskilt fokus är på erkännandets roll i samband med bevisprövningen och framför allt på dess betydelse i samband med uppnåendet av beviskravet i brottmål. Huvudfrågeställningen är: Vilken betydelse har erkännandet i samband med att beviskravet anses uppnått i bevisprövningen? I uppsatsen finns även tre underfrågeställningar: Vad innebär beviskravet ställt utom rimligt tvivel inom straffprocessen? Vilken betydelse ges erkännandet i bevisprövningen? Hur ser rättsläget ut beträffande erkännandet? I uppsatsen används huvudsakligen den traditionella rättsdogmatiska metoden. Vad gäller överblicken av bevisprövningen hos våra grannländer används istället en komparativ metod då en, om än mycket begränsad, jämförelse mellan Sverige och övriga länder sker. Idag råder i Sverige principen om fri bevisprövning, vilken stadgas i 35 kap.

Från tiden före 1972 års skadeståndslag och fram till idag, har skadeståndsansvaret blivit allt mindre förlåtande mot det allmänna som arbetsgivare. I och med SkL 3:2 markerades att det allmänna också skulle bära ett ansvar för oriktiga upplysningar och råd, om de lämnats ?vid myndighetsutövning?. Dock valde lagstiftaren samtidigt, till stor del av ekonomisk hänsyn, att begränsa effekterna ansvaret genom att införa den s.k. standardregeln och passivitetsregeln.

På grund av en ökande befolkning, industrialisering, krav på komfortkyla samt användning av elektronisk utrustning finns idag ett allt större kylbehov för lokaler och tekniska anläggningar i såväl Sverige som övriga världen. Kyla kan tillverkas på flera olika sätt. Vanligast är att kylan tillverkas med kylmaskiner som drivs av el, men absorptionsvärmepumpar som drivs av värme finns också. Med stigande elpriser och med hänsyn till miljön är det därför önskvärt att hitta alternativ till kylmaskinerna. En alternativ metod är att utnyttja lagrad kyla från snö och is.

Enligt 5 kap 1 § skadeståndslagen har den som lider personskada rätt till ersättning för inkomstförlust. I detta avseende är en av de grundläggande principerna att den skadade ska försättas i samma ekonomiska situation som om skadan aldrig inträffat. När den skadelidande är företagare kan skadefallet även få effekter för företaget; stora förluster kan uppstå och i värsta fall måste verksamheten avvecklas. 5 kap 1 § 3 st skadeståndslagen möjliggör att skador som drabbar företaget kan ersättas som intrång i näringsverksamhet. Sådan ersättning kan emellertid endast utgå då verksamheten bedrivs i enskild firma, enkelt bolag, handelsbolag eller kommanditbolag.